Melasma är ett vanligt och ofarligt hudbesvär med mörka fläckar på solutsatta delar av ansiktet och är inte hudcancer. Fläckarna kan blekna under några månader, men melasma kan också bli långvarigt eller komma tillbaka.
Melasma är ett vanligt hudbesvär som ger mörka fläckar i solutsatta delar av ansiktet.1 Melasma kan se ut som bruna eller blågrå fläckar i huden. Tillståndet är ofarligt och är inte hudcancer.2 Melasma är inte heller en hudförändring som övergår i cancer. Melasma kan också kallas kloasma.1
Melasma kan förekomma hos alla, men är vanligare hos personer med brunare hud. Fläckarna är vanligtvis platta. Besvären kan påverka hur du känner inför ditt utseende, även om melasma inte är farligt.
Melasma är vanligt och förekommer särskilt ofta under graviditet. Mellan 15 och 50 procent av gravida får melasma. Mellan 1,5 och 33 procent av befolkningen kan få melasma. Melasma förekommer oftare under kvinnans fertila år och är ovanligt under puberteten. Melasma börjar vanligtvis mellan 20 och 40 års ålder.2
Melasma är vanligare hos kvinnor än hos män. Det förekommer också oavsett hudtyp, men är vanligare ju mer melaninrik huden är.
Melasma kan blekna under några månader, men kan också vara långvarigt.2 För vissa försvinner melasma av sig själv, medan andra kan ha besvär under flera år eller hela livet. Melasma kan återkomma efter att det har bleknat.1
Melasma kan därför förändras över tid.
Melasma har två huvudorsaker: strålning och hormoner. Strålningen kan vara ultraviolett ljus, synligt ljus eller infrarött ljus, alltså värmestrålning. Melasma kan alltså påverkas av flera sorters ljus, inte bara av ultraviolett ljus. I huden kan ljus, värme och ultraviolett strålning få pigmentcellerna att bilda mer melanin.2
Även andra ljuskällor kan ha betydelse. Melasma kan orsakas av LED-ljus från till exempel tv, bärbar dator, mobiltelefon och surfplatta.2
Melasma är ofta kopplat till de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.
Melasma syns som förändringar i hudens färg. Fläckarna kan vara ljusbruna, mörkbruna eller blågrå. De kan vara platta eller likna fräknar.2
Melasma sitter ofta på båda sidor av ansiktet på ett liknande sätt. Det kan därför se symmetriskt ut. Förändringarna kan även finnas på armarna, halsen eller ryggen.2 Melasma kan också påverka andra hudområden som utsätts för solljus.
En vårdgivare kan ofta bedöma om du har melasma genom att titta noga på huden.2 Undersökningen används för att se förändringar i hudens färg och för att jämföra hur fläckarna ser ut på olika delar av ansiktet.
En närmare undersökning kan göras med en Wood-lampa. Lampan använder ultraviolett ljus och kan hjälpa vårdgivaren att se förändringar i hudens färg tydligare. Den kan också ge information om hur djupt pigmentet finns i huden.2
Melasma kan delas in efter pigmentets djup:
Wood-lampan kan visa olika mönster beroende på vilken typ av melasma du har. Epidermal melasma syns tydligare i Wood-lampans ljus, medan dermal melasma inte ser annorlunda ut i ljuset.
Det finns ingen behandling som automatiskt tar bort all melasma.2 Behandlingen kan i stället förbättra hudens utseende, men resultatet beror på vilken behandling som används och på hur din hud reagerar. Melasma kan vara svårt att behandla, och vissa personer svarar långsamt på behandling.
Melasma kan blekna efter att en graviditet är slut.2 Färgen bleknar ofta under flera månader efter att graviditeten är slut eller efter att hormonläkemedel har avslutats. Melasma kan dock komma tillbaka vid en senare graviditet eller om hormonläkemedel används igen.
Det viktigaste du kan göra själv är att skydda huden mot solen och ultraviolett ljus, eftersom det minskar risken för melasma på grund av solexponering. Använd ett solskydd med minst SPF 30. Välj ett bredspektrigt solskydd som blockerar både UVA- och UVB-ljus.1
Smörj in solskyddet innan du går ut i solen. Fyll på solskyddet minst varannan timme när du är i solen.1 Minska också tiden framför LED-skärmar från till exempel tv, surfplatta, mobiltelefon och dator, eftersom sådant ljus kan påverka melasma.2 Om du behöver vara framför en skärm kan du ta regelbundna pauser från den. Använd solskydd året runt, även på vintern.1
Du kan också minska mängden solljus som når huden genom att använda kläder som täcker huden, till exempel långärmade tröjor, långa kjolar eller byxor.1 En hatt kan ge ansiktet skugga.4 Försök att undvika solen mitt på dagen, när det ultravioletta ljuset är som starkast.
En vårdgivare kan undersöka huden för att diagnostisera melasma.1 Vid bedömningen kan vårdgivaren skilja melasma från andra hudförändringar.
Melasma är en godartad pigmentförändring. En godartad hudförändring kan tas bort men det får du oftast betala själv.5
Kontakta en vårdcentral om du känner dig osäker på om en hudförändring är godartad eller inte. Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när du vill få en hudförändring bedömd. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.5
1177 kan ge sjukvårdsrådgivning dygnet runt.4 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.5
Ja, melasma kan försvinna av sig självt inom några månader. För vissa bleknar förändringen utan behandling, medan den för andra kan finnas kvar längre. Melasma kan komma tillbaka efter att det har bleknat.2 Det kan också återkomma senare, till exempel efter ny solexponering eller under en framtida graviditet.1
Melasma är inte smärtsamt eller kliande.2 Förändringen brukar inte heller ge något annat obehag. Det som märks är i stället hudens ändrade färg.1 Du kan alltså ha melasma utan att huden ger smärta, klåda eller annat obehag. Melasma blir inte elakartat.2
Melasma är vanligt under graviditet. Det beror bland annat på att förändrade hormonnivåer under graviditeten kan bidra till melasma.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 16 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Graviditet är en situation där melasma är vanligt. Under graviditeten ökar nivåerna av östrogen och progesteron, och dessa hormoner tros bidra till melasma.2
Sådana läkemedel kan bland annat vara vissa antibiotika, inflammationsdämpande läkemedel, vätskedrivande läkemedel, retinoider, läkemedel mot diabetes, antipsykotiska läkemedel och vissa riktade behandlingar. Även vissa kosmetiska produkter kan orsaka en reaktion som gör huden känsligare för ljus.2
Melasma kan förekomma oavsett hudtyp, men är vanligare ju mer melaninrik huden är.3 Det innebär att melasma är vanligare hos personer med mörkare brun hud. Det är också vanligare hos personer som lätt blir solbrända.
Cirka en tredjedel till hälften av personer med melasma uppger att någon annan i familjen har det. Det talar för att ärftliga faktorer kan påverka risken att få melasma. Ärftligheten verkar kunna vara särskilt tydlig hos enäggstvillingar: i en beskrivning hade de flesta enäggstvillingar båda melasma.2 Det betyder ändå inte att en viss familjehistoria säkert leder till melasma. Hudens mängd melanin är en av faktorerna som hänger samman med risken, men melasma kan förekomma oavsett hudtyp.3
Den exakta orsaken till melasma är okänd.3 Flera faktorer kan därför samverka, framför allt ljus, hormoner, hudens mängd melanin och ärftlighet.
Melasma kan bli mörkare och ljusare över tid. Förändringarna blir ofta tydligare under sommaren och mindre tydliga under vintern.2 Det hänger samman med att solljus kan påverka melasma.
Melasma utvecklas långsamt. Det uppstår under veckor eller månader och inte över en natt.2
Hur melasma ser ut kan variera mellan olika hudtyper. Melasma består av symmetriska pigmentförändringar i solutsatta delar av ansiktet och är vanligare ju mer melaninrik huden är.
Melasma brukar inte ge kroppsligt obehag.2 Det enda symtomet vid melasma är en förändring av hudens färg.1 Fläckarna kan ibland bli röda eller inflammerade, även om melasma oftast inte ger klåda eller smärta.2 Det brukar inte klia eller göra ont. Förändringen av hudens färg kan däremot göra att du känner dig bekymrad över ditt utseende.1
Melasma kan ibland likna andra hudförändringar. Hudcancer kan efterlikna melasma, även om melasma inte är cancer och inte utvecklas till cancer.2
Vid osäkerhet kan vårdgivaren ta ett hudprov. En hudbiopsi innebär att en liten bit hud tas bort och undersöks. Undersökningen kan användas för att skilja melasma från andra hudtillstånd.2
Andra hudtillstånd som kan förväxlas med melasma är bland annat:
För att kunna bedöma missfärgningen frågar vårdgivaren om när den började och var på kroppen den finns. Du kan också få frågor om melasma finns i familjen, eftersom familjehistoria kan vara relevant vid bedömningen.2
Vårdgivaren kan fråga om du är gravid. Du kan också få frågor om vilka tvålar du använder och vilka kosmetiska produkter eller smink du använder.2
Andra frågor kan gälla om du har någon annan hudsjukdom.
Undvik solarium och sollampor.1 Även ljus från ytor som vatten, sand, betong och vitmålade områden kan göra solexponeringen starkare, så tänk på att skydda huden även i sådana miljöer.
Irriterande hudvårdsprodukter kan göra melasma värre.2 Välj därför produkter som huden tål och sluta använda sådant som irriterar huden.
Parfymerade tvålar kan bidra till att melasma blir värre. Undvik också kosmetika som du märker irriterar huden. Vaxning kan förvärra melasma, så överväg andra sätt att ta bort hår om vaxning påverkar huden.2
Kosmetika kan användas för att täcka melasma. Du kan välja kosmetika som också innehåller solskydd, men undvik produkter som irriterar huden eller förvärrar dina fläckar. Om du använder smink för att täcka fläckarna kan du alltså samtidigt välja en produkt med solskydd. Sluta använda produkten om huden blir irriterad, eftersom irriterande smink kan förvärra melasma.2
Hudblekande produkter kan innehålla hydrokinon, starka kortisonkrämer eller kvicksilver. Dessa otillåtna produkter finns på marknaden i Sverige trots att de är förbjudna inom EU.3 Sådana produkter kan orsaka hudskador, akne, rosacea, hudförtunning, bristningar, hudinflammation och svårbehandlade pigmentförändringar. Använd därför inte otillåtna hudblekande produkter.
Melasma kan påverka måendet eftersom den synliga förändringen kan skapa oro för utseendet.3 Det kan också påverka det sociala livet om du känner dig osäker på hudförändringen.2 Det är vanligt att kosmetiska pigmentförändringar upplevs som besvärande, särskilt när de syns tydligt.
En vårdgivare undersöker huden för att diagnostisera melasma, och hudcancer kan ibland likna melasma. En Wood-lampa kan användas för att se förändringar i hudens färg och för att bedöma hur djupt pigmentet sitter.2
Om du är osäker på om en hudförändring är melasma eller något annat kan du läsa mer i avsnittet om diagnos vid melasma.
Melasma: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Melasmafläckar kan ibland förväxlas med fräknar, men det är inte samma hudförändring. De kan båda synas som fläckar i huden, men melasma är en egen hudförändring. Melasmafläckar är nästan alltid större än ålders-, sol- eller leverfläckar. Ålders-, sol- och leverfläckar kan därför likna melasma, även om melasmafläckarna oftast är större. Därför kan de se lika ut på avstånd men skilja sig åt i storlek.2
Om du är osäker på vilken hudförändring du har kan du läsa mer om hur melasma undersöks i avsnittet om diagnos.