Vanliga infektioner

Om vanliga infektioner

Vad är en infektion?

En infektion uppstår när ett virus, en bakterie, en svamp eller något annat smittämne börjar föröka sig i kroppen. För att skydda sig mot infektionen reagerar kroppen ofta med en inflammation.¹ En infektion kan därför ge flera olika besvär beroende på vilket smittämne som orsakar den och var i kroppen den finns.

Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett tecken på infektion eller annan sjukdom i kroppen. En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre brukar räknas som feber.² Temperaturen är dock inte det enda viktiga, utan även hur du mår i övrigt.

Infektioner kan orsakas av virus eller bakterier, och förkylning och influensa är exempel på virusinfektioner. Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus.

Vanliga infektioner i luftvägarna

Förkylning är en infektion i näsan, halsen eller svalget och orsakas nästan alltid av virus. Förkylning är den vanligaste formen av luftvägsinfektion.¹ Den påverkar de övre luftvägarna, framför allt näsan, där slemhinnorna kan bli svullna och bilda mer slem än vanligt.

Influensa är en kraftig förkylning som orsakas av ett virus. Influensa är vanligast under vinterhalvåret och kallas därför också säsongsinfluensa.³ Den förekommer i hela världen och orsakar epidemier varje vintersäsong på norra halvklotet.

Förkylning och influensa kan ge liknande besvär, men de orsakas av olika virus. Förkylning brukar oftast vara lindrigare, medan influensa ofta börjar snabbt med tydligare sjukdomskänsla.

Symtom, smitta och återhämtning

Vanliga förkylningssymtom är trötthet, snuva eller nästäppa, halsont och hosta. Förkylning brukar gå över av sig själv och du brukar må bra igen efter en till två veckor.¹ Hostan kan dock finnas kvar i två till fyra veckor efter en förkylning.

Förkylning smittar mycket lätt. Smittan sprids bland annat genom luften när någon nyser eller hostar, genom nära kroppskontakt och via händer eller ytor där virus har hamnat. Förkylning smittar mest när de första symtomen börjar märkas och under sjukdomens första dagar.

Influensa brukar ge hosta, ont i kroppen och feber som kommer snabbt.³ Vid influensa brukar symtomen komma snabbt, och torrhosta, huvudvärk, halsont, frusenhet och trötthet kan också förekomma. Feber brukar räknas som en kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre.

Influensavirus sprids främst vid nära kontakt mellan personer genom små och stora droppar från luftvägarna. Du kan smitta andra från dagen innan du får symtom, och smittsamheten är som högst när du är som sjukast.

Barn och särskilda risker

Barn blir oftare förkylda än vuxna.⁴ Under de första fyra åren får barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år.⁵ Barn har lättast att få infektioner när de är mellan sju och arton månader gamla.

Graviditet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar och hög ålder är riskfaktorer för allvarlig influensa.⁶ Även andra svåra, långvariga sjukdomar kan öka risken för att influensa blir allvarlig.

Små barn kan få andra symtom vid influensa än vuxna, till exempel kräkningar, diarré eller ont i magen. Barn med förkylning kan ha snuva och hosta i en till två veckor.

När vanliga infektioner är akut

Influensa: när du behöver söka vård genast

De flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.³ Vissa personer kan däremot bli allvarligt sjuka av influensa, särskilt om de har graviditet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan svår, kronisk sjukdom. Hög ålder är också en riskfaktor för influensa.⁶

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:

• Du blir plötsligt mycket sämre.³
• Du får svårt att andas även när du vilar.³

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.³

Feber: akuta varningssignaler hos vuxna

Det viktigaste vid feber är inte temperaturen i sig, utan hur du mår i övrigt.

Vad ingår i vanliga infektioner?

Infektioner och symtomområden

Området vanliga infektioner omfattar besvär som kan bero på olika smittämnen. Infektioner kan orsakas av virus, bakterier, svamp eller andra smittämnen. Förkylning påverkar de övre luftvägarna, främst näsan.¹ Besvär från luftvägarna kan därför vara en del av området, liksom symtom från halsen, svalget och öronen.

Nästäppa är ett vanligt symtom i samband med förkylning. Nästäppa innebär att det är svårt att andas genom näsan eftersom näsans slemhinnor har svullnat.⁸ Snuva kan samtidigt vara tunn eller tjock och ha olika färg. Förkylning kan också ge besvär från ögonen, till exempel rinnande eller variga ögon, och från öronen, till exempel lockkänsla eller nedsatt hörsel.

Tillstånd som kan ingå

Feber hör ofta ihop med infektioner och kan förekomma vid flera olika tillstånd. Feber kan orsakas av virusinfektioner som förkylning och influensa. Feber kan orsakas av bakterieinfektioner som urinvägsinfektion eller lunginflammation.²

Området kan även omfatta följdsjukdomar efter en förkylning. En förkylning kan följas av bihåleinflammation, luftrörskatarr, lunginflammation eller öroninflammation.¹ Öroninflammation är den vanligaste följdsjukdomen efter förkylning hos barn.

När bör du söka vård för vanliga infektioner?

När vårdcentralen kan behövas

De flesta förkylningar går över av sig själva.¹ Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

• Du har feber i mer än fyra dygn.¹
• Du har feber som kommer tillbaka efter att du har varit feberfri i ett par dagar.¹
• Du får fler symtom från öronen, halsen, luftrören eller bihålorna.¹

Vid långvarig nästäppa i ena näsborren bör du också kontakta en vårdcentral.⁸ Det gäller även om nästäppan inte verkar hänga ihop med en förkylning. Vänta tills det blir vardag om det är helg.

Influensa går oftast över av sig själv, men feber som inte går ner efter fyra dygn eller feber som har gått ner och sedan börjar stiga igen är skäl att kontakta vården.

Egenvård och råd vid vanliga infektioner

Vila, vätska och aktivitet

När du känner dig sjuk kan du stanna hemma tills du mår bättre.³ Det kan minska risken att andra också blir sjuka.

• Drick mer än vanligt om du har feber eller hosta, eftersom kroppen förlorar mer vätska vid feber och dryck kan minska risken för vätskebrist.³
• Vid förkylning behöver du inte ligga ner hela tiden. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig, men du ska inte idrotta eller motionera när du har en infektion i kroppen.¹
• Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber.²

Vila om du behöver det och känn efter vad du orkar. När du mår bättre kan du försöka vara utomhus och röra på dig.

Näsa, hals och hosta

• Prova i första hand koksaltlösning om du är mycket täppt i näsan.¹

Hitta vård inom vanliga infektioner

Vårdcentral och rådgivning

Vid vanliga infektioner är vårdcentralen ofta en lämplig mottagning för bedömning och rådgivning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.³ Det kan vara bra att kontakta vårdcentralen när besvären behöver bedömas eller när du behöver råd om var du kan få vård.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta var du kan söka vård. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.³ Många vårdcentraler kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.¹

Vilken kontaktväg som passar beror på mottagningen och dina besvär. På vårdcentralen kan du få berätta om dina besvär och bli undersökt av en läkare.⁸ Vid vissa infektioner kan vårdpersonalen ta prov, till exempel från näsan, svalget eller blodet.

Specialistvård och remiss

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Vanliga frågor om vanliga infektioner

Vad är skillnaden mellan förkylning och influensa?

Förkylning är en virusorsakad infektion i näsan, halsen eller svalget.¹ Influensa brukar göra att du snabbt känner dig sjuk med hosta, ont i kroppen och feber.³ Vid influensa brukar symtomen komma snabbt, medan förkylningssymtom ofta utvecklas under något dygn.

En förkylning ger ofta snuva eller nästäppa, halsont och hosta. Influensa kan också ge torrhosta, huvudvärk samt att du känner dig mycket sjuk, matt och frusen.

Hur länge brukar en förkylning vara?

Förkylningssymtom brukar hålla i sig i några dagar och du brukar må bra igen efter en till två veckor.¹ Hur länge besvären varar och vilka symtom du får kan skilja sig från person till person.

Hosta efter en förkylning har oftast gått över efter två till fyra veckor.¹ Hosta kan alltså finnas kvar även när du i övrigt känner dig bättre.

Hjälper antibiotika vid förkylning eller influensa?

Antibiotika hjälper inte mot influensa eftersom influensa orsakas av virus.