Kondylom är en vanlig könssjukdom som orsakas av HPV och ger vårtor i underlivet eller kring ändtarmsöppningen. De flesta blir av med vårtorna utan särskild behandling, och hos de flesta läker HPV-infektionen av sig själv.
Kondylom är en vanlig könssjukdom som orsakas av humant papillomvirus, HPV. Infektionen kan ge vårtor i underlivet eller kring ändtarmsöppningen. Kondylom kallas också könsvårtor när det handlar om typiska synliga vårtor.1 De HPV-typer som oftast orsakar kondylom är HPV 6 och 11, och de är andra typer än de som kan ge cellförändringar och cancer.2
HPV är en grupp virus med flera olika typer. De HPV-typer som vanligen orsakar kondylom är andra typer än de som kan orsaka cellförändringar och cancer. Kondylom kan finnas på både hud och slemhinna i området kring könsorganen och ändtarmsöppningen.2
Det finns också platta förändringar som beror på en virusförändrad slemhinna utan synliga vårtor.1 Den form som vanligtvis avses när du läser om kondylom är däremot typiska könsvårtor.
HPV-infektioner i underlivet är mycket vanliga. De flesta HPV-infektioner i underlivet ger inga vårtor, och en infektion kan därför finnas utan att du märker den. För de flesta läker infektionen av sig själv inom en varierande tidsperiod.1
Kondylom kan alltså innebära synliga vårtor, men själva HPV-infektionen ger oftast inte vårtor. Hos de flesta tyder det på att viruset också har försvunnit ur kroppen när infektionen har läkt. För personer som i övrigt är friska är långvariga komplikationer mycket ovanliga.1
Kondylom är inte samma sak som alla andra vårtor på kroppen.1 De vårtor som orsakar kondylom beror på HPV-typer som hör ihop med området kring könsorganen och ändtarmsöppningen, medan vårtor på till exempel händer och fötter orsakas av andra HPV-typer.
Mer information om hur kondylom kan märkas finns i avsnittet om symtom.
Kondylom orsakas av humant papillomvirus, som förkortas HPV. Det finns flera olika typer av HPV, och kondylom orsakas vanligen av HPV-typerna 6 och 11.2 Dessa virus brukar ge vårtor, medan andra HPV-typer kan ge cellförändringar och cancer.
De HPV-typer som vanligen orsakar kondylom är inte samma som de typer som ger livmoderhalscancer.1 Att ha kondylom betyder därför inte att de HPV-typer som vanligen orsakar livmoderhalscancer finns bakom vårtorna.
HPV kan överföras genom sex även när den smittade personen inte har synliga symtom.1 Det betyder att smitta kan ske utan att någon av er vet att viruset finns. Många som har viruset har inga symtom men kan ändå föra det vidare.3
HPV kan överföras genom hudkontakt vid vaginalt, analt eller oralt sex.4 Smittan behöver alltså inte vara kopplad till synliga vårtor eller till att sädesvätska har kommit i kontakt med huden. Virus kan överföras mellan områden som har kontakt under sex.
Det vanligaste tecknet på kondylom är vårtor.1 Du kan ofta både se och känna dem. De kan se olika ut från person till person, och samma person kan ha vårtor som ser olika ut. Vissa vårtor är mycket små och kan därför vara svåra att lägga märke till. Även små vårtor går ofta att se eller känna. Kondylom brukar inte göra ont, men de kan ibland ge irritation eller andra besvär.5
En läkare kan ofta ställa diagnosen kondylom genom att titta på vårtorna.1 Det typiska kondylomet är lätt att känna igen. Vid undersökningen tittar vårdgivaren på förändringarna kring könsorganen och ändtarmsöppningen. Ibland underlättas undersökningen av förstoring med lupplampa, kolposkop eller dermatoskop.2 Vårdgivaren kan också fråga om dina symtom och dina sexpartners.3 Det hjälper vårdgivaren att bedöma förändringarna tillsammans med det som syns vid undersökningen.
Förändringarna kan finnas på olika delar av huden och slemhinnorna i området kring könsorganen och ändtarmsöppningen. Därför kan vårdgivaren behöva undersöka insidan av slidan, ändtarmen eller urinröret.3 Vilka delar som undersöks beror på var förändringarna finns.
Det finns andra hud- och slemhinneförändringar som kan likna kondylom.5 Exempel är normala papler vid ollonkanten, vulva-papillomatos, mollusker, lichen planus och lichen sclerosus. Normala papler vid ollonkanten sitter i rader och har samma färg som huden eller slemhinnan runt omkring. Vulva-papillomatos består av små papler med samma färg som slemhinnan på insidan av de inre blygdläpparna. Små mollusker på slemhinna kan vara svåra att känna igen och kan därför ibland förväxlas med kondylom.
De flesta som har kondylom blir av med vårtorna utan någon särskild behandling. Hur lång tid det tar varierar.1
Behandling kan övervägas om vårtorna ger klåda, sveda, skav, blödningar eller problem med att kissa. Psykisk påverkan av vårtorna kan också vara en anledning att få behandling.1
Det är vårtorna som behandlas, inte själva HPV-infektionen. Därför kan nya vårtor komma även efter en behandling. De flesta blir bra eller bättre inom någon månad efter behandlingen.1
Vårtor kan behandlas med utvärtes läkemedel. Ett vanligt receptbelagt läkemedel innehåller podofyllotoxin och kan smörjas eller penslas på vårtorna.1
En podofyllotoxinbehandling pågår i tre dagar. Därefter gör du ett uppehåll i ungefär fyra dagar, och behandlingen kan sedan upprepas en eller flera gånger.1
Podofyllotoxin kan ge klåda, sveda, rodnad och småsår.
Om du behandlar kondylom hemma med kräm, lösning eller salva ska du följa instruktionerna noggrant.3 Vissa behandlingar som du själv smörjer på kan behöva användas två gånger om dagen i tre dagar och därefter följas av en viloperiod på fyra till sju dagar innan behandlingen upprepas.2 Rökning kan göra att behandlingar mot kondylom fungerar sämre, så försök att inte röka under behandlingen. Vissa krämer ska bara vara kvar en viss tid innan de tvättas bort.3
Behandling med lösningar och krämer kan ge klåda, sveda, rodnad och småsår. Avbryt behandlingen om reaktionerna blir kraftiga. Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du inte använda läkemedel som innehåller podofyllotoxin.1
Om du tror att du har kondylom kan du kontakta en vårdcentral. Du kan också kontakta en hud- och könsmottagning, även kallad venereologimottagning. Sådana mottagningar kan ha olika namn beroende på var i landet du bor, till exempel könsmottagningen, Sesam, mottagningen för sex- och samlevnad, STD-mottagning eller STI-mottagning.1
Åldersgränsen för ungdomsmottagningen kan variera mellan regioner.1 Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du få hjälp att hitta rätt väg till vården.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 På 1177 kan du använda e-tjänster för att kontakta vården på ett säkert sätt och göra vårdärenden. Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Nej, kondylom blir inte cancer.5 Kondylom orsakas vanligen av andra HPV-typer än de som kan ge cellförändringar och cancer.2
Ja, vårtor kan komma tillbaka efter att de har tagits bort. Behandlingen tar bort vårtorna, men inte HPV-infektionen.1
Du behöver inte söka vård om din regelbundna partner har fått kondylom och du själv inte har symtom. Om du får symtom kan du kontakta en vårdcentral.1
Ja, man kan ha HPV som orsakar kondylom utan att själv utveckla synliga vårtor.5 Många som har HPV har inga symtom men kan ändå överföra viruset.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det kan ta veckor, månader eller ibland år innan vårtor syns efter smittan.1 Tiden från att du smittas tills vårtor kan ses varierar mycket. Därför går det ofta inte att veta när smittan skedde eller vem som överförde viruset.
Fler och större vårtor kan bildas när immunförsvaret är nedsatt. Immunförsvaret kan vara nedsatt när du är sjuk, gravid eller tar vissa läkemedel. Det innebär inte att alla som är gravida, sjuka eller tar sådana läkemedel får fler eller större vårtor, men dessa tillstånd nämns som exempel på när immunförsvaret är nedsatt.1
Under graviditet kan hormonförändringar göra att vårtorna blir större, fler eller lättare irriterade. Graviditet kan också påverka hur kondylom utvecklas eftersom immunförsvaret då är nedsatt.
HPV kan överföras till barnet vid förlossningen, men det är ovanligt att barnet får besvär. Viruset kan i ovanliga fall ligga vilande i flera år och senare ge upphov till vårtor hos barnet.1 Att ett barn får kondylomvårtor behöver därför inte betyda att barnet har utsatts för sexuella övergrepp.
Storleken kan variera mycket. En del vårtor är små och kan vara svåra att lägga märke till. Andra kan bli tydligare när de sitter tillsammans. Om flera vårtor sitter tätt kan de därför se ut som en enda större förändring.
De flesta som får kondylom har inga fysiska besvär.1 Vårtorna kan ändå upplevas som missprydande. Det går alltså att ha synliga vårtor utan att känna klåda, sveda eller smärta.
Besvären kan komma från själva vårtorna. En HPV-infekterad slemhinna kan också bli skör, vilket kan bidra till klåda, sprickbildning och ibland smärta vid samlag.2 Det är inte alla som får sådana besvär.
Vårtorna kan sitta så tätt att de ser ut som en stor utväxt.1 I andra fall finns bara enstaka vårtor. De kan också variera i storlek, från mycket små förändringar till större samlingar av vårtor.
Platta förändringar kan innebära en lätt färgskiftning och förändrad struktur i huden eller slemhinnan utan att det finns tydliga, upphöjda vårtor. Vårtorna kan i vissa fall bilda mycket täta samlingar. Sådana samlingar kan sträcka sig över stora delar av underlivet eller området kring ändtarmsöppningen.2 Typiska kondylom är däremot oftast lätta att känna igen vid en undersökning.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har kondylom.1 Du kan också kontakta en hud- och könsmottagning, som även kallas venereologimottagning. Sådana mottagningar kan ha olika namn beroende på var i landet du bor.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1
I ett typiskt fall behövs ingen provtagning för att ställa diagnosen kondylom.2 Det går inte att använda blodprov eller annat prov för att visa om HPV-viruset finns eller inte.1 Undersökningen hos läkare kan däremot hjälpa till att hitta eventuella kondylom.
Vid oklara förändringar eller om det finns misstanke om dysplasi kan ett vävnadsprov undersökas i mikroskop.2 Då tar läkaren bort en liten bit av huden.1 Provet undersöks på laboratorium med mikroskop för att hitta eller utesluta tecken på en virusinfektion. Ett vävnadsprov kan också hjälpa till när det är svårt att avgöra vilken hudförändring det handlar om. Invärtes förändringar kan vara svårare att diagnostisera än förändringar på utsidan.5 Därför kan undersökningen behöva anpassas efter var förändringarna finns.
Du får lokalbedövning om du behöver lämna ett vävnadsprov.1 Vårdgivaren berättar hur undersökningen går till innan provet tas.
Vid kondylom bör du också undersökas för andra relevanta könssjukdomar.6 Det gäller framför allt klamydia och gonorré. Proverna kan lämnas i samband med undersökningen av kondylom.
Kondylom innebär inte att du behöver extra cellprovskontroller. Du behöver gå på cellprov när du blir kallad. De HPV-typer som vanligen orsakar kondylom är inte samma som de HPV-typer som ger livmoderhalscancer.1
Om ett cellprov visar förändringar på livmodertappen är det viktigt att du blir undersökt. Cellprovskontrollerna följer alltså det vanliga programmet även om du har haft kondylom.
Podofyllotoxin ska inte användas om du är gravid eller planerar att bli gravid.1 Berätta därför om graviditet eller graviditetsplaner innan behandlingen väljs.
Imikvimodkräm är ett immunmodulerande behandlingsalternativ. Imikvimodkräm kan appliceras tre gånger i veckan i upp till 16 veckor. Det kan vara ett komplement till podofyllotoxin. Imikvimodkräm används ofta som förstahandsbehandling vid kondylom kring ändtarmsöppningen.2 Vilken behandling som passar beror bland annat på vårtornas utseende och var de sitter.3 Även andra utvärtes lösningar eller krämer kan ge irritation, sveda och smärta.
Vårtor kan tas bort av läkare med olika metoder:1
Metoden kan också variera beroende på var vårtorna sitter och vilken behandling som passar förändringarna.
Vid kirurgi kan vårtorna klippas eller skäras bort, och de kan också tas bort med värme eller laser.
Ibland behövs flera behandlingar innan vårtorna är borta. Behandlingen kan ta veckor eller månader att få effekt, och ibland fungerar den inte. En del vårtor läker ut först efter lång tid och kan då kräva omfattande behandling. Om behandlingen blir långvarig behöver läkaren ta hänsyn till risken att själva behandlingen ger ärrbildning.2 Vid större områden kan en vårdgivare behöva använda läkemedlet i stället för att du applicerar det själv.3 Om behandlingen behöver upprepas är det viktigt att behandlingen inte i sig leder till ärrbildning.
Behandling tar bort vårtorna men inte HPV-infektionen. Mängden viruspartiklar brukar minska efter behandling, men du kan fortfarande föra smittan vidare. Nya vårtor är vanliga efter behandling, eftersom behandlingen inte tar bort virusinfektionen.1
Kroppens eget immunsystem brukar så småningom ta hand om virusinfektionen, men det är inte säkert att det går fortare för att du har blivit behandlad. En del får vårtor igen efter att de har tagits bort, och kondylom kan återkomma flera gånger.
Lokalbehandlingar mot kondylom rekommenderas vanligtvis inte under graviditet. Om behandling ändå behövs under graviditet kan en kirurgisk behandlingsmetod väljas i stället för lokalbehandling. Kondylom försvinner ibland av sig själva under eller efter graviditet.2 Läkemedel som innehåller podofyllotoxin ska inte användas under graviditet eller om du planerar att bli gravid.1 Imikvimod och andra lokala behandlingsmedel bör inte användas under graviditet.2
Ibland försvinner kondylom av sig själva under eller efter graviditeten. Om behandling behövs under graviditet kan en kirurgisk behandlingsmetod väljas i stället för lokalbehandling.
Om du behandlas med läkemedel eller läker efter en kirurgisk behandling bör du inte ha sex under den perioden.1 När du är färdigbehandlad kan kondom användas vid sex med en ny partner, även om kondom inte skyddar helt mot risken att överföra HPV.
Ha inte vaginalt, analt eller oralt sex medan du behandlas med läkemedel eller medan du läker efter en kirurgisk behandling. HPV kan överföras även när det inte finns synliga vårtor, och behandling tar bort vårtorna men inte HPV-infektionen.1
Kondom ger skydd mot kondylom, men skyddet är inte fullständigt eftersom kondomen inte täcker alla hudytor där viruset kan finnas.1 Vissa krämer kan försvaga kondomer och pessar om de kommer i kontakt med dem.3 Använd därför kondom varje gång du har vaginalt, analt eller oralt sex när du har avslutat behandlingen, även om kondomen inte skyddar helt mot risken att överföra viruset.1
Dela inte sexleksaker.3 Om du delar sexleksaker ska du tvätta dem eller täcka dem med en ny kondom innan någon annan använder dem.
Det är vanligt att få nya vårtor efter behandling, eftersom behandlingen inte tar bort HPV-infektionen.1 Du kan därför fortfarande föra smittan vidare trots att vårtorna har tagits bort.
HPV-vaccin skyddar mot de HPV-typer som är vanligast vid kondylom.1 Vaccinet skyddar också mot vissa andra HPV-infektioner som kan orsaka cancer.
HPV-vaccin ger bäst skydd om det ges före exponering för viruset.4 Det är bäst att vaccineras innan du har blivit sexuellt aktiv.
Läs mer om vaccination mot HPV på varden.se.
Det kan vara ett alternativ om du inte vet vilken mottagning du ska välja eller vill få råd om vart du ska vända dig. För mer information om symtom och undersökning, se avsnitten om symtom och diagnos vid kondylom.