Penila papler

Penila papler är små, hudfärgade eller ljusa knottror som sitter i en eller flera prydliga rader runt kanten på ollonet (kranskransen). De kallas ibland även för pärlband, hirsuties papillaris genitalis eller på engelska pearly penile papules.

Knottrorna är helt ofarliga. De är inte en könssjukdom, de smittar inte och de är inte farliga på något sätt. Penila papler räknas som en normal variant av kroppen – ungefär som att vissa har fräknar eller födelsemärken. Trots det är det många som blir oroliga när de upptäcker dem, ofta för att de påminner om könsvårtor (kondylom).

Penila papler är vanliga och förekommer hos upp till var tredje man. De är vanligare hos den som inte är omskuren och dyker oftast upp i tonåren eller i tjugoårsåldern. Med åldern brukar de bli mindre tydliga.

Penila papler känns oftast igen på att de är regelbundna och likformiga. Typiska kännetecken är:

• små knottror, ungefär 1–3 millimeter stora

• hudfärgade, vita eller något rosa

• kupolformade eller lite avlånga, som små fingrar

• sitter tätt i en eller flera rader runt hela ollonets kant

• är lika stora och jämnt fördelade

• gör inte ont, kliar inte och växer inte till sig.

Paplerna ger inga besvär. De ändrar sig inte över tid och sprider sig inte till andra delar av kroppen.

Det finns ingen känd orsak till penila papler, och de går inte att förebygga. De beror inte på dålig hygien, på sex eller på en infektion. De är inte kopplade till HPV-virus, som är orsaken till kondylom.

Penila papler är helt enkelt en normal anatomisk variant som vissa har och andra inte. Du kan alltså inte ha gjort något för att få dem, och de smittar inte vidare till en partner.

Penila papler förväxlas ofta med kondylom (könsvårtor), men det går oftast att skilja dem åt:

• Penila papler är likformiga, lika stora och sitter i prydliga rader runt just ollonkanten. De ändrar sig inte över tid.

• Kondylom är oregelbundna, kan vara olika stora och sitta på olika ställen – på penisskaftet, pungen eller runt ändtarmen. De kan växa till sig och bli fler.

Penila papler kan också likna talgkörtlar (Fordyce-fläckar), som är ofarliga gulvita prickar. Är du osäker på vad det är du ser är det aldrig fel att låta en läkare titta – då kan du få lugnande besked.

Penila papler behöver ingen behandling och kräver ingen särskild egenvård. Det är däremot bra att tänka på följande:

• försök att inte klämma, riva eller peta på knottrorna – det hjälper inte och kan i stället ge sår och irritation

• försök inte ta bort dem själv med krämer, syror eller verktyg du hittar på nätet, då det finns risk för ärr och infektion

• vanlig tvättning med vatten och mild tvål räcker gott och väl.

Eftersom penila papler är helt ofarliga behöver de inte behandlas. Många känner sig lugnare bara av att få veta att det inte handlar om en könssjukdom.

Om paplerna ändå upplevs som besvärande av kosmetiska skäl går de att ta bort. Det görs av en läkare eller på en klinik och kan bland annat ske med:

• koldioxidlaser (CO2-laser)

• frysning (kryobehandling)

• elektrokoagulering (bränning).

Behandlingen är i regel en enklare åtgärd, men eftersom det handlar om ett kosmetiskt ingrepp ingår det oftast inte i den vanliga vården. Hos en skönhetsklinik som Vanish Laser & Hudklinik i Malmö kan du få rådgivning och hjälp med att ta bort penila papler.

Penila papler i sig är ofarliga och du behöver inte söka vård för dem. Men det kan vara skönt att få dem bekräftade av en läkare, särskilt om du är orolig. Sök vård om:

• du är osäker på om det är penila papler eller något annat, till exempel kondylom

• knottrorna ändrar sig, växer, blöder, kliar eller gör ont

• du har andra besvär i underlivet, som sår, flytningar eller sveda.

• Skönhetsklinik

• Hudläkare / Dermatolog

• Vårdcentral