Ett getingstick innebär att en geting sticker med sin gadd och sprutar in gift. De flesta getingstick är inte allvarliga, men allergisk chock kan uppstå efter ett stick och behöver då snabbt få vård.
Ett getingstick uppstår när getingen sticker hål på huden med sin gadd och sprutar in gift.1 Giftet kan irritera huden och ge en reaktion där getingen har stuckit. Ett stick av geting skiljer sig från ett bistick genom att getingens gadd saknar hullingar.2
Getingens gadd fastnar därför inte på samma sätt i huden. Getingar kan sticka flera gånger, eftersom de inte lämnar kvar gadden efter det första sticket. Det betyder att samma geting kan sticka igen om den känner sig hotad. Bin och getingar sticker vanligen när de känner sig hotade eller försvarar sig.2
Getingstick är en vanlig typ av insektsstick, särskilt under den varma delen av året när människor oftare vistas utomhus. De flesta getingstick är inte allvarliga och ger framför allt besvär som stannar kring stickstället.3 För de flesta går besvären över utan att sticket leder till en allvarlig sjukdom.
En allergisk reaktion mot getinggift kan förekomma, men kraftiga allergiska reaktioner efter getingstick är ovanliga.3 En sådan kraftig reaktion kallas allergisk chock.4 Den beror på kroppens reaktion mot giftet och inte på att giftet i sig skadar alla som blir stuckna. Det är också möjligt att få en reaktion efter ett getingstick utan att vara allergisk.
Risken för en kraftigare reaktion kan påverkas av hur många stick du får. Ju fler getingstick du får, desto större mängd gift utsätts du för, men hur många stick som leder till en kraftigare reaktion skiljer sig från person till person. Barn, äldre personer och personer med hjärt-lungsjukdom är oftast mer känsliga.3
Ett getingstick brukar ge intensiv och pulserande smärta vid stickstället. Stickstället brukar kort därefter bli rött och svullet. Det brukar även svida och klia.3 Smärtan, rodnaden och svullnaden är vanliga lokala reaktioner och betyder inte i sig att du är allergisk.
Under det första dygnet kan svullnaden öka och smärtan kan stråla ut från stickstället.3 Besvären brukar vara tydligast under de första timmarna och dygnet efter sticket, men hur länge de sitter i kan variera. Läs mer om symtom och om vad du kan göra själv i de avsnitten.
Getingar sticker som försvar om de upplever att de själva eller boet är hotat.1 De kan därför sticka om du kommer nära deras bo.5 Getingar, bålgetingar och guljackor skyddar i allmänhet sina bon och kan sticka om du kommer nära dem.
Att störa ett bo kan också göra att getingar sticker. Eftersom getingar inte lämnar kvar gadden kan de sticka flera gånger.1
Risken att bli stungen ökar när du arbetar eller leker utomhus nära platser där getingar och andra stickande insekter finns.5 Det gäller till exempel nära blommor, blommande träd, bikupor och getingbon. Getingar kan bygga bon i träd, buskar, på byggnader och under takutsprång, och vissa arter bygger bon i marken.6
Följande situationer kan öka risken för getingstick:
Ett getingstick ger oftast besvär just där huden har blivit stucken. Ett getingstick kan ge smärta vid stickstället. Huden kan kort därefter bli röd och svullen. Det brukar också svida och klia vid stickstället. Besvären kan kännas tydligt även om reaktionen bara finns i huden.
Under det första dygnet kan den lokala reaktionen förändras. Svullnaden kan öka, och smärtan kan sprida sig från området där du blev stucken.
Vid en vanlig reaktion brukar svullnad och rodnad öka under den första tiden. Besvären brukar inte vara som störst direkt efter sticket, utan ofta senare under det första dygnet.
Efter den första tiden börjar besvären vanligtvis minska. Hur länge rodnad, svullnad, smärta och klåda finns kvar kan variera mellan olika personer. Ibland tar det längre tid innan huden återgår till det normala.
Ett getingstick kan vanligtvis bedömas genom att vårdpersonalen undersöker sticket och frågar vilka symtom du har fått.1 Det behövs inte alltid provtagning för att bedöma ett getingstick. Vid ett vanligt getingstick behövs oftast ingen särskild diagnos, om sticket inte har orsakat en allergisk reaktion.5 Undersökningen kan också hjälpa till att avgöra vilken typ av insektsstick som orsakat reaktionen, om det behövs inför framtida stick.8
Det är inte alltid nödvändigt att veta exakt vilken sorts geting som stack för att få rätt behandling. Om du har fått en kraftig allergisk reaktion kan det däremot vara viktigt att ta reda på vilken insekt som stack, eftersom uppgiften kan ha betydelse om du blir stucken igen.8
En allergiutredning bygger bland annat på vad som hände efter sticket.4 Du får berätta vilken insekt som stack dig, vilka symtom du fick och hur snabbt symtomen kom.
En allvarlig reaktion efter ett insektsstick behöver behandlas snabbt av vården. En del personer kan behöva få en spruta med adrenalin.4 Adrenalin kan bryta den allvarliga reaktionen och är därför en central del av behandlingen när reaktionen är svår.
Efter behandlingen kan du behöva stanna några timmar på mottagningen så att personalen ser att du mår bra.4 Under tiden följer vårdpersonalen hur du utvecklas och om besvären kommer tillbaka. Observationen görs alltså även när du börjar känna dig bättre.
Vid en mycket allvarlig reaktion kan du behöva läggas in på sjukhus. På sjukhuset kan du få vätska direkt in i blodet. Du kan också få ytterligare läkemedel om det behövs.4 Vilka läkemedel som behövs beror på hur reaktionen påverkar dig och bedöms av vårdpersonalen. Vid en allergisk chock behöver behandlingen övervakas på sjukhus. Om du får andningsbesvär på grund av sammandragna luftvägar kan du få luftrörsvidgande läkemedel som inhalation. Vid allmänna symtom kan vården ge vätska genom en venkateter och behandla med antihistaminer och kortison.2
Om du tidigare har fått en allvarlig reaktion av insektsstick kan vården bedöma att du behöver ha akutläkemedel med dig. Det brukar vara två injektionspennor med adrenalin och antihistamintabletter. Antihistamintabletter kan lindra klåda och hudreaktionen vid en allergisk reaktion. Personer med astma kan även behöva kortisontabletter som akutläkemedel.
Om du ser att något sitter kvar i huden kan det vara en gadd. Vid ett vanligt getingstick sitter gadden oftast inte kvar, men om en gadd ändå finns kvar bör du ta bort den försiktigt. Skrapa den åt sidan med en nagel eller med kanten på ett trubbigt, rakt föremål, till exempel ett betalkort eller baksidan av en matkniv. Använd inte pincett för att dra i gadden, eftersom giftblåsan då kan klämmas ihop och mer gift kan komma ut.
Tvätta stickstället med tvål och vatten när gadden är borta eller om inget sitter kvar i huden. Det minskar risken för infektion. Torka försiktigt och undvik att gnugga området.
Kyla kan minska obehag och svullnad.3 Lägg en isbit som är insvept i en servett eller handduk mot huden, eller använd kallt vatten. Ha inte is direkt mot huden.
Ett plåster över stickstället kan vara bra om du lätt kommer åt att klia.3
Om du vill få hjälp efter ett getingstick finns flera vägar in i vården. Du kan välja den mottagning som passar dig bäst, eftersom du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.
En vårdcentral kan hjälpa dig att bedöma besvär efter ett getingstick och avgöra om du behöver annan vård. Om en specialist behöver bedöma dina besvär kan vårdcentralen hjälpa dig vidare med en remiss när det behövs.
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3 För rådgivning om getingstick kan du alltså använda 1177 även om du ännu inte vet vilken mottagning som passar.
Vid ett getingstick kan smärtan kännas intensiv och pulserande vid stickstället. Under det första dygnet kan svullnaden öka, och smärtan kan stråla ut från stickstället.3 Besvären efter ett stick kan ta upp till en vecka att försvinna.7
Svullnad och smärta brukar ofta vara som störst mellan 12 och 24 timmar efter sticket. Det betyder att besvären kan tillta en tid även om sticket först verkar lindrigt. Kyla med en isbit insvept i en servett eller handduk kan lindra besvären.7 Kallt vatten kan också användas för att kyla stickstället. Receptfria tabletter med antihistamin kan lindra besvär efter ett stick.3 Klådan kan även lindras med kräm eller salva som innehåller hydrokortison.7
Getingens gadd saknar hullingar och fastnar därför inte på samma sätt som honungsbiets gadd.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Mat, söt dryck och avfall kan locka till sig getingar.4 Risken blir därför större vid måltider utomhus om mat och dryck står framme eller om sopkärl finns i närheten.
Barn blir oftare stungna än vuxna.2 Personer som arbetar nära bikupor eller getingbon, till exempel biodlare, utsätts för fler stick och har därför en större risk att utveckla allergi mot bin eller getingar.4
Varje getingstick innebär att gift sprutas in i huden. Om du får flera stick utsätts kroppen för en större mängd gift. Hur många stick som kan leda till en kraftigare reaktion skiljer sig från person till person.3
Risken för allergi mot bin eller getingar är större om du blir stucken många gånger. Det gäller till exempel om du är biodlare. Allergi kan utvecklas efter flera tidigare, lindriga stick.
En reaktion efter många stick kan likna en allergisk reaktion även om du inte är allergisk.4 Det är därför inte bara en känd allergi som påverkar hur kroppen reagerar på upprepade getingstick.
En lokal reaktion betyder att besvären främst sitter vid stickstället. Rodnad och svullnad på själva stickstället beror inte på allergi. Det går därför inte att avgöra att du är allergisk enbart för att huden runt sticket blir röd, svullen, öm, svidande eller kliande.
Allergiska symtom skiljer sig från en vanlig lokal reaktion genom att de kan komma från andra delar av kroppen än stickstället. Allergiska symtom efter ett insektsstick brukar komma snabbt efter sticket.
Hudförändringar på andra delar av kroppen kan vara ett tecken på en allergisk reaktion. Nässelutslag är upphöjda, kliande utslag som kan sprida sig över kroppen.
En allergisk reaktion kan också påverka ansiktet. Svullnaden kan sitta i läpparna, runt ögonen eller på båda ställena.
En allvarlig allergisk reaktion kan ge symtom från flera delar av kroppen. Du kan då känna dig påverkad i hela kroppen, inte bara ha besvär från huden vid stickstället.
Besvär från magen kan också förekomma vid en allvarlig allergisk reaktion. Det kan handla om magont, diarré eller kräkningar.
En allergisk chock är en allvarlig allergisk reaktion som kommer snabbt och kan påverka hela kroppen. Den kan bland annat ge svimningskänsla eller andningsbesvär. Allergisk chock kallas också anafylaxi.
Flera getingstick kan ge en reaktion som liknar en allergisk reaktion även om du inte är allergisk. Det beror på att kroppen då utsätts för en större mängd gift. Antalet stick som kan leda till en kraftigare reaktion skiljer sig mellan personer.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:3
Om vårdcentralen eller jourmottagningen är stängd finns en annan vårdväg.
Ring genast 112 om du känner dig svimfärdig eller har svårt att andas.4
Om du har en adrenalinpenna hemma finns en särskild ordning vid en brådskande allergisk reaktion.
Ett testresultat behöver bedömas tillsammans med det du berättar om sticket och reaktionen efteråt. Ett positivt testresultat behöver därför inte ensamt visa att dina besvär berodde på allergi, eftersom du kan få en reaktion efter ett getingstick utan att vara allergisk.7 Vid en fördröjd reaktion kan även urinprov användas i utredningen.1 En reaktion efter ett getingstick kan förekomma även utan allergi.
Blodprov och annan allergitestning kan bli aktuell om vårdpersonalen misstänker känslighet eller allergi mot getingstick.1 Vid en kraftigare reaktion kan vårdpersonalen också behöva göra fler undersökningar.
Om du tidigare har reagerat kraftigt efter ett insektsstick kan du be vårdpersonalen att gå igenom vilka undersökningar som kan vara aktuella. Om du inte förstår informationen får du ställa frågor, så att du kan vara delaktig i din vård.
Det är viktigt att du får lära dig i förväg hur adrenalinpennan ska användas. Vårdpersonalen visar dig hur du ska göra. Du som tidigare har fått en allvarlig reaktion av insektsstick kan behöva ha akutläkemedel med dig när du vistas utanför hemmet. Din läkare går igenom både hur och när akutläkemedlen ska användas, så att du vet vad som gäller vid en ny reaktion.4 Det kan också vara bra om någon närstående vet hur adrenalinpennan ska användas, så att personen kan hjälpa till om du själv har svårt att hantera den.
Efter en kraftig allergisk reaktion kan allergivaccination ibland erbjudas. Behandlingen kallas också allergen immunterapi och riktas mot det allergiframkallande ämnet i insektsgiftet. Målet är att göra kroppen mindre känslig mot ämnet. Allergivaccination kallas också allergen immunterapi.4 Behandlingen kan därför pågå under en längre tid och består av återkommande sprutor enligt det schema som vården lägger upp.
Allergivaccinationen börjar med en spruta en gång i veckan under sju till femton veckor. Därefter får du en spruta ungefär varannan månad. Behandlingen pågår omkring fem år och gör att du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.4
Vissa antihistamintabletter kan användas när du är gravid eller ammar.4 Fråga på apoteket eller kontakta en läkare för rådgivning innan du använder sådana läkemedel i dessa situationer. Rådgivningen behövs eftersom det finns olika antihistamintabletter och användningen kan skilja sig mellan olika läkemedel.
Allergivaccination bör inte påbörjas under graviditet.4 Om du redan håller på med en allergivaccination kan behandlingen däremot fortsätta om du blir gravid under tiden. Det är vården som bedömer hur behandlingen ska hanteras i just din situation.
Det finns flera receptfria alternativ som kan lindra besvär efter ett okomplicerat getingstick. Välj ett medel som passar dina besvär och följ informationen på förpackningen. Du kan också fråga på apotek om vilket läkemedel som passar.
Kyla kan användas tillsammans med ett lokalt medel mot klåda eller sveda. Om du använder flera produkter på samma hudområde, kontrollera först informationen på förpackningen eller fråga på apotek.
Försök att låta bli att klia på stickstället. Om huden rivs sönder kan bakterier från händerna komma in i såret och orsaka en infektion. Ett plåster kan därför vara särskilt användbart när klådan gör det svårt att låta huden vara.
Läkemedel för barn kan ha andra åldersgränser än läkemedel för vuxna. Läs därför alltid på förpackningen innan du använder ett receptfritt läkemedel till ett barn.
Antihistamin för barn kan finnas som tabletter eller i flytande form, men det varierar från vilken ålder de olika läkemedlen kan användas. Fråga på ett apotek om du är osäker på vilket läkemedel eller vilken form som passar barnet.
Du kan minska risken för nya stick genom att tänka på mat, dryck och hur du rör dig utomhus. Följande råd är särskilt användbara vid måltider, lek och arbete utomhus:
Var extra försiktig med burkar och flaskor som har stått öppna. En insekt kan finnas i drycken utan att synas från utsidan. När du rör dig nära bin eller getingar är det bättre att hålla dig lugn än att vifta efter dem, eftersom hastiga rörelser kan öka risken för stick.
Undvik också att störa bon eller försöka ta bort dem själv. Om du tidigare har reagerat kraftigt efter ett getingstick finns mer information i avsnittet om när du ska söka vård.
När du har kontakt med vården ska du få information som gör det möjligt för dig att vara delaktig i beslut om vård och behandling. Ställ frågor om något är oklart, så att du förstår den information du får.
Om du behöver mer hjälp med att hitta rätt vårdväg kan du läsa vidare i avsnittet om när du ska söka vård.
Det är framför allt honungsbin som kan lämna kvar gadden i huden. Om en gadd ändå sitter kvar bör den skrapas bort med en nagel eller ett trubbigt föremål. En kvarvarande gadd kan fortsätta föra in gift i huden någon minut efter sticket.3
Risken för infektion ökar om du kliar sönder huden vid stickstället.3 När huden skadas kan bakterier lättare komma in i såret. Försök därför att låta bli att klia, även om stickstället svider eller kliar.
Du kan sätta ett plåster över stickstället för att minska risken att klia sönder huden och få en infektion.3 Ett plåster kan också göra det lättare att låta området vara medan huden läker. Håll koll på stickstället under de följande dagarna och läs mer om egenvård vid getingstick i artikeln.
Vanligtvis kommer allergin först efter flera harmlösa stick.2 Risken för allergi mot bin eller getingar är större om du blir stucken många gånger, till exempel om du är biodlare.4 Ett tidigare stick utan allergisk reaktion utesluter alltså inte att kroppen kan reagera annorlunda vid ett senare stick.
Kraftiga allergiska reaktioner efter getingstick är ovanliga.3 Allergi mot getinggift kan ändå ge symtom i flera delar av kroppen, till exempel nässelutslag på andra delar av kroppen eller svullnad i läpparna och runt ögonen. Rodnad och svullnad precis där du blev stungen behöver däremot inte bero på allergi. Du kan få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk, eftersom vissa ämnen i insektsgift irriterar huden.4 En allergisk chock beror på kroppens reaktion mot giftet och kan uppstå efter getingstick.7
Om du har reagerat kraftigt efter ett getingstick kan en allergiutredning bli aktuell. Då får du berätta vilken insekt som stack, vilka symtom du fick och hur snabbt de kom.7 Vid en sådan utredning kan ett pricktest eller ett blodprov användas för att undersöka allergiantikroppar i blodet.4
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget