Första hjälpen är hjälp som ges i en akut situation när någon plötsligt behöver stöd. Med kunskap och förberedelser blir det lättare att agera snabbt, och första hjälpen kan rädda liv.
Första hjälpen kan behövas när någon får ett hjärtstopp, sätter i halsen eller mår dåligt psykiskt. Att vara förberedd kan göra det lättare att agera snabbt i en akut situation. Första hjälpen kan rädda liv.1
Vid hjärtstopp kan hjärt-lungräddning användas som första hjälpen för att försöka få igång hjärtat och andningen. Hjärt-lungräddning består av inblåsningar och bröstkompressioner. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större är chansen att överleva ett hjärtstopp.2
Om någon sätter i halsen kan ett föremål i luftvägen göra det svårt eller omöjligt att andas. Om personen fortfarande kan andas, hosta eller prata kan hosta hjälpa till att få bort hindret. Om personen blir medvetslös ska du larma 112 och starta hjärt-lungräddning.3
Första hjälpen ges medan personen väntar på vidare medicinsk behandling.
Medicinsk chock innebär att blodtrycket och blodflödet har sjunkit så mycket att kroppen inte får tillräckligt med syre.1 Det gemensamma vid olika former av medicinsk chock är att blodets cirkulation inte räcker till för att förse kroppen med syre.
Medicinsk chock kan vara livshotande.1 När hjärnan, hjärtat och andra viktiga organ inte får tillräckligt med blod under en längre tid får de inte tillräckligt med syre för att fungera. Obehandlad chock kan leda till organskador som kan vara bestående och till att personen avlider.
Orsaken kan vara att det finns för lite blod i blodkärlen eller att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Chock kan bland annat bero på stora blödningar, stor vätskeförlust, svåra skador, svåra infektioner, att hjärtat inte fungerar normalt eller en kraftig allergisk reaktion.1
Medicinsk chock är något annat än den omskakande eller psykiska betydelsen av ordet chock.1 I vardagligt tal kan chock beskriva en omskakande upplevelse eller ett psykiskt tillstånd efter en skrämmande händelse eller stark känsla. Den medicinska betydelsen handlar i stället om att blodtrycket och blodflödet i kroppen sjunker.
Vid chock kan behandlingen fortsätta på en intensivvårdsavdelning. Vilken behandling som ges vid chock varierar och beror bland annat på vad som har utlöst tillståndet.1
På sjukhuset kan vårdpersonalen undersöka hur kroppen har påverkats genom att mäta puls och blodtryck, hjärtats pumpförmåga, mängden syrgas i blodet, blodets surhetsgrad och kroppens urinproduktion. Behandlingen riktas både mot själva chocken och mot det som har utlöst den.
Behandlingen kan omfatta vätska och ibland läkemedel.1 Läkemedel kan till exempel stärka hjärtats pumpförmåga eller påverka blodkärlen och blodtrycket. Vätska eller blodersättningsmedel kan ges direkt i blodet genom en liten plastslang. Ibland behövs också blodtransfusion eller extra syrgas.
Vid en kraftig allergisk reaktion är adrenalin den viktigaste behandlingen. Om chocken beror på en svår infektion, en blödning, en skada eller hjärtats svikt behandlas även den bakomliggande orsaken. Målet är att blodcirkulationen ska fungera bra igen.1
Medicinsk chock är ett allvarligt tillstånd där blodtryck och blodflöde har sjunkit så mycket att kroppen inte får tillräckligt med syre. Tecken kan vara snabb och svag puls, gråblek och kallsvettig hud, snabb och ytlig andning, oro, törst, slöhet eller förvirring. Personen kan också bli medvetslös.1
Ring genast efter ambulans om du misstänker medicinsk chock. Snabb vård behövs, eftersom chock kan bli livshotande.
Medan du väntar på ambulansen kan du kontrollera om personen andas och är vid medvetande. Kontrollera också om personen blöder. Om personen är vid medvetande kan du lägga hen på rygg med benen högt. Om personen är medvetslös kan du lägga hen i stabilt sidoläge.1 Håll personen varm och lämna hen inte ensam. Ge inte något att äta eller dricka.
Vid hjärtstopp behöver andningen och hjärtat komma igång så snabbt som möjligt. Då kan du ge hjärt-lungräddning medan du väntar på hjälp.
Ett exempel är medicinsk chock. Chock kan orsakas av en svår infektion. Chock kan också orsakas av stora blödningar eller svåra skador.1 En kraftig allergisk reaktion kan vara en annan orsak till chock och kallas då allergisk chock.5
Vid en svår infektion kan blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunka. Samtidigt kan blodflödet till inre organ försämras, så att organen inte får tillräckligt med syre. Vid stora blödningar kan mängden blod som cirkulerar i kroppen bli så liten att kroppen inte får tillräckligt med syre.1 Vid svåra skador kan både blödningar och skador på vävnader bidra till att blodcirkulationen försämras.
En allergisk chock kan komma snabbt efter en kraftig allergisk reaktion.1 Reaktionen kan försämra både blodcirkulationen och andningen. Ämnen som kan utlösa en kraftig allergisk reaktion finns bland annat i vissa läkemedel, getingstick, ormbett och födoämnen som jordnötter.
En elolycka kan ge skador som inte märks förrän långt senare.4
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger råd och vägleder dig till en lämplig vårdmottagning när det behövs.5 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom eller vägleda dig till var du kan söka vård.
Efter en lätt elstöt behöver de flesta inte söka vård när besvären går över av sig själva.4 En lätt elstöt kan göra ont där strömmen gick in i kroppen och värken brukar gå över efter en kort stund. Det är vanligt att bli rädd efter en elstöt, men oftast får du inga bestående skador.
Om du känner dig osäker på vad du har varit med om kan du ringa 1177. Då kan du få sjukvårdsrådgivning, och händelsen förs in i din journal. Det kan vara viktigt om symtom kommer senare efter en elolycka.
Efter en elolycka ska du kontakta en vårdcentral om symtom som gått över kommer tillbaka. Du ska också kontakta en vårdcentral om symtomen har blivit starkare.4 Elolyckor kan ge skador som inte märks direkt, och symtom kan komma efter några dagar, veckor, månader eller år.
Om en vuxen eller ett barn över ett år kan hosta ska du uppmana personen att fortsätta hosta.2 Lämna inte personen ensam och kontrollera andningen medan du följer hur tillståndet utvecklas.
Om personen inte kan andas, hosta eller tala ska du ge upp till fem ryggslag.3 Böj personen framåt så att huvudet är lägre än bröstet och ge kraftiga slag med handloven mellan skulderbladen.
Om ryggslagen inte hjälper ska du ge upp till fem buktryck till en person över ett år.3 Stå bakom personen, lägg armarna runt kroppen och placera en knuten hand mellan naveln och bröstkorgen. Lägg den andra handen ovanpå och tryck inåt och uppåt.
Fortsätt växelvis med fem ryggslag och fem buktryck tills föremålet kommer upp eller hjälp kommer. Anpassa kraften efter personens storlek och titta i munnen bara om du tror att föremålet har kommit upp.
Till ett barn under ett år ska du ge upp till fem brösttryck efter ryggslagen.3
Vilken vård du behöver beror på hur kroppen har påverkats och vilken behandling som behövs. Vid chock kan du få behandling på sjukhus, och behandlingen kan ibland fortsätta på en intensivvårdsavdelning. Den första medicinska behandlingen kan innebära vätska eller läkemedel direkt i blodet. Vätska kan ges genom en liten plastslang i blodet på akutmottagningen eller redan i ambulansen. Ibland kan du också behöva en blodtransfusion vid chock.1
Efter en elolycka kan flera delar av kroppen behöva undersökas. Du kan behöva bli undersökt av specialister inom bland annat:
På 1177.se kan du använda tjänsten Hitta vård för att leta efter vårdmottagningar. Där finns också information om olika mottagningar och hur du kan kontakta dem.
Första hjälpen är hjälp i en akut situation, till exempel när någon får hjärtstopp eller sätter i halsen. Det kan också handla om att hjälpa någon som mår dåligt psykiskt. Att vara förberedd kan göra det lättare att agera snabbt, och första hjälpen kan rädda liv.1
Vid medicinsk chock har blodtrycket och blodflödet sjunkit så mycket att kroppen inte får tillräckligt med syre. Tillståndet kan bli livshotande. Behandlingen kan fortsätta på en intensivvårdsavdelning, där vilken behandling personen får varierar.1
Vid chock kan personen få vätska eller läkemedel direkt i blodet. Vätska eller blodersättningsmedel kan ges genom en liten plastslang i ambulansen eller på akutmottagningen. Extra syrgas kan också ges genom en mask eller en liten slang i näsan.1
Om personen kan hosta ska du uppmana personen att fortsätta hosta.2 Hostan kan hjälpa till att få upp föremålet ur luftvägarna. Lämna inte personen ensam och följ hur andningen utvecklas.
Om en person över ett år inte kan hosta upp föremålet ska du ge omväxlande fem ryggslag och fem buktryck.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En allvarlig elolycka kan innebära att mycket ström har gått genom kroppen. Tecken kan vara att du får svårt att andas, blir medvetslös eller får oregelbunden puls.4 Skadorna kan också komma senare, och vissa skador märks inte direkt efter olyckan.
Om någon fortfarande sitter fast i strömmen ska strömmen brytas innan du rör personen. Om strömmen inte går att bryta ska du inte nudda huden, eftersom du själv kan få ström i kroppen. När personen har kommit loss ska du kontakta vården. Om personen andas onormalt eller inte alls ska du ge hjärt-lungräddning i väntan på mer hjälp.4
En allergisk chock, även kallad anafylaxi, är en allvarlig allergisk reaktion som kommer snabbt. Du kan till exempel få klåda, nässelutslag, svullnad i munnen, svårt att andas, yrsel eller svimningskänsla.5
Om du har akutläkemedel hemma ska du genast ta dem om du får symtom på en allergisk chock. Har du en adrenalinpenna ska den tas först, eftersom adrenalin snabbt dämpar den allergiska chocken. Ring sedan 112.5
Värmeslag uppstår när kroppen inte klarar att kyla ner sig. Temperaturen i kroppen stiger då till över 40 grader. Vanliga symtom är svaghet, huvudvärk, illamående, synstörningar, yrsel, förvirring, snabb puls samt rödflammig och torr hud.
I väntan på hjälp kan personen flyttas till skugga eller ett svalt rum. Ta av kläder för att minska värmen och ge något svalt att dricka om personen är kontaktbar och kan svälja. Svalka huden med kallt vatten eller en blöt handduk.
Om någon sätter i halsen kan föremålet helt eller delvis hindra luften från att komma ner i lungorna. Personen kan då få svårt att andas, prata eller hosta.3 Vid totalt stopp i luftvägarna kan personen bli blå och förlora medvetandet inom några minuter.
Om en person som satt i halsen blir medvetslös ska du larma 112 och börja göra hjärt-lungräddning.2 Om personen fortfarande är vid medvetande men inte kan andas, hosta eller prata kan du ge fem ryggslag och fem buktryck växelvis tills föremålet kommer upp eller hjälp kommer.
Första hjälpen kan behövas när ett föremål har fastnat i luftvägen. Ett föremål i luftvägen kan göra det svårt eller omöjligt att andas.3 Om luftvägen är helt blockerad kan personen inte andas, hosta eller prata. Vid ett sådant luftvägsstopp kan personen förlora medvetandet inom några minuter.
Värmeslag är ett annat tillstånd som kan ingå i området. Värmeslag uppstår när kroppen inte klarar att kyla ner sig.6 Kroppstemperaturen stiger då till över 40 grader. Värmeslag kan ge svaghet, huvudvärk, illamående, kräkningar, synstörningar, yrsel och förvirring. Huden kan bli rödflammig och torr.
Brännskador hör också till första hjälpen-situationerna. Brännskador kan orsakas av värme, strålning, radioaktivitet, elektricitet, friktion eller kemikalier.7 Värme kan skada huden eller annan vävnad genom exempelvis heta vätskor, heta föremål eller lågor. Vid en kemisk brännskada kan det skadande ämnet behöva spädas ut genom att området sköljs med stora mängder vatten.
Vid chock kan personen få vätska eller blodersättningsmedel direkt i blodet på akutmottagningen eller i ambulansen. Det ges genom en liten plastslang, som kallas venkateter. Ibland kan personen också få en blodtransfusion. Behandlingen beror på vad som har orsakat chocken och hur kroppen har påverkats. Du får också extra syrgas, antingen genom en mask som täcker munnen och näsan eller genom en liten slang som sätts i näsan.1
Vid värmeslag kyls kroppen ned på sjukhus.6 Personen kan också få vätska och salter direkt i blodet i form av dropp. På så sätt behandlas både den höga kroppstemperaturen och den vätskebrist som kan uppstå när kroppen inte klarar att kyla ner sig.
Efter en elolycka undersöks bland annat hjärtat, huden, blodet och urinen.4 Du kan behöva stanna några timmar på sjukhus för observation. Under tiden kan vårdpersonalen följa om tecken på hjärtpåverkan eller andra skador utvecklas.
Besvär efter en elolycka kan till exempel vara smärta, nedsatt känsel, yrsel eller svaghet. Det kan också vara svårt att koncentrera sig eller att minnas. Om sådana besvär kvarstår eller återkommer behöver de bedömas av vården.
Efter att en person har satt i halsen bör personen undersökas av en läkare även om föremålet verkar ha kommit upp.2 Läkaren kontrollerar att det inte finns något kvar i luftvägarna. Det kan finnas något längre ner i luftvägarna även om händelsen verkar vara över.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården. Du ska få vara delaktig i din vård. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 vägleda dig till var du kan söka vård. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.
Fortsätt växelvis med fem ryggslag och fem brösttryck tills föremålet lossnar och barnet andas normalt. Titta i munnen om du misstänker att hindret har kommit upp, men leta inte blint i munnen.
Om personen blir medvetslös ska du starta hjärt-lungräddning. Om barnet blir medvetslöst ska du larma 112 och starta hjärt-lungräddning för barn.3 Om personen börjar andas efter hjärt-lungräddning ska du lägga personen i stabilt sidoläge.2
Lägg en person i chock på rygg med benen högt om personen är vid medvetande. Försök samtidigt stoppa en blödning genom att trycka hårt mot såret.1 Du kan använda en kompress, ett klädesplagg eller annat tygstycke om det är det som finns till hands.
Lägg en medvetslös person i stabilt sidoläge.1 Stabilt sidoläge hjälper till att hålla andningsvägarna fria, och risken är mindre att kräkningar rinner ner i luftrören om personen kräks.
Ge inte en person i chock något att äta eller dricka, eftersom det finns risk att personen får ner det i luftvägarna.1 Lägg en filt eller något liknande över personen så att hen håller sig varm och lämna inte personen ensam.
Vid varmt väder kan du minska risken för värmeslag genom att dricka mer vatten än vanligt.6 Vänta inte på att du ska bli törstig innan du dricker. Undvik också alkohol och stora mängder söta drycker.
Vid varmt väder bör du undvika fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.6 Du kan också försöka vara i ett så kallt rum som möjligt, vara i skuggan och svalka dig med en sval dusch eller en blöt handduk runt nacken.
Vid värmeslag hos en kontaktbar person som kan svälja kan du ge något svalt att dricka.6 Se till att personen ligger i skuggan eller i ett svalt rum och ta av kläder för att minska värmen.
Vid värmeslag kan du hålla huden fuktig genom att spreja eller skölja kroppen med kallt vatten.6 Du kan också badda kroppen med en blöt handduk eller svamp. Vattnet bör vara mellan 15 och 18 grader, eftersom vatten kallare än 15 grader gör att värmen stannar kvar i huden när blodkärlen drar ihop sig.
Vid brännskada ska du använda svalt rinnande vatten för att sänka temperaturen i brännskadan.7 Avlägsna kläder som fortfarande brinner och spola brännskadan med vatten.
Vid brännskada ska du inte använda is eftersom det fördjupar skadan.7 Du ska inte heller lägga pasta, olja, gurkmeja eller bomull direkt på brännskadan, och du bör undvika långvarig kylning med vatten eftersom det kan leda till nedkylning.
Vid brännskada ska du inte öppna blåsor innan en vårdgivare kan lägga på behandling. Lägg inte material direkt på såret, eftersom det kan leda till infektion.
Förberedelser kan göra det lättare att agera om någon sätter i halsen. Du kan lära dig första hjälpen genom att gå en kurs och öva på metoden med en övningsdocka.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen. Ställ frågor om något är oklart. Du ska få information om vilka behandlingsalternativ som finns och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.1 Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Berätta för vårdpersonalen om du behöver tolk, så att informationen kan ges på ett sätt som du förstår.
På 1177.se finns information om vård och mottagningar. Du kan också logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden. Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177 dygnet runt.
För barn under ett år används brösttryck i stället för buktryck.2 Det är alltså viktigt att skilja på barn under ett år och personer över ett år när du hjälper någon som satt i halsen.
Om personen blir medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning. Hjärt-lungräddning består av inblåsningar och bröstkompressioner. En person bör undersökas av en läkare även om föremålet verkar ha kommit upp, eftersom något kan finnas kvar i luftvägarna.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och ge råd om vad du kan göra. Du kan ringa även när du är osäker på hur allvarliga besvären är.
1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom eller hitta en vårdmottagning.2 Sjuksköterskorna som svarar vägleder till en lämplig vårdmottagning när det behövs.5 Du kan också få hjälp med var du kan söka vård efter att någon har satt i halsen.