Pityriasis versicolor är en vanlig, ytlig svampinfektion i huden som orsakas av jästsvampen Malassezia. Det finns behandling, men hudens färg kan behöva flera månader för att återgå till det normala efteråt.
Pityriasis versicolor är en vanligt förekommande och ytlig svampinfektion i huden orsakad av Malassezia.1
Hudförändringarna kan variera i färg från vita och rödrosa till mörkbruna eller svarta.1
Namnet versicolor syftar på att hudförändringarna kan ha flera olika färger.
Tillståndet kallas också tinea versicolor.2
Pityriasis versicolor är alltså en ytlig infektion i huden där färgen på hudförändringarna kan skifta mellan olika personer och olika hudområden.
Pityriasis versicolor förekommer i många delar av världen.
Prevalensen är cirka 0,5–2 procent i Europa.1
I tropiska länder kan prevalensen vara upp till nästan 50 procent.1
Tillståndet är vanligast förekommande hos ungdomar och unga vuxna.1
Den vanligaste åldern att drabbas är 15–24 år.2
Skillnaden mellan Europa och tropiska länder visar att pityriasis versicolor är betydligt vanligare i varmt klimat.
Pityriasis versicolor orsakas av jästsvampar av släktet Malassezia.1
Malassezia tillhör hudens normalflora.1
De vanligaste patogenerna är Malassezia globosa, Malassezia sympodialis och Malassezia furfur.1
Hudförändringarna sitter framför allt på bålen, överarmarna och låren.1
Utslagen är typiskt fördelade på bålen och nära kroppens armar och ben.2
Huvudområdet och underlivet är oftast inte påverkat.2
Pityriasis versicolor kan därför ge förändringar på flera delar av överkroppen och på de övre delarna av armar och ben.
Tillståndet är vanligt förekommande i befolkningen och orsakas av jästsvampar som normalt finns på huden. Pityriasis versicolor förekommer i många delar av världen. I äldre studier har prevalensen i de skandinaviska länderna uppskattats till cirka 1 procent. Tillståndet är betydligt vanligare i länder med tropiskt klimat.2 Recidiv är vanligt. Malassezia globosa, Malassezia sympodialis och Malassezia furfur är de vanligaste patogenerna vid pityriasis versicolor.1
Pityriasis versicolor orsakas av jästsvampen Malassezia, som ingår i hudens normalflora.2 De vanligaste Malassezia-arterna som anges som sjukdomsorsak är Malassezia globosa, Malassezia sympodialis och Malassezia furfur.1 De flesta har denna svamp på huden utan att den orsakar problem. Det är inte alltid klarlagt varför svampen ibland växer och sprider sig mer än vanligt. Malassezia finns alltså på huden hos många utan att orsaka besvär.3 När pityriasis versicolor utvecklas handlar det om en kombination av svampen och faktorer som ökar benägenheten att få tillståndet. Pityriasis versicolor är vanligast hos ungdomar och unga vuxna.1 Den vanligaste åldern att drabbas är 15–24 år.2
Varmt och fuktigt klimat kan bidra till att pityriasis versicolor utvecklas.
Hudförändringarna kan se olika ut från person till person. De kan vara flera, ligga nära varandra och förändras i färg beroende på hudtyp och årstid.
På mörkare hud kan fläckarna vara blekare än huden runt omkring. Hudförändringarna kan också vara mörkare eller rödrosa, så utseendet behöver inte vara likadant på alla delar av kroppen.
Förändringarna kan ha en mycket fin fjällning. Fjällningen kan vara svår att se, men ibland märks den tydligare när huden skrapas lätt.
Vanligtvis kan pityriasis versicolor diagnostiseras genom den typiska kliniska bilden. Bedömningen bygger då på hur hudförändringarna ser ut och var på kroppen de finns. Hudförändringarna kan vara flera, välavgränsade eller sammanflytande, och ibland lätt fjällande. De kan vara mörkare, ljusare eller rödrosa än huden runt omkring.1
Vid undersökningen kan vården skrapa huden med en träpinne för att framkalla så kallade hyvelspånsfjäll.1 Hyvelspånsfenomenet uppstår typiskt när baksidan av en bomullspinne skrapas mot den drabbade huden. Vid oväntat stor utbredning kan misstanke om en bakomliggande immunbristsjukdom väckas, även om de allra flesta som drabbas är helt friska.2
Mikroskopi kan användas för att bekräfta diagnosen. Vid mikroskopi av hudavskrap med kaliumhydroxid kan svamphyfer och svampsporer synas.1
En annan metod är tejpprov, som också kallas direktmikroskopitest. Vid tejpmetoden fästs genomskinlig tejp mot huden och fångar upp hudfjäll från området som undersöks. Tejpprovet kan färgas med metylenblått på ett objektglas. Därefter undersöks provet i mikroskop, där sporer och svamptrådar kan synas.
Behandlingen av pityriasis versicolor består i första hand av lokalbehandling mot svamp.1 Lokalbehandling betyder att läkemedlet används direkt på huden. Det finns flera alternativ, och behandlingen väljs utifrån hur stora hudområden som är påverkade och hur behandlingen fungerar för dig. Antimykotisk lösning eller kräm är också ett alternativ vid lokal behandling av pityriasis versicolor.4
Hela behandlingsområdet behöver täckas även om du bara ser några få fläckar. Hela bålen, halsen, armarna och låren bör behandlas även när bara ett fåtal fläckar syns.1 Det beror på att hudförändringarna kan vara mer utbredda än vad som syns tydligt.
Ketokonazolschampo är ett alternativ. Ketokonazolschampo ska sitta på huden i fem minuter innan det sköljs av. Ketokonazolschampo används fem dagar i följd.1 Behandlingen kan behöva upprepas på samma sätt om förändringarna kommer tillbaka.
Propylenglykollösning är ett annat lokalt alternativ. Propylenglykollösning 50 procent kan användas två gånger dagligen i två veckor.
Om pityriasis versicolor kommer tillbaka kan återfallet vanligen behandlas med egenvård.1 Det betyder att du i vissa fall kan använda samma typ av egenvård som tidigare, utan att en ny professionell behandling behövs. Om du är osäker på vad hudförändringarna beror på är det däremot bättre att få råd än att försöka bedöma dem på egen hand.
Förändrade hudfläckar kan ha andra orsaker än pityriasis versicolor. Du bör därför inte försöka ställa diagnosen själv om du är orolig över fläckarna. En apotekare kan ge råd om behandling av pityriasis versicolor och om vilka svampdödande läkemedel som kan vara lämpliga att köpa.3
Egenvård kan vara särskilt relevant när du känner igen ett tidigare diagnostiserat återfall. Om förändringarna inte stämmer med det du haft tidigare bör du inte utgå från att det är pityriasis versicolor. Vid osäkerhet kan du läsa mer i avsnittet om diagnos.
Pityriasis versicolor orsakas inte av att du tvättar huden för lite.3 Bristande tvätt av huden leder alltså inte till pityriasis versicolor, och extra noggrann tvätt är inte ett sätt att förhindra tillståndet.
Pityriasis versicolor kan inte spridas från person till person.3
Vårdcentralen är den första vårdkontakten för bedömning och behandling av pityriasis versicolor. Primär bedömning och behandling görs på vårdcentral.1 Patienter med pityriasis versicolor bör utredas, informeras och behandlas i primärvården.2 Vid utebliven effekt av behandlingen kan remiss till specialiserad hudvård bli aktuell. Vid oklar diagnos kan vårdcentralen skicka remiss till specialiserad hudvård.1
En läkare eller apotekare kan ordinera behandling eller tala om vilket svampmedel som kan köpas.3
En remiss till hudspecialist, alltså specialiserad hudvård, kan bli aktuell i två situationer:
Nej, pityriasis versicolor kan inte spridas från person till person. Du behöver därför inte vara rädd för att föra tillståndet vidare till andra.
Återfall är vanligt vid pityriasis versicolor.1 Risken för återfall är cirka 60 procent inom ett år.2 Förebyggande lokalbehandling kan därför vara värdefull för vissa personer.
Det kan ta flera månader innan hudens färg återgår till det normala efter behandling av pityriasis versicolor. Pigmentförändringarna kan alltså finnas kvar flera månader efter behandlingen, även när behandlingen har fungerat. Snabbare återpigmentering kan ske efter solexponering.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Fet hud anges som en faktor som kan öka benägenheten att få pityriasis versicolor.2 Seborroiskt eksem är en riskfaktor. Immunsuppression är en riskfaktor.1 Användning av perorala steroider är en riskfaktor. Ärftlighet anges också som en faktor som kan öka benägenheten att få tillståndet. Ärftlighet kallas också hereditet i medicinska texter. Det anges som en faktor som kan göra att vissa lättare utvecklar pityriasis versicolor, men det betyder inte att alla i en familj får tillståndet.2
Pityriasis versicolor orsakas inte av bristande hygien. De flesta som har pityriasis versicolor är i övrigt friska. Pityriasis versicolor smittar inte mellan personer. Du får alltså inte pityriasis versicolor genom nära kontakt med någon som har tillståndet. Svampen finns normalt på huden, och hos de flesta orsakar den inga problem.3
Klådan är inte alltid det som märks mest. Hos vissa är hudens förändrade färg det tydligaste symtomet, medan andra även får klåda eller fjällning.
Fläckarna sitter oftast på delar av kroppen där många hudförändringar kan synas samtidigt. De brukar framför allt finnas på bålen och nära armar och ben.
Fläckarna kan därför bli mer iögonfallande efter att den omgivande huden har fått färg av solen. Det är kontrasten mellan fläckarna och huden runt omkring som gör att de syns tydligare. Fläckarna brukar inte bli bruna i solen på samma sätt som huden runt omkring.3 Därför kan skillnaden i färg framträda tydligare efter att du har vistats i solen.
Hudförändringarna brukar inte komma plötsligt. De kan utvecklas långsamt och gradvis bli fler eller breda ut sig över ett större område.
Färgen kan alltså skifta i förhållande till huden runt omkring under året. Samma fläck kan därför uppfattas olika beroende på omgivande huds färg och på hur mycket sol huden har fått.
Vid mikroskopi kan svampens pseudohyfer och sporer få ett utseende som liknas vid pasta penne och köttbullar. Vid direktmikroskopi kan pseudohyfer och sporer synas med ett utseende som liknas vid pasta penne och köttbullar.2 Provet undersöks först med låg förstoring och därefter i mikroskop. Mikroskopi av hudavskrap kan därför ge ytterligare stöd för diagnosen när hudens utseende inte räcker för en säker bedömning.
Det behövs ingen specifik laboratorieundersökning för pityriasis versicolor.2 Svampodling används inte rutinmässigt och är sällan meningsfull.1,2
Ibland undersöks huden med Wood-lampa i ett mörkt rum. Vid dermatoskopi kan den fina fjällningen framträda tydligt.2 Wood-lampa kan ibland visa gul till gulgrön fluorescens i de drabbade hudområdena.1 Undersökningen kan alltså ge ytterligare information, men den kliniska bedömningen och eventuell mikroskopi är andra delar av utredningen.
Flera andra hudtillstånd kan ge förändringar som liknar pityriasis versicolor:
Skillnaden mellan tillstånden bedöms bland annat genom att titta på om huden fjällar, hur fläckarna ser ut och var de sitter. Vitiligo är ett exempel på ett tillstånd där fläckarna inte fjällar, medan psoriasis kan ge både fjällande och upphöjda fläckar. Vid behov kan mikroskopi av hudavskrap användas som stöd för att skilja pityriasis versicolor från andra hudförändringar.
Lokalbehandlingen riktar sig mot svampen i huden, men hudens färg kan återhämta sig långsammare än själva infektionen. Därför kan fläckarna finnas kvar även efter att behandlingen har haft effekt.
Systemisk behandling innebär behandling med läkemedel som tas i kroppen, till exempel kapslar. Systemisk behandling ges sällan och reserveras för personer som inte har svarat på lokal behandling.2 Vid mycket utbredda förändringar kan Sporanox 100 milligram ordineras två gånger dagligen i sju dagar.1
Flukonazol är ett annat läkemedel som kan användas vid systemisk behandling. Flukonazol kan ges i dosen 150 milligram två gånger vid ett behandlingstillfälle per vecka under två till tre veckor.2
Systemisk behandling ska därför inte startas eller ändras utan att en läkare har bedömt situationen. Vid mycket utbredda förändringar kan läkemedelsbehandling i kapsel vara aktuell, medan lokal behandling normalt används först.
Pityriasis versicolor kan komma tillbaka efter behandling. Underhållsbehandling innebär att lokal behandling används återkommande för att förebygga återfall. Ketokonazolschampo eller propylenglykollösning kan användas en till två gånger per månad i minst sex månader för att förebygga återfall.1
Underhållsbehandling kan behöva pågå under flera månader.1 I vissa behandlingsråd anges lokal underhållsbehandling en till fyra gånger per månad, ofta under flera månader. Hur ofta behandlingen ska användas beror på vilket läkemedel som används och bedöms av vården.
Systemisk förebyggande behandling ges sällan.2 Lokal underhållsbehandling är därför det alternativ som främst används för att minska risken för nya hudförändringar. Underhållsbehandling kan vara särskilt aktuell när pityriasis versicolor har kommit tillbaka flera gånger.
Risken för återfall är cirka 60 procent inom ett år.2 Ett återfall betyder att hudförändringarna kommer tillbaka efter en tidigare behandling. Det betyder inte att behandlingen inte har fungerat, eftersom själva infektionen kan vara behandlad samtidigt som hudens färg ännu inte har återställts.
Hudens pigmentering kan behöva flera månader för att återställas efter behandlingen.2 Pigmentförändringarna kan kvarstå flera månader efter behandlingen.1 Fläckarna kan därför fortfarande synas en tid efter att behandlingen har haft effekt.
Snabbare återpigmentering kan ske efter solexponering.1 Kontrasten mellan de förändrade hudområdena och den omgivande huden kan samtidigt göra fläckarna tydligare efter solning. Om du får tillbaka förändringarna kan samma behandling behöva användas igen, eller så kan vården föreslå längre tids behandling med till exempel ketokonazolschampo med några veckors mellanrum.3
Hudens färg kan ta några månader att återgå till det normala efter behandlingen.2 Färgförändringen kan alltså finnas kvar även när behandlingen har haft effekt.
Att fläckarna fortfarande syns efter behandlingen betyder därför inte nödvändigtvis att behandlingen har misslyckats.2 Skillnaden mot den omgivande huden kan vara kvar under tiden som pigmenteringen återställs. Om du vill veta mer om behandling och uppföljning kan du läsa avsnittet om behandling.
En hudläkare kan konsulteras om diagnosen är osäker.2
Kontakta vården om hudfläckar har ändrat färg, eftersom pityriasis versicolor vanligtvis inte försvinner utan behandling. Kontakta också vården om du har andra hudförändringar som oroar dig.