Aktinisk keratos är en ytlig solskada i hudens yttersta lager som uppstår efter långvarig skada från solens UV-strålar. Tillståndet är vanligt och behandlingsbart, och de flesta aktiniska keratoser läker inom några veckor efter behandling.
Aktinisk keratos är en ytlig solskada i hudens yttersta lager, det så kallade överhuden eller epidermis.1 Hudförändringen uppstår efter att huden under lång tid har skadats av solens ultravioletta strålar. Det handlar alltså om en förändring i hudens ytliga lager efter samlad påverkan av UV-strålning under livet.
Aktinisk keratos är en hudförändring som uppstår efter långvarig skada från solens UV-strålar.2 Förändringen hör ihop med den sol som huden har utsatts för genom livet, snarare än med en enda solig dag. Aktinisk keratos är vanligt och behandlingsbart.3 Det finns flera sätt att behandla förändringen, och behandlingen brukar anpassas efter hur många förändringar du har och var på huden de finns.
De flesta aktiniska keratoser är ofarliga. En aktinisk keratos är därför inte samma sak som hudcancer. Samtidigt är det en hudförändring som vården tar på allvar, eftersom den i vissa fall kan utvecklas till skivepitelcancer, som är en form av hudcancer.4
Risken gäller inte alla aktiniska keratoser, och de flesta utvecklas inte till cancer. Aktinisk keratos kan i vissa fall utvecklas till skivepitelcancer. Därför kan behandling rekommenderas för att minska risken för skivepitelcancer.4
Aktiniska keratoser kan ibland försvinna av sig själva.1 Det betyder att en förändring som går tillbaka inte nödvändigtvis behöver finnas kvar hela tiden. I vissa fall kan det därför vara ett alternativ att följa förändringen, särskilt när den inte ger besvär.
Aktinisk keratos är mycket vanligt bland vuxna med ljus hud i Sverige. Förekomsten ökar med den sammanlagda mängden solens UV-strålar som huden har utsatts för under livet. Aktinisk keratos är betydligt vanligare hos personer över 50 år än hos yngre personer, även om förändringen kan förekomma redan i 20- eller 30-årsåldern.1
Den svenska förekomsten av aktinisk keratos är okänd.1 Det finns alltså ingen säker svensk siffra för hur många personer som har en eller flera sådana hudförändringar.
I en nederländsk studie hade 38 procent av personer över 55 år en eller flera aktiniska keratoser.1 Den siffran gäller Nederländerna och kan därför inte direkt användas som mått på hur vanligt tillståndet är i Sverige. Den visar däremot att aktinisk keratos kan vara vanligt bland äldre vuxna i en befolkning med ljus hud.
Den viktigaste orsaken till aktinisk keratos är kronisk exponering för solens UV-strålning. Risken hänger ihop med den sammanlagda mängden UV-strålning som huden har utsatts för under livet.1 Upprepad solexponering skadar DNA i hudens celler.3 Med tiden kan det leda till att cellerna växer på ett avvikande sätt och att en hudförändring bildas.
Aktinisk keratos kan också utvecklas efter frekvent användning av solarier.3 Solarier och andra källor till ultraviolett ljus kan alltså bidra till samma typ av hudskada som solen. Den långvariga och upprepade UV-exponeringen är viktigare än en enstaka dag i solen.
Risken påverkas av flera omständigheter som ökar den totala UV-belastningen eller gör att huden lättare skadas.
Aktinisk keratos visar sig ofta som en liten röd fläck på huden. Fläckarna kan vara från några millimeter till någon centimeter stora. De är ofta platta i början och kan fjälla, så att det ser ut som små vita eller gulaktiga hudflagor ovanpå förändringen.4
En del fläckar känns tydligare än de syns. Det kan därför vara bra att känna försiktigt på områden där huden ofta har utsatts för sol, även om förändringen är svår att se.
Aktinisk keratos kan ha samma färg som huden eller vara rosa, röd eller brun.6 Vissa aktiniska keratoser domineras av rodnad medan andra har kraftig fjällning. Vid kraftig fjällning kan det bildas ett utstående hudhorn över solskadan.
Diagnosen aktinisk keratos ställs oftast genom att läkaren bedömer hudförändringen kliniskt.1 En läkare i primärvården eller en hudläkare kan vanligtvis ställa diagnosen genom att undersöka huden.3
Undersökningen innebär att läkaren tittar på huden och bedömer förändringen. Ibland används ett särskilt verktyg som förstorar huden, så att läkaren kan se den bättre. En sådan undersökning är snabb och smärtfri.3 Vid den kliniska bedömningen tittar läkaren efter förändringar som passar med aktinisk keratos. Ibland kan hudförändringen likna andra hudsjukdomar eller hudcancer, och då kan ett hudprov behövas för att skilja dem åt.1
I vissa fall behövs en hudbiopsi för att säkerställa diagnosen genom en mikroskopisk undersökning av vävnaden.1 Vid en hudbiopsi tas ett litet prov från huden och skickas till ett laboratorium för undersökning.
Behandling av aktinisk keratos kan ha som mål att lindra symtom och förhindra att förändringen övergår i invasiv skivepitelcancer. Det finns flera behandlingsalternativ, och valet påverkas bland annat av hur många förändringar du har.1
Även förändringarnas storlek, läge och utbredning påverkar vilken metod som passar bäst. Om förändringen sitter i ansiktet kan hänsyn tas till hur huden ser ut efteråt. Om förändringen sitter på underbenet kan läkningsförmågan påverka behandlingsvalet.1 Läkaren kan också väga in sin erfarenhet, behandlingens tillgänglighet och kostnad samt din ålder och ditt allmäntillstånd.
Vid enstaka aktiniska keratoser passar ofta kryobehandling med flytande kväve.1 Läkaren fryser då bort förändringen, och ett sår bildas där den har suttit.4 När såret läker bildas nya friska celler.
Efter kryobehandlingen kan området bli en blåsa och falla av efter några dagar.3
Det är viktigt att du skyddar huden när du vistas i solen för att aktiniska keratoser inte ska uppkomma eller för att du inte ska få fler.4 Solskydd är också en del av att minska fortsatt påverkan från solens UV-strålning.
Det bästa är att använda solhatt och kläder.4 Skyddande kläder kan till exempel vara långärmade tröjor, hatt och solglasögon.2 Hud som inte skyddas av kläder bör du smörja med solskyddsmedel.4
Det är särskilt viktigt att smörja ansiktet, bröstet och händerna där huden är tunn och känslig.4 Solskyddet gäller alltså även områden som du kanske inte tänker på som särskilt solutsatta.
På hud som inte täcks av kläder rekommenderas solskyddsmedel med solskyddsfaktor, SPF, 30 eller högre.
Du kan kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du vill få en hudförändring bedömd.4 Diagnosen ställs oftast genom en klinisk bedömning av huden.1
I vissa fall kan en hudbiopsi behövas för att säkerställa diagnosen.1 Då undersöks ett litet hudprov för att få mer information om hudförändringen. En hudläkare arbetar med hudsjukdomar och kan bedöma aktinisk keratos på en hudmottagning.
Det är vårdpersonalen som bedömer vilken mottagning som passar och om du behöver ytterligare undersökning. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du börja med en vårdcentral eller använda 1177 för vägledning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma dina symtom och vägledning om var du kan söka vård.4 Rådgivningen kan vara ett stöd om du inte vet om du ska kontakta en vårdcentral eller hudmottagning.
Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177. På 1177.se finns också information om hälsa, sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Ja, aktinisk keratos kan i vissa fall utvecklas till skivepitelcancer. Därför brukar aktiniska keratoser behandlas för att minska risken för skivepitelcancer.4
Vissa aktiniska keratoser kan gå tillbaka av sig själva. Avvaktan kan vara ett alternativ, särskilt för äldre personer utan symtom.1
Aktinisk keratos kan komma tillbaka efter behandling.3 Nya förändringar kan också uppstå senare, eftersom huden kan ha flera solskadade områden.1 Det är viktigt att skydda huden mot solen både under behandlingen och efteråt för att förebygga att förändringar kommer tillbaka.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Även hur mycket tid du tillbringar i solen varje dag har betydelse för den samlade exponeringen. Personer som arbetar utomhus kan därför få en högre UV-belastning än personer som vistas mindre i solen. Risken kan också öka när huden utsätts för sol under många år eller när solarier används ofta.
Det finns ingen specifik ärftlig orsak till aktinisk keratos beskriven i de medicinska underlagen. Det betyder att orsaken framför allt kopplas till UV-strålning och andra faktorer som påverkar hudens samlade solbelastning, snarare än till en angiven ärftlig förändring.
Aktinisk keratos är vanligare hos män. En möjlig förklaring som anges är att män är överrepresenterade bland personer som arbetar utomhus och därför exponeras mer för solens UV-strålning.1
Rodnaden syns oftast inte lika tydligt på mörk hud, men aktinisk keratos känns och ser i övrigt ut på samma sätt oavsett vilken hud du har.4 Förändringarna kan därför vara lättare att känna än att se.
Förändringarna sitter ofta i ansiktet, på händerna, hjässan, öronen, underarmarna eller benen.6 De brukar sitta på områden som ofta är utsatta för sol. Aktinisk keratos kan också uppträda som många förändringar över ett större hudområde. Vid kraftigt solskadad hud kan flera aktiniska keratoser finnas över större hudpartier, till exempel på hjässan hos tunnhåriga äldre män. En del upplever förändringen som ett eksem som inte läker trots smörjning.1 Ibland kan det kännas som små piggar i huden.4
Vid en hudförändring som har vuxit eller förändrats på annat sätt ska du kontakta en vårdcentral eller hudmottagning. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning; där kan du få hjälp att bedöma dina symtom och var du kan söka vård.4
Sök vård om du får en ny fläck som inte försvinner. Sök vård om en fläck ändrar utseende, börjar blöda eller börjar klia. En fläck som utvecklas till ett sår är också ett skäl att söka vård.2
Förändringar i en hudfläck kan ha flera orsaker, och en läkare kan bedöma vad förändringen beror på. Det är särskilt viktigt att söka vård om förändringen växer, ändrar utseende eller börjar blöda.
En biopsi kan också användas för att undersöka om hudförändringen är cancer.5 Hudprovet kan också visa hur uttalade cellförändringarna är. Den mikroskopiska graderingen delas in i grad I, grad II och grad III.1 Det kan vara viktigt eftersom aktinisk keratos i vissa fall kan utvecklas till skivepitelcancer.
När ett hudprov undersöks kan aktinisk keratos klassificeras efter graden av skivepiteldysplasi.1 Graderingen beskriver hur uttalade cellförändringarna är i hudens yttersta lager.
En mikroskopisk gradering görs alltså utifrån det som syns i hudprovet. Diagnosen ställs däremot oftast kliniskt, utan att en biopsi behövs.
Skrapning och bränning, som också kallas curettage och elektrodesiccation, är en ytlig behandling som förstör förändringen.1 Metoden kan vara ett alternativ, bland annat för aktiniska keratoser på underbenet, men kan på andra hudområden ge mer ärrbildning.
Vid kirurgiskt avlägsnande skär vårdgivaren bort förändringen efter att området har bedövats.3 Ibland kan stygn behövas.
Om du har många aktiniska keratoser kan du få receptbelagda krämer att använda hemma. Hur länge krämen ska användas beror på vilken kräm som har skrivits ut.4
Exempel på lokala behandlingar är fluorouracil, imikvimod och diklofenak. Dessa behandlingar kan användas vid flera aktiniska keratoser eller vid förändringar över ett större hudområde. Vid flera aktiniska keratoser kan det också finnas andra receptbelagda alternativ, till exempel en kräm med 5-fluorouracil och salicylsyra.1 Krämerna kan påverka huden medan behandlingen pågår, och du får information om hur de ska användas och vad du kan förvänta dig.3 Valet mellan kräm och annan lokal behandling beror bland annat på hur många förändringar som ska behandlas och hur stort hudområdet är.1
Ett annat alternativ är fotodynamisk terapi, PDT. Då stryks en ljuskänslig kräm på förändringarna och aktiveras med ljus, så att de förändrade cellerna förstörs.4 PDT används ofta när det finns flera eller återkommande förändringar.3
Vid dagsljus-PDT används dagsljus utomhus i stället för infrarött ljus.4 Krämen används även då på de aktiniska keratoserna, och hudmottagningen informerar dig om hur behandlingen går till.
Vid PDT tar besöket på hudmottagningen ungefär tre timmar.4 En del av tiden kan du göra något annat medan krämen verkar.
PDT kan göra ont när området belyses, men hur ont det gör kan upplevas olika. Efter några dagar bildas ett sår.4 Huden läker sedan genom att såret ersätts med friska celler.
Ibland räcker en behandling, men om förändringarna är många eller tjocka kan behandlingen behöva upprepas efter någon eller några veckor.4 Olika behandlingsmetoder kan också kombineras. Läkningsförloppet beror därför på vilken metod som används och var förändringen sitter.
Laserbehandling, kemisk peeling och dermabrasion saknar tillräckligt stöd för att rekommenderas som förstahandsval. Avvaktan kan vara ett alternativ, särskilt för äldre personer utan symtom. Uppföljning hos läkare behövs inte i de flesta fall.1
Försök att vara i skuggan mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. Undvik också att sola. Solarier bör undvikas eftersom de kan orsaka samma typ av hudskador som solen.2
I vardagen kan du därför kombinera flera sätt att skydda huden:
Det är viktigt att du kontrollerar huden regelbundet för förändringar. Regelbunden egenkontroll rekommenderas eftersom nya aktiniska keratoser kan uppstå.1 Kontrollera gärna huden då och då och lägg märke till förändringar i sådana områden som ofta utsätts för sol.
Att undvika solbad minskar fortsatt UV-exponering.6 Solens starkaste tid mitt på dagen bör också undvikas.2 Genom att skydda huden och följa förändringar över tid kan du lättare upptäcka om något har ändrats.
Om du behöver läsa mer om förändringar som bör bedömas av vården kan du gå vidare till avsnittet om symtom och när du ska söka vård.
Om du har frågor och funderingar om cancer kan du kontakta Cancerlinjen. Cancerlinjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med erfarenhet av cancervård. Du kan ringa Cancerlinjen eller skicka ett mejl dit.2
Cancerlinjen kan vara en möjlighet om du vill prata med vårdpersonal om frågor som rör cancer. För bedömning av en hudförändring är vårdcentralen eller hudmottagningen den ordinarie vägen, medan 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning och hjälpa dig att hitta rätt vård.
De flesta aktiniska keratoser läker inom några veckor efter behandling. Den exakta läkningstiden beror på vilken behandling du får.3