Om hudsjukdomar
Vad menas med hudsjukdomar?
De kan bland annat handla om inflammation, infektioner, sår, akne och olika hudförändringar. Besvären kan se mycket olika ut beroende på vilken sjukdom det gäller.
Huden består av flera lager. Det yttersta lagret kallas överhuden och ytterst i den finns hornlagret, som består av döda hudceller. Nya hudceller bildas underifrån och ersätter de gamla cellerna när de lossnar.
Huden skyddar kroppen mot bakterier, virus och solens skadliga strålning. Den hjälper också till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.1 Huden lagrar fett och vätska och hindrar kroppen från att torka ut.
Vanliga sorters besvär
Eksem kan ge torr hud och kliande utslag.2 Huden kan också fjälla, bli röd eller mörkare än huden runt omkring. Ibland uppstår sprickor som gör ont, små blåsor med vätska eller små sår och sårskorpor.
- Vid eksem kan huden bli torr och fjälla.
- Utslagen kan klia.
- Sprickor i huden kan göra ont.2
- Små blåsor med vätska kan gå sönder och bilda små sår och sårskorpor.
Akne beror på inflammerade talgkörtlar.3 Den kommer ofta i ansiktet, på bröstet och på ryggen, där det finns många talgkörtlar.4 Akne är vanligt i tonåren, men personer i alla åldrar kan få akne. Besvären beror inte på dålig hygien.
Psoriasis kan ge fjällande utslag. Sjukdomen kommer ofta i skov, med perioder då besvären och utslagen är större och perioder då besvären är mindre eller saknas.1 Utslagen kan sitta på olika delar av kroppen och se olika ut beroende på vilken form av psoriasis det handlar om.
När huden förändras
Födelsemärken är bruna eller brunaktiga fläckar som innehåller extra många pigmentbildande celler. De kan vara mycket ljusa, rödaktiga, ljusbruna eller brunsvarta och kan skilja sig åt i storlek, färg och form. De flesta födelsemärken ger inga besvär, men det är viktigt att hålla koll på om de förändras.5
Ett födelsemärke kan växa, ändra form eller färg, bli flammigt, börja klia eller börja blöda. Det kan också övergå till att bli ett sår. Ett födelsemärke som ser annorlunda ut behöver inte vara cancer, men det går inte alltid att avgöra själv vad förändringen beror på.
Hudinfektioner kan ge rodnad, svullnad och smärta.6 Det kan också bildas blåsor, och feber kan förekomma beroende på vilken infektion det är. Vid rosfeber blir huden till exempel röd och svullen, och du kan samtidigt få feber. Vid bältros får du ofta utslag och blåsor på ena sidan av kroppen, och det är vanligt att det gör ont.7
Att leva med hudbesvär
Hudbesvär kan påverka vardagen på flera sätt. Klåda kan störa sömnen, och utslag eller sår kan göra ont.2 Vid eksem kan besvären vara mer besvärliga på natten och göra att sömnen blir orolig.
Hudförändringar kan också påverka det sociala livet och hur du känner inför ditt utseende.1 När psoriasis är aktiv kan det kännas jobbigt om andra tittar på eller kommenterar huden. Du kan känna dig annorlunda eller utsatt och börja undvika att visa huden för andra.
Hudbesvär kan påverka det psykiska måendet. Rosacea kan till exempel leda till att du känner dig generad, får sämre självkänsla eller känner oro.8 Psoriasis kan också hänga ihop med psykiska besvär som depression.
Det kan ta tid att acceptera en långvarig hudsjukdom och lära sig att leva med den.1 Behandlingar kan ibland ta tid och kännas krävande, särskilt när huden behöver smörjas varje dag. Med bra hjälp och behandling kan du lära dig att hantera de fysiska och psykiska besvär som sjukdomen innebär.
När hudsjukdomar är akut
När rosfeber kräver snabb vårdkontakt
Rosfeber är en infektion i huden som orsakas av bakterier. Huden blir röd och svullen och du kan samtidigt ha feber. Rosfeber behandlas med antibiotika.6
Rosfeber sitter allra oftast på benen. Besvären kan komma snabbt och behöver bedömas utifrån både hudförändringarna och hur du mår. Rosfeber kan också ge vätskefyllda blåsor som kliar. Du kan även må illa och kräkas. Rosfeber beror på att bakterier kommer in i huden genom sår och sprickor. Du kan få rosfeber mer än en gång.6
- Du får en rodnad som breder ut sig i ett område inom några timmar.6
- Det gör ont och blir svullet i det infekterade området.6
- Du kan få feber.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har rosfeber och samtidigt har feber. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Vad ingår i hudsjukdomar?
Inflammatoriska hudsjukdomar
Atopiskt eksem är en ärftlig hudsjukdom som kan komma i alla åldrar och ger torr hud och kliande utslag.3
Psoriasis kan ge flera olika sorters hudförändringar. Det finns bland annat plack-psoriasis, guttat psoriasis, invers psoriasis, nagelpsoriasis och pustulosis palmoplantaris, som ger utslag i handflatorna och på fotsulorna. Plack-psoriasis ger runda, röda och fjällande plack som kan växa ihop till större områden. Utslagen sitter ofta på armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen eller i hårbotten. Guttat psoriasis ger röda prickar stora som vattendroppar och kommer ofta efter halsfluss. Invers psoriasis ger röda utslag med glansig yta i hudveck, medan nagelpsoriasis kan ge gropar i naglarna och tjockare naglar.1
En del personer med psoriasis får också besvär i lederna.1 Det kallas psoriasisartrit.
Infektioner och sår
Bältros är en infektion som ofta ger smärtsamma utslag och blåsor som ett band på ena sidan av kroppen. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor.10
Rosfeber är en bakterieinfektion i huden som ger rodnad och svullnad och ibland feber. Infektionen kan också ge vätskefyllda blåsor som kliar.
När bör du söka vård för hudsjukdomar?
När vårdcentralen är första steget
Vårdcentralen är ofta en bra början när hudbesvären behöver bedömas eller när behandlingen inte hjälper tillräckligt. Vid misstänkt psoriasis ska du kontakta en vårdcentral.1 Om du redan har psoriasis och får värk i en eller flera leder ska du också kontakta vårdcentralen.
Kontakta en vårdcentral om ditt eksem sprider sig eller blir värre. Kontakta också vårdcentralen om eksemet inte blir bättre av den behandling som brukar hjälpa.2 Det gäller även om eksemet får blåsor eller sår.
Sök hjälp för akne om du har mycket akne, stora ömmande knölar eller ärr efter akne.4 Du kan då kontakta en vårdcentral, elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Det gäller också om det känns jobbigt att aknen syns och får dig att må dåligt.
När en hudförändring bör bedömas
Ett födelsemärke som förändras bör bedömas av vården. Kontakta en vårdcentral om födelsemärket:
- övergår till att bli ett sår5
- växer eller ändrar form
Egenvård och råd vid hudsjukdomar
Skydda och återfukta huden
Atopiskt eksem ger torr hud och kliande utslag. Regelbunden hudvård kan därför göra besvären lättare att hantera. Smörj ofta och rikligt med ett mjukgörande medel, till exempel en hudkräm, eftersom det lindrar klådan.2
Det är bra att smörja även under perioder när du inte har besvär. Då kan du få längre tider utan besvär mellan perioderna med eksem. Smörj gärna huden efter dusch och bad, eftersom huden annars lätt blir uttorkad.2
Vatten kan torka ut eksemhud, särskilt varmt vatten. För att skydda huden kan du därför:
Hitta vård inom hudsjukdomar
Börja på vårdcentralen
Vid psoriasis kan du oftast få hjälp på vårdcentralen. Om du har svåra besvär kan du behöva remiss till en hudläkare.1
Ett sårteam på vårdcentralen undersöker svårläkta sår och försöker ta reda på vad som kan ha orsakat såret. Sårteamet kan bestå av läkare och vårdpersonal.9
Vårdcentralen är därför ofta en bra första kontakt när du har hudbesvär eller ett sår som inte läker som förväntat. Där kan du få en första bedömning och vid behov gå vidare till annan vård.
När specialistkompetens behövs
Vid behov kan du få remiss till en specialistmottagning på sjukhus för en mer detaljerad undersökning. Där kan du till exempel undersökas av en hudläkare, en kärlkirurg eller ett diabetesfotteam.9
Vilken specialistkompetens som behövs beror på orsaken till såret. Vid diabetesrelaterade fotsår ska du ha kontakt med en diabetesmottagning eller ett diabetesfotteam. Du ska även få fotbehandling av en fotterapeut och ha kontakt med en ortopedtekniker för avlastande hjälpmedel.9
Hitta och välja mottagning
Vanliga frågor om hudsjukdomar
Vad räknas som hudsjukdom?
Besvären kan därför se mycket olika ut och ha olika orsaker. Psoriasis smittar inte, och atopiskt eksem smittar inte heller.1,2
Huden har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot bakterier, virus och solens skadliga strålning. Den hjälper också till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.1 Hudens skydd kan påverkas när huden är torr, inflammerad eller skadad.
Kan jag få hjälp på vårdcentralen?
Vårdcentralen kan oftast hjälpa vid psoriasis. En läkare kan ofta avgöra om du har psoriasis genom en enkel undersökning. Ibland behöver läkaren ta ett prov från huden för att vara säker.1
Vårdcentralen kan remittera till hudläkare när psoriasisbesvären är svåra. Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har.1 Vid svåra besvär kan du behöva remiss till en hudläkare för att få rätt behandling.
Du kan också få hjälp med andra hudbesvär på vårdcentralen. Vid akne räcker det oftast att läkaren undersöker huden och ställer frågor, och för det mesta behövs ingen provtagning.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.