Vad är klåda?
Klåda är en obehaglig känsla
Det är kroppens sätt att signalera en känsla som ofta leder till att du gnuggar eller river på det område som kliar. Klåda är ett vanligt besvär och ett symtom, snarare än en egen sjukdom.1
Klådsignaler kan uppstå i huden, i nerverna eller i centrala nervsystemet, som omfattar hjärnan och ryggmärgen.2 Signalerna leds från huden genom nervsystemet till flera områden i hjärnan som har betydelse för känsel, känslor, belöning och minne. Därför kan klåda upplevas olika av olika personer.
Klåda kan finnas med eller utan synliga förändringar på huden.1 Ibland syns bara märken som har uppstått när du har kliat eller rivit dig. Det kan också finnas hudförändringar som hör ihop med den känsla som kliar. Att huden ser normal ut utesluter alltså inte att klådan är verklig.
Klåda och smärta har delvis överlappande signalvägar i nervsystemet, men klåda ger framför allt en vilja att klia eller riva. Känslan kan vara lokaliserad till en viss del av kroppen eller finnas på många delar av kroppen. Den kan också påverkas av hur länge besvären har funnits och av förändringar i nervernas känslighet.
Så kan klåda märkas
Det vanligaste sättet att reagera på klåda är att gnugga eller riva på huden. Det kan ge flera olika synliga märken:
- Rivning kan ge rivmärken på huden.1
- Klåda kan förekomma tillsammans med rodnad.1
- Det kan uppstå knottror på huden.1
- Blåsor kan förekomma tillsammans med klåda.1
- Huden kan börja fjälla.1
- Långvarigt kliande kan göra huden förtjockad.2
Hudens utseende kan alltså förändras av själva kliandet. Om du kliar länge kan huden bli förtjockad och det kan uppstå kliande knölar. Sådana förändringar kallas ibland för sekundära hudförändringar, eftersom de kommer efter att huden har kliats eller rivits.
Klåda kan påverka mer än huden. Besvären kan störa koncentrationsförmågan och nattsömnen.1 När sömnen eller koncentrationen påverkas kan klådan märkas tydligare i vardagen. Klåda kan också upplevas som obehag och frustration, särskilt när den återkommer eller pågår under lång tid.
Långvarigt kliande kan skada huden. Rivning kan ge ytliga sår och andra märken, och huden kan bli förtjockad. Det kan också bildas kliande knölar när kliandet fortsätter under en längre tid.2 Det är därför möjligt att hudens utseende förändras även om det från början inte fanns några synliga märken.
Hur vanligt och för vilka
Klåda uppskattas förekomma hos 10–20 procent av befolkningen. Långvarig klåda blir vanligare med stigande ålder.1 Klåda kan förekomma hos människor i olika åldrar, men åldrandet kan göra huden torrare och därmed bidra till att huden känns mer stram.
Torr hud kan göra att huden känns stram, särskilt efter dusch eller solning.3 När huden är torr har den mindre fukt och fett, och då kan den bli ömtålig och börja klia. Stramheten kan märkas tydligare efter att huden har varit i kontakt med vatten eller efter att den har utsatts för sol.
Klåda kan upplevas på olika sätt och ha olika omfattning. För vissa är den begränsad till ett litet hudområde, medan andra upplever klåda på flera delar av kroppen. Den kan också komma tillsammans med synliga förändringar eller utan sådana förändringar. Oavsett hur huden ser ut är klåda en känselförnimmelse som kan påverka både huden, koncentrationen och sömnen.
Vad kan klåda bero på?
Vanliga orsaker i huden
Torr hud är en vanlig orsak till klåda. När huden är torr har den för lite fukt och fett, vilket kan göra att huden blir ömtålig och börjar klia. Mycket torr hud kan också leda till eksem.3
Flera olika hudsjukdomar kan orsaka klåda:
- Eksem kan orsaka klåda.1
- Psoriasis kan orsaka klåda.1
- Nässelutslag kan orsaka klåda.1
- Skabb kan orsaka klåda.1
Skabb ger ofta stark och nattlig klåda. Klådan vid skabb brukar ofta vara generell, alltså finnas på stora delar av kroppen. Skabb är en av de hudsjukdomar där klådan ofta är särskilt tydlig på natten.4
När ska du söka vård för klåda?
Kontakta en vårdcentral vid besvär från torr hud
Om du har torr hud och klåda kan du först försöka lindra besvären själv. Kontakta en vårdcentral om du har försökt lindra besvären i ungefär en vecka utan att det har hjälpt, eller om besvären förvärras.3
- Kontakta en vårdcentral om du har försökt lindra besvären i ungefär en vecka utan att det har hjälpt.3
- Kontakta en vårdcentral om besvären förvärras.3
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Torr hud har för lite fukt och fett. Huden kan då vara ömtålig och klia. Det är viktigt att sköta om torr hud så att besvären inte blir värre. Du kan få besvär med eksem om huden är mycket torr. Torr hud kan vara rödflammig och fjälla. Det är vanligt att huden känns stram, särskilt när du har duschat eller solat.3
Besvären kan sitta på vissa delar av kroppen, till exempel armbågarna, knäna, smalbenen, händerna eller fötterna.3
Vad kan du göra själv vid klåda?
Tvätta och torka skonsamt
När huden är torr har den för lite fukt och fett, och då kan huden bli ömtålig och klia. Det är viktigt att sköta om torr hud så att besvären inte blir värre. Du behöver sköta om huden extra noga på vintern eftersom luften då är torrare både inomhus och utomhus.3
När du tvättar dig försvinner en del av hudens naturliga fett om du använder tvål. Använd därför olja eller tvättkräm i stället för tvål när du tvättar dig. Olja löser upp smuts utan att huden torkar ut. Det finns särskilda duscholjor och badoljor att köpa på apotek.3
Klappa huden torr med handduken i stället för att gnugga efter duschen. Du kan också prova att inte duscha eller bada så ofta.3 På så sätt minskar du den tvätt och vattenkontakt som kan göra huden torrare.
Smörj huden
Smörj huden med mjukgörande kräm, lotion eller salva en eller ett par gånger om dagen. Att smörja huden kan minska klådan. Det är också bra att smörja huden för att förebygga torr hud.3
Mjukgörande medel innehåller fett och fuktighetsbevarande ämnen i olika mängd. En lotion är tunnare och mindre fet än en kräm. Lotion kan snabbt tränga in i huden, men det kan behövas tätare insmörjning med lotion än med fetare kräm. En del tycker att en fetare kräm är bättre och effektivare.
Utredning och behandling vid klåda
Vad som kan undersökas
Utredningen försöker hitta orsaken till klådan för att behandlingen sedan ska kunna riktas mot den bakomliggande orsaken.1 Ibland visar utredningen att klådan har flera orsaker samtidigt och då kan behandlingen behöva bestå av flera delar.
Vid utredningen bedöms först om klådan verkar bero på en hudsjukdom eller på något utanför huden.1 Om det inte finns tydliga hudförändringar som talar för en hudsjukdom kan vårdpersonalen i stället behöva överväga orsaker som påverkar nerverna, kroppen i övrigt, psykiskt mående eller läkemedel.
Vårdpersonalen kan fråga var klådan sitter och om den är lokal eller finns på flera delar av kroppen. Du kan också få frågor om hudutslag, om klådan blir värre på natten och om någon i samma hushåll har klåda.1 Sådana frågor hjälper vårdpersonalen att bedöma klådans mönster och möjliga orsaker.
Det kan också komma frågor om läkemedel och om klådan började efter att du började med ett läkemedel. En fullständig hudundersökning kan ingå i utredningen.1 Då letar vårdpersonalen efter hudförändringar som kan tala för en hudsjukdom eller efter förändringar som har uppstått efter att du har kliat dig.
Vem kan hjälpa dig vid klåda?
Första kontaktvägen
Den första utredningen och behandlingen av klåda sker med fördel i primärvården.1 Det betyder att vårdcentralen vanligtvis är en bra första kontakt när du behöver hjälp med dina besvär. Där kan du få en bedömning av klådan och hjälp att gå vidare med utredning eller behandling.
Du kan kontakta en vårdcentral för att få hjälp med att bedöma klådan.3 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.3 Du kan också använda 1177 för att få hjälp med var du kan söka vård.
När annan vårdgivare kan behövas
Om behandlingen inte ger effekt eller om det finns misstanke om en svårbehandlad hudsjukdom kan du remitteras till hudläkare.1 En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning. Vilken vård du behöver efter den första bedömningen beror på vad som orsakar klådan.
Vid graviditet kan du få hjälp av en barnmorska eller en barnmorskemottagning med klåda.
Vanliga frågor om klåda
Kan man ha klåda utan utslag?
Ja. Klåda kan förekomma utan andra synliga hudförändringar än eventuella rivmärken.1 Det betyder att huden inte alltid visar en tydlig förändring som förklarar besvären. Rivmärken kan ändå synas om du har kliat eller rivit på huden.
När inga primära hudförändringar syns kan en medicinsk bedömning överväga nervrelaterade, kroppsliga, psykiska eller läkemedelsorsakade faktorer. Nervrelaterade faktorer kan till exempel handla om påverkan på nerver i huden eller på vägen till ryggraden. Kroppsliga orsaker kan vara sjukdomar utanför huden, medan läkemedel kan orsaka klåda med eller utan hudutslag. Vilka faktorer som är aktuella beror på dina övriga besvär och vad som framkommer vid bedömningen. Vid bedömningen kan vårdpersonalen fråga om klådan sitter på ett visst område eller finns på större delar av kroppen. De kan också fråga om klådan blir värre på natten och om någon annan i hushållet har klåda. En fullständig hudundersökning kan ingå i utredningen. Om klådan har funnits länge utan tydliga tecken på en hudsjukdom kan blodprover övervägas.1
När räknas klådan som kronisk?
Klåda räknas som kronisk när besvären har pågått i minst sex veckor.1 Tidsgränsen beskriver hur länge klådan har funnits och säger inte i sig vad den beror på. Vid kronisk klåda kan både hudrelaterade och andra orsaker ligga bakom besvären.
Det är därför möjligt att ha kronisk klåda även om det inte finns ett tydligt utslag. Vid en medicinsk bedömning kan klådans varaktighet vara en av uppgifterna som vägs samman med hur klådan känns, var den sitter och om huden har förändrats.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
