Hud

Läderhuden ligger under överhuden och är 0,5–3 millimeter tjock. Den är tjockast på ryggen.¹

Läderhuden består av bindväv som innehåller mycket kollagen och elastin.¹ Kollagen och elastin är elastiska fibrer som gör läderhuden både stark och elastisk.

I läderhuden finns flera strukturer som hör ihop med hudens uppbyggnad:¹

• blodkärl
• känselkroppar
• lymfkärl
• hårsäckar
• nerver.

Blodkärlen finns alltså i läderhuden och inte i överhuden. Känselkropparna reagerar på olika känselintryck, till exempel beröring, tryck, värme och kyla. Nervändar i huden reagerar på smärta, och signalerna leds sedan till hjärnan genom nerver.

Underhud, hår och naglar

Djupare ner i huden övergår läderhuden i underhuden. Det finns ingen tydlig gräns mellan läderhuden och underhuden. Underhuden består bland annat av porös bindväv och många fettceller. Hos en mager person är underhuden 2–10 millimeter tjock, medan den hos en person som har mycket fett i kroppen kan vara upp till tio centimeter tjock.¹ Bindväven innehåller mycket vätska och fungerar därför som ett vätskeförråd.

Fettvävnaden i underhuden isolerar mot värmeförlust och skyddar mot stötar. Den fungerar dessutom som en viktig energireserv.¹

Naglar bildas på fingertopparna och tårna från nagelroten, som ligger i ett veck av överhuden. Cellerna i nagelroten delar sig och gör att nageln växer. När cellerna skjuts framåt innehåller de hornämne, keratin, som gör nageln hård. Naglarna skyddar topparna på fingrarna och tårna.¹

Hårstrån växer ut från hårsäckar i läderhuden.¹ Celler i hårsäckens botten delar sig och trycks uppåt i hårsäcken. Cellerna innehåller keratin, och det mesta av hårstrået består av döda celler.

När det är varmt vidgas blodkärlen i huden. Då flödar mycket blod genom blodkärlen, huden blir rödare och värme lämnar kroppen.¹ På så sätt svalnar kroppen.

Svettning hjälper kroppen att hålla temperaturen på rätt nivå. Kroppen kyls av snabbare när du svettas. Svett innehåller vatten och salter. Svettkörtlarna har en öppning på hudytan där svetten töms ut. Svettkörtlarna finns överallt på kroppen, men är vanligast i handflatorna och fotsulorna.¹

Känsel och hudens körtlar

Känselkroppar i huden reagerar på olika känselintryck. De kan reagera på beröring, tryck, värme och kyla. Signalerna om känsel leds sedan till hjärnan genom nerver.¹

Det finns också nervändar i huden som reagerar på smärta.¹ På så sätt kan huden registrera när något gör ont och skicka signalen vidare till hjärnan genom nerver.

Talgkörtlarna bildar en vätska som kallas talg och som innehåller mycket fett. Talg följer med hårstråna upp till hudytan. Där gör den huden mjuk, smidig och vattenavvisande. Talg innehåller dessutom ämnen som skyddar mot bakterier.¹

Svettkörtlarna tömmer svett på hudytan. Svettningen bidrar till att kroppen inte blir för varm. Huden kan alltså samtidigt skydda kroppen, registrera omgivningen och hjälpa till att hålla kroppens temperatur på rätt nivå.

Hudförändringar och hudcancer

Ett födelsemärke är en brunaktig fläck med extra många pigmentbildande celler, och de flesta ger inga besvär.¹ Födelsemärken kan vara mycket ljusa, rödaktiga, ljusbruna eller brunsvarta. Det är viktigt att vara uppmärksam på om ett födelsemärke förändras.

Basalcellscancer kan visa sig som en ny knuta eller fläck, ett sår som inte läker eller ett sår som läker men kommer tillbaka.⁵ Förändringen kan ha samma färg som huden eller vara röd, rosa, vit, brun eller nästan genomskinlig. Den kan också påminna om eksem utan att bli bättre när du smörjer. Basalcellscancer växer mycket långsamt och är inte livshotande, men det är viktigt att få behandling.

Skivepitelcancer visar sig ofta som en fläck eller knuta i ansiktet, på halsen, hjässan eller ovansidan av händerna.⁶ Förändringen kan ha samma färg som huden eller vara blekröd. Den kan vara täckt av hårda fjäll, vara sårig med sårskorpor eller vara öm när du rör vid den.

Skivepitelcancer kan uppstå i svårläkta sår eller i ärr efter brännskada eller strålbehandling.⁶ Symtomen kan ha andra orsaker än cancer, men förändringar som inte läker behöver bedömas.

Köldskador och andra skador

En köldskada uppstår när en kroppsdel är så nedkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den.⁷ Det är vanligast på utsatta ställen som händerna, fötterna, öronen, näsan och kinderna. Vind och fukt kyler ner kroppen snabbare och ökar risken för köldskador.

Vid en ytlig köldskada kan huden först bli vit och kall och känseln försvinna. När området börjar tina kan du få en stickande eller brännande känsla. Det kan göra ont, och huden kan bli svullen och röd. Ibland bildas blåsor. De flesta ytliga köldskador läker av sig själva, men huden kan vara känslig för kyla och värme en tid.⁷

En djup köldskada kan ge hård vitgul hud, mörka blodfyllda blåsor och svårigheter att röra kroppsdelen.⁷ Området kan också bli rött, svullet och göra mycket ont. Huden kan förbli mörk eller svart och torr. En djup köldskada kan påverka muskler, senor och nerver och kan ibland ge en bestående skada.

När ska du söka vård akut?

Vid nässelutslag ska du genast kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om utslagen plötsligt snabbt breder ut sig.³

Vid nässelutslag ska du ringa 112 eller snabbt söka hjälp på akutmottagning eller närliggande vårdcentral om du får hosta eller svårt att andas.³

Vid nässelutslag ska du ringa 112 eller snabbt söka hjälp på akutmottagning eller närliggande vårdcentral om läppar eller tunga svullnar eller domnar.³

Vid en köldskada med blåsor eller en djup köldskada ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning.⁷

Vid en hudförändring som blöder, växer snabbt eller växer på höjden ska du kontakta vårdcentral så fort som möjligt.⁵

Besvär som bör bedömas i vanlig vård

Nässelutslag som återkommer ofta eller inte försvinner inom en vecka bör bedömas på vårdcentral.³ Du kan också få nässelutslag flera gånger under en period, till exempel i samband med en infektion. Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.

Sår eller bölder vid HS som gör ont, kliar eller ger andra besvär bör bedömas på vårdcentral.⁴ På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppslig undersökning. Ibland kan en hudbiopsi behövas för att utesluta någon annan sjukdom.

Läkaren kan ibland se direkt om en förändring är basalcellscancer. Om läkaren inte kan avgöra det direkt kan du behöva lämna ett vävnadsprov.⁵ Ett sådant prov kallas hudbiopsi.

Vid misstänkt skivepitelcancer kan hela hudförändringen opereras bort för att undersökas i mikroskop om läkaren har skäl att tro att den växer på djupet.

Vid HS kan läkaren behöva göra en hudbiopsi för att utesluta att du har någon annan sjukdom.⁴

Vidare utredning

Vid nässelutslag kan du behöva göra en allergiutredning.³ Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.

Vid skivepitelcancer kan läkaren känna med händerna på halsen, i armhålorna, i ljumskarna eller på någon annan del av kroppen där det finns lymfkörtlar.⁶ Det görs för att undersöka lymfkörtlarna.

Om en lymfkörtel är svullen och känns genom huden får du lämna ett cellprov. Provet skickas till ett laboratorium för att se om det innehåller cancerceller.

Om cellprovet från den svullna lymfkörteln innehåller cancerceller behöver du utredas mera med datortomografi.⁶

Välj den produkt som passar din hud och det område som ska smörjas. Det kan vara bra att använda en lättare produkt på dagen och en fetare produkt på natten.

Egenvård vid HS och nässelutslag

Vid HS kan du minska besvär genom att använda kläder som sitter lösare på de områden där du brukar ha problem.⁴ HS ger ofta besvär där huden gnuggas mot hud.

• Undvik att klämma på bölder vid HS eftersom du kan få mer besvär då.⁴
• Tvätta bölder och sår vid HS med alsolsprit varje dag, eftersom det minskar risken för infektion.
• Receptfria läkemedel med antihistamin kan lindra nässelutslag.³
• Även barn kan använda antihistamin, men det varierar från vilken ålder olika antihistaminer kan användas.³
• Läs på läkemedlets förpackning om åldersgränserna för det läkemedel du använder.

Förebygga köldskador

När du är ute i kyla skyddar löst sittande kläder i flera tunna lager bättre än ett tjockt lager.⁷ Du bör inte ha kläder av bomull närmast kroppen.

Det yttersta klädlagret bör vara vindtätt, eftersom vind och fukt gör att du kyls ner snabbare.⁷ Ta gärna med extra sockor och vantar om du skulle bli blöt.

En ren och torr hud skyddar bäst mot kyla. Du bör därför inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som du ska gå ut.⁷

Tvätta i stället ansiktet kvällen före, så att hudens naturliga fettlager hinner återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁴ En remiss betyder att en vårdgivare skickar en bedömning eller begäran om fortsatt vård till en annan mottagning.

Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och på hur vården är organiserad i din region. Du kan fråga 1177 vilken väg som gäller om du inte vet vart du ska vända dig.

Delaktighet och stöd

Du ska få vara delaktig i din vård.⁴ Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen. Ställ frågor om något är oklart, och be gärna om informationen skriftligt om det hjälper dig att läsa i lugn och ro.

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.⁴ Berätta när du bokar besöket om du behöver tolk, så att mottagningen kan planera för det.