Blodförgiftning, eller sepsis, är när en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ inte fungerar som de ska. Tillståndet kan botas när det upptäcks och behandlas tidigt, men återhämtningen kan ta veckor eller månader.
Blodförgiftning, som också kallas sepsis, innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Blodförgiftning kan vara livshotande.1
Det är immunförsvarets reaktion på en infektion som orsakar blodförgiftning, och bakterierna behöver inte finnas i blodet.1 En förenklad medicinsk definition är att blodförgiftning är en infektion som orsakar en akut livshotande organpåverkan.2 Blodförgiftning börjar med en infektion någonstans i kroppen som aktiverar immunförsvaret. Ibland hamnar aktiveringen av immunförsvaret i obalans, vilket kan göra att flera stora organ börjar fungera sämre.1 Påverkan kan märkas i olika delar av kroppen:
När flera organ påverkas kan tillståndet bli mycket allvarligt. Blodförgiftning och septisk chock är livshotande tillstånd som kräver omedelbart omhändertagande.2
Blodförgiftning kan påverka flera stora organ och leda till att de fungerar sämre.1 Utan snabb behandling kan blodförgiftning leda till vävnadsskada, organsvikt och död.3
Ett allvarligt tillstånd som kan uppstå vid blodförgiftning är septisk chock. Vid blodförgiftning kan flera organ påverkas samtidigt, och organsvikt som beror på blodförgiftning är en vanlig dödsorsak på intensivvårdsavdelningar.2 Septisk chock innebär att blodtrycket faller till en farligt låg nivå och att flera organ kan sluta fungera.3
Blodförgiftning börjar med en infektion någonstans i kroppen. Den vanligaste orsaken är lunginflammation. Ungefär hälften av alla vuxna som får blodförgiftning får det i samband med lunginflammation. De allra flesta som har lunginflammation blir inte svårt sjuka av den. Urinvägsinfektion, infektion i magen och sårinfektioner är andra orsaker till blodförgiftning.1
Bakterieinfektioner är den vanligaste orsaken till blodförgiftning.4 Även virusinfektioner kan orsaka blodförgiftning.1 Svamp- och parasitinfektioner kan också orsaka blodförgiftning.4 De flesta infektioner som kan orsaka blodförgiftning är inte smittsamma.1
Infektionen kan börja i lungorna, urinvägarna, magen, centrala nervsystemet eller huden.4
Blodförgiftning kan börja plötsligt. Ibland kommer symtomen inom några timmar.1 Du känner dig ofta mycket sjuk och kan ha svårt att klara dig själv.
Vanliga symtom hos vuxna är: Hjärtfrekvensen kan vara över 90 slag per minut. Andningsfrekvensen kan vara över 22 andetag per minut.2
När läkaren misstänker blodförgiftning börjar bedömningen med en kroppsundersökning.1 Läkaren försöker då hitta vad som är orsaken till infektionen.
Läkaren kontrollerar också din puls, ditt blodtryck, syresättningen i blodet och din andning.1 Dessa uppgifter ger vårdpersonalen information om hur kroppen påverkas. Bedömningen kan behöva göras flera gånger eftersom blodförgiftning kan förändras över tid.
För att ställa diagnosen kan vårdgivaren använda din sjukdomshistoria, en bedömning av dina symtom och den fysiska undersökningen tillsammans.3 Därefter beställs prover och ibland bilddiagnostik för att försöka hitta infektionen och se om organ har påverkats.
Det kan vara svårt att diagnostisera blodförgiftning tidigt.3 Många av de tecken och symtom som hör ihop med blodförgiftning kan också bero på andra tillstånd. Därför vägs flera uppgifter ihop i stället för att diagnosen bygger på ett enda prov eller en enda undersökning.
Du får lämna blodprov som bland annat mäter vita blodkroppar och CRP.
Blodförgiftning behandlas på sjukhus med antibiotika, oftast direkt i blodet.1 Antibiotikan ges efter att blododling har tagits. Behandlingen behöver börja snabbt eftersom tidig antibiotikabehandling är viktig vid blodförgiftning.
Till en början kan antibiotikan vara bred och täcka flera möjliga bakterier.7 När orsaken till infektionen har bekräftats kan behandlingen ändras till ett mer specifikt antibiotikum. När infektionen är under kontroll fortsätter antibiotikabehandlingen oftast i tablettform i ytterligare någon vecka.1
Antibiotikabehandling behöver ibland kombineras med åtgärder mot själva infektionsfokus.2 Det kan till exempel innebära att skadad vävnad tas bort med kirurgi. Vilken åtgärd som behövs beror på var infektionen finns och hur den påverkar kroppen.
Behandlingen riktas också mot de organ och kroppsfunktioner som har påverkats. Extra syrgas kan användas för att förbättra syresättningen av blodet. Vätska som ges direkt i blodet kan förbättra blodcirkulationen och hjälpa till att hålla blodflödet till organen uppe.
Det är bra att ge kroppen gott om tid och försöka att inte skynda på återhämtningen. Vuxna behöver vanligtvis sju till nio timmars sömn per natt. Om aptiten är nedsatt kan mindre måltider oftare göra det lättare att äta. Fysisk aktivitet kan vara en del av återhämtningen, men börja långsamt och öka gradvis.7
Återhämtningen kan ta tid eftersom kroppen har varit svårt belastad. Börja därför med sådant som känns möjligt och låt ork och styrka byggas upp i lugn takt. Rehabilitering kan ibland behövas innan du kan återvända hem, och den kan omfatta träning på att sitta, stå, gå till toaletten och sköta din hygien.
En dagbok kan hjälpa dig att följa din återhämtning. Du kan skriva ner hur du sover, vilken fysisk aktivitet du gör och vilka symtom du har. Samtal med din partner eller en vän kan också vara en del av stödet under återhämtningen.7
Efter blodförgiftning kan du få stark trötthet och svaghet. Återhämtningen kan också påverka koncentrationen. Ångest eller depression kan förekomma under återhämtningen.7 Fysiska besvär kan bland annat vara andfåddhet, värk i kroppen, led- och muskelsmärta, svårigheter att röra sig samt nedsatt aptit eller viktnedgång.4 Psykiska och känslomässiga besvär kan bland annat vara att vilja vara ensam, flashbacks, dålig koncentration, ångest eller depression, frustration, ilska, förvirring, sömnsvårigheter, mardrömmar eller panikattacker.
Du kan söka vård på den vårdcentral eller öppna specialistmottagning du själv väljer i hela landet. Det betyder att du kan välja den mottagning som passar dig, oavsett var i landet den finns. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Du kan också använda 1177.se för att hitta information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Läs mer om när du ska söka vård i avsnittet om symtom.
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.1 Berätta för mottagningen vilket stöd du behöver när du tar kontakt, så kan personalen hjälpa dig vidare med kontakten.
Nej. Bakterier i blodet betyder att bakterier finns i blodbanan, medan blodförgiftning innebär att immunförsvaret överreagerar på en infektion och angriper frisk vävnad.4 Blodförgiftning kan därför uppstå även när bakterierna inte finns i blodet.1
Nej, blodförgiftning i sig smittar inte mellan människor.4 Däremot kan infektionen som orsakar blodförgiftning ibland spridas, även om de flesta infektioner som kan orsaka blodförgiftning inte är smittsamma.1,4
Det är alltså den bakomliggande infektionen, inte själva blodförgiftningen, som kan föras vidare. Vilken smittrisk som finns beror därför på vilken infektion det handlar om.
Ja, blodförgiftning kan botas när den upptäcks och behandlas tidigt. Prognosen påverkas bland annat av personens hälsa och hur allvarligt tillståndet är.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Bakterier kan komma in i kroppen via föremål som har satts in i kroppen. Det kan till exempel vara en urinkateter, en dialyskateter, en subkutan venport eller en central venkateter.1 Svåra infektioner kan också uppstå kring andra främmande föremål, som ledproteser, en pacemaker eller konstgjorda blodkärl.
I en liten del av fallen går det inte att fastställa vad som har orsakat blodförgiftningen.1 Det betyder att vården ibland inte kan hitta infektionens ursprung, även om personen har blodförgiftning.
Vem som helst kan få blodförgiftning om personen har en infektion.5 Risken är högre hos äldre personer och hos personer med nedsatt immunförsvar. Risken är också högre om du har cancer, diabetes, reumatiska sjukdomar eller en sjukdom som påverkar stora organ.1
Långvarig kortisonbehandling kan öka risken för blodförgiftning. Även annan behandling med immunhämmande läkemedel kan öka risken. Hög alkoholkonsumtion, rökning och kraftig övervikt är också faktorer som ökar risken för att bli sjuk i blodförgiftning och risken för allvarliga komplikationer.1
Risken för blodförgiftning kan minska genom att förebygga infektioner. Det kan du göra genom att tvätta händerna, hålla sår rena och täckta tills de har läkt och ta rekommenderade vaccinationer.3 Årlig vaccination mot influensa till äldre över 65 år eller personer med vissa kroniska sjukdomar minskar också risken för blodförgiftning. Vaccination mot pneumokocker rekommenderas för personer över 65 år och för personer med vissa kroniska sjukdomar.1
Alla får inte alla symtom. Flera symtom samtidigt kan göra blodförgiftning mer sannolik. Blodförgiftning kan också förekomma utan feber.1
En tydlig muskelsvaghet kan göra att du inte orkar stå eller gå. Det gäller särskilt om du är äldre.1
Blodförgiftning kan påverka njurarna så att mindre urin bildas.1 Låg urinproduktion kan därför vara ett tecken på påverkan på kroppen.
Huden kan förändras under förloppet. Tidigt vid septisk chock kan huden vara varm och torr. Efter några timmar kan huden i stället bli kall, blek och svettig.2
Hos äldre personer kan blodförgiftning ibland märkas genom psykisk oro. Personer med demens, intellektuell funktionsnedsättning eller andra svårigheter att kommunicera kan ha svårare att beskriva sina symtom eller visa hur sjuka de är. Då kan förändringar jämfört med hur personen brukar vara vara viktiga att lägga märke till.
Blodförgiftning är ovanligt hos barn. Hos barn kan blodförgiftning förekomma tillsammans med hjärnhinneinflammation.
Tecken och symtom hos barn kan vara:
Barn kan ha blodförgiftning utan feber. Feber är alltid ett allvarligt tecken hos barn yngre än en månad och kan vara allvarligt hos barn mellan en och sex månaders ålder.1 Barnet kan ha blodförgiftning även om det tillfälligt verkar piggare efter feber- eller smärtlindrande behandling.
Kontakta vården genast om du har några symtom på blodförgiftning.1
Ring genast 112 om du eller en närstående har något av följande symtom:1
Röda strimmor på huden från ett sår är inte blodförgiftning om du känner dig frisk och är feberfri. De kan däremot vara ett tecken på att du håller på att få en infektion i såret, och såret ska då bedömas samma dag.1
På sjukhus tas vanligtvis blod-, urin-, näs- och sårprover innan antibiotikabehandling.1 Prover från ett sår tas om det finns ett infekterat sår. Vilka prover som behövs beror på läkarens bedömning och på var infektionen kan finnas.
Vid blodförgiftning kan provtagningen omfatta flera olika analyser:2
Utredningen kan kompletteras med olika typer av röntgenundersökningar.1 Blodprov, urinprov och bilddiagnostik kan användas för att hitta infektionen och organpåverkan.6 Bilddiagnostik kan till exempel innebära röntgenundersökningar, men vilken undersökning som används avgörs av vårdpersonalen.
Under bedömningen kan du också kopplas till hjärtövervakning. Vårdpersonalen följer regelbundet blodtryck, puls, andningsfrekvens och temperatur. Syresättningen kan följas med pulsoximetri. Denna övervakning görs tillsammans med kroppsundersökning och provtagning.
Barn undersöks på samma sätt som vuxna vid blodförgiftning, men ibland får barnet också lämna ett ryggvätskeprov.1 Det kan bli aktuellt när blodförgiftning tillsammans med hjärnhinneinflammation misstänks. Ryggvätskeprov kallas också för lumbalpunktion, men i patientinformationen används benämningen ryggvätskeprov.
Resultaten från undersökningen, övervakningen, proverna och eventuell bilddiagnostik bedöms tillsammans. Vårdpersonalen använder uppgifterna för att försöka hitta infektionens orsak och bedöma om organ har påverkats.
Intravenösa vätskor kan också motverka att blodtrycket faller för lågt. Om blodtrycket och urinproduktionen förblir låga trots den inledande vätskebehandlingen kan noradrenalin ges för att stödja blodtrycket och blodcirkulationen.2
Under behandlingen följs bland annat blodtryck, puls, andning, syresättning och urinproduktion. På så sätt kan vårdpersonalen se hur kroppen svarar på behandlingen och upptäcka om organ behöver mer stöd.
De flesta som får blodförgiftning blir inlagda på sjukhus under en eller ett par veckor. Allvarliga fall kan kräva intensivvård, där du övervakas noggrant och får stöd för kroppens viktigaste funktioner. På intensivvårdsavdelningen får du hjälp av särskild intensivvårdspersonal att upprätthålla blodtryck och blodcirkulation med speciella läkemedel.1
Organstöd kan behövas när ett organ inte fungerar som det ska:
Behovet av intensivvård och organstöd beror på hur allvarligt sjuk du är och vilka organ som har påverkats. Stödet kan därför se olika ut från person till person.
Efter svår blodförgiftning kan återhämtningen ta tid.1 Återhämtningen kan ta veckor eller månader.7 En person som har överlevt blodförgiftning behöver ofta rehabilitering innan hen kan återvända hem.4 Rehabiliteringen hjälper kroppen att återfå styrka och rörlighet efter sjukhusvistelsen.
Rehabiliteringen kan omfatta träning på att sitta och stå. Den kan också innehålla träning på att gå till toaletten och att sköta sin hygien.4 När styrkan och rörligheten har återhämtats kan personen återvända hem.
Återhämtningen efter blodförgiftning kan vara både fysisk och psykisk. Vissa får besvär som stark trötthet, svaghet, andfåddhet, smärta eller svårigheter att röra sig.4 Det kan också förekomma oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter eller förvirring efter sjukhusvistelsen. Alla får inte sådana besvär, och hur länge återhämtningen tar varierar.
God handhygien, till exempel att tvätta händerna, kan bidra till att förebygga infektioner. Håll sår rena och täckta tills de har läkt. Rekommenderade vaccinationer kan bidra till att förebygga blodförgiftning.3
Årlig vaccination mot influensa minskar risken för blodförgiftning hos personer över 65 år eller personer med vissa kroniska sjukdomar. Vaccination mot pneumokocker bör ges till personer över 65 år eller personer med vissa kroniska sjukdomar.1 Det går inte att förebygga blodförgiftning i enskilda fall, men allmän vaccination av barn mot pneumokocker och Haemophilus influenzae typ B (Hib) har minskat risken betydligt hos yngre barn.
Alla blir däremot inte helt återställda efter en svår blodförgiftning. Ungefär var tionde person som får blodförgiftning avlider.1
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum