Frossa

Frossa är ett motoriskt och ofrivilligt tillstånd som uppstår när temperaturskillnaden blir för stor mellan kroppens kärntemperatur och hudens yta. Ofrivilligt innebär att det inte går att kontrollera reaktionerna själv. Frossan får musklerna att dra ihop sig och värma kroppen. Det är ansträngande för kroppen att ha frossa eftersom metabolismen ökar med cirka 600 %. Det ger upphov till en höjd syrekonsumtion och högre påfrestning för blodcirkulationen och hjärtat. Frossa kan dessutom kännas mycket obehagligt. Trots detta är frossa sällan ett tecken på något allvarligt, utan förekommer främst i samband med infektioner som orsakar feber.

Vid frossa kan du uppleva följande:

• rysningar

• darrningar

• att du hackar tänder

• gåshud.

Frossa är kroppens naturliga gensvar när det blir alltför stor temperaturskillnad mellan hudens yta och kroppens kärntemperatur. Det beror vanligtvis på att du har feber, men om du inte har feber så orsakas frossan av något annat.

Här på Vården.se kan du läsa mer om feber och vad det innebär.

Varför får man frossa vid feber?

Såväl frossa som svettningar är vanliga bieffekter vid feber eftersom kroppen försöker reglera temperaturen. Febern hjälper kroppen att försvara sig på olika sätt. Blodet pumpas runt i kroppen snabbare samtidigt som blodkärlen vidgas, vilket gör det lättare för immuncellerna att transportera sig dit de behöver för att bekämpa de främmande ämnena. Ofta fryser man när febern går upp och börjar istället svettas när den sjunker igen.

När har man feber?

Normal kroppstemperatur hos vuxna ligger mellan 36 och 37,8 grader, men det kan variera. Det räknas som feber när du har en temperatur på 38 grader eller högre.

Vad orsakar feber?

Feber och frossa är symtom som tyder på att du smittats av bakterier, svamp eller virus. Frossa är alltså ett vanligt coronasymtom och omikronsymtom (en annan variant av corona), men kan även förekomma vid förkylningar som också orsakas av virus. Influensa och körtelfeber är andra exempel på virusinfektioner som ger hög feber. Vid infektioner som dessa är det vanligt att även ha andra symtom som torrhosta, slemhosta, ont i halsen och muskelvärk. Urinvägsinfektion är i sin tur ett exempel på en bakterieinfektion som ger feber och frossa, medan HIV är ett exempel på en allvarlig svampinfektion.

Varför får man frossa utan feber?

Den vanligaste orsaken till frossa utan feber är att du fryser. Om du befinner dig i en kall miljö så sjunker naturligtvis kroppstemperaturen, och då kan kroppen börja darra och skaka för att öka värmen. Denna typ av variation i kroppstemperaturen är naturlig, men exponering för extrem kyla kan vara farligt. Det kan nämligen leda till hypotermi (när temperaturen sjunker under 35 grader). Då kan du förlora medvetandet samtidigt som blodtrycket sjunker och andetagen minskar i frekvens.

Andra potentiella orsaker till frossa utan feber är:

• panikångest

• rädsla

• drogabstinens

• bakfylla

• lågt blodsocker (hos personer med diabetes)

• klimakteriet

• cancer – exempelvis leukemi.

Om du har frossa på grund av att du är sjuk är det viktigt att stanna hemma för att inte smitta andra. För att undvika att bli sjuk från första början är det också viktigt att tvätta händerna regelbundet och inte umgås med personer som är sjuka.

När du känner att frossan slår till kan det hjälpa att klä på sig några extra klädesplagg, lägga sig under ett par filtar och dricka varm dryck tills du blir varm igen. Du kan även ta receptfria läkemedel för att sänka den höga febern, vilket i sin tur också motverkar frossan.

Du kan även vidta olika åtgärder för att motverka frossa utan feber – till exempel undvika att missbruka alkohol och droger. Om du har diabetes är det i sin tur viktigt att regelbundet kontrollera ditt blodsocker.

Det behövs oftast ingen behandling för frossa eftersom det vanligtvis orsakas av en infektion som går över av sig själv. Ibland kan du dock vara i behov av behandling – exempelvis om det är en bakterieinfektion, sjukdom eller något annat hälsoproblem som ligger bakom. Beroende på den bakomliggande orsaken kan du till exempel vara i behov av:

• en antibiotikakur

• östrogentillskott för klimakteriebesvär

• behandling mot narkotika- eller alkoholmissbruk

• psykologisk behandling mot panikångest.

Om du har feber och frossa i mer än fyra dygn rekommenderas det att du söker vård. Åk dock inte direkt till mottagningen eftersom du då kan riskera att smitta andra i väntrummet – kontakta först vårdcentralen via telefon och följ deras instruktioner. Om du har frossa utan att veta varför är det också viktigt att söka vård för att hitta orsaken.

Om du har feber, frossa och känner dig extremt sjuk ska du söka vård omedelbart. Åk till akutmottagningen eller ring 112 om det är stängt på både vårdcentralen och den jouröppna mottagningen.

• Vårdcentral

• Akutmottagning