Feber är en högre kroppstemperatur än vanligt och ett symtom, inte en egen sjukdom. Den beror ofta på virus- eller bakterieinfektioner, till exempel förkylning, och de flesta behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva.
Feber innebär att temperaturen i kroppen är högre än den brukar vara. Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett tecken på att du har en infektion eller en annan sjukdom i kroppen. Feber är alltså ett symtom och inte en egen sjukdom.1
Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus och bakterier. När kroppens temperatur höjs får virus och bakterier svårare att föröka sig. Febern kommer därför oftast tillsammans med ett eller flera andra symtom.1
Det är mycket vanligt att få feber i samband med till exempel förkylningar.1 Barn får lätt feber, men det behöver inte betyda att de är särskilt sjuka.2 Det viktiga är hur barnet mår i övrigt.
När du har feber kan du känna dig svag. Det är vanligt att frysa när temperaturen stiger och att svettas när temperaturen går ner.1 Kroppen kan alltså kännas frusen när temperaturen är på väg upp och varm eller svettig när den sjunker.
Hos barn kan feber märkas genom att barnet är trött.2 Barnet kan också sova mer eller mindre än vanligt, vara ledset och missnöjt eller inte vilja äta eller dricka som vanligt.
En del barn kan bli tillfälligt förvirrade när de har feber. Förvirringen brukar gå över efter en stund.2 Barnet kan då se, höra och känna saker som inte finns i verkligheten eller uppfatta omgivningen på ett annorlunda sätt.
En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre brukar räknas som feber hos vuxna. Vuxnas kroppstemperatur ligger vanligtvis mellan 36,0 och 37,8 grader.1 Temperaturen varierar mellan olika personer och under dygnet.
Kroppstemperaturen är vanligtvis lite högre på kvällen än på morgonen.1 Hos barn är kroppstemperaturen vanligtvis högre än hos vuxna.
Temperaturen är oftast inte avgörande när det gäller att bedöma hur sjukt ett barn är.
Feber är mycket vanligt i samband med till exempel förkylningar. Barn får lätt feber utan att det behöver betyda att de är särskilt sjuka.
Virusinfektioner är en vanlig orsak till feber. Exempel är förkylning och influensa. Bakterieinfektioner är också en vanlig orsak till feber.1 Urinvägsinfektion och lunginflammation är exempel på bakterieinfektioner som kan ge feber.
Feber uppstår när immunförsvaret höjer kroppstemperaturen under en infektion.1 När temperaturen höjs får virus och bakterier svårare att föröka sig. Feber är därför en del av kroppens försvar mot infektioner.
Hos barn är feber vanligt vid virusinfektioner som förkylning, hosta och halsont.2 Barn får lätt feber, och febern behöver inte betyda att barnet är särskilt sjukt.
Ibland är febern kopplad till en infektion som påverkar hela kroppen. Ett sådant allvarligt tillstånd är sepsis. Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska.
Lunginflammation är den vanligaste orsaken till sepsis. Ungefär hälften av alla vuxna som får sepsis får det i samband med en lunginflammation. Urinvägsinfektion, infektion i magen och sårinfektioner är andra orsaker till sepsis.3
Kontakta en vårdcentral om du har återkommande feber. Vänta tills det blir vardag om det är helg. De allra flesta som har feber behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. Det är ändå viktigt att kontakta vården om febern återkommer, eftersom återkommande feber kan behöva bedömas av vårdpersonal. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har något av följande besvär:1
Det är viktigt att du dricker extra mycket när du har feber. Du förlorar mycket vätska om du svettas. Om du inte har någon aptit och inte vill äta behöver du inte vara orolig. Det viktigaste är att få i sig vätska. Om du svettas förlorar du mycket vätska, och därför är det viktigt att fortsätta dricka extra mycket när du har feber. Du kan dricka även om du inte känner dig hungrig. Det viktigaste är vätskan, inte att du äter som vanligt.1
Rummet du sover i får gärna vara svalt, men inte kallt. Ta det lugnt och vila. Du behöver inte ligga i sängen hela tiden. Var gärna uppe och rör på dig, men undvik att anstränga dig. Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber. Att vila betyder alltså inte att du måste ligga ner hela tiden. Du kan vara uppe och röra på dig, så länge du inte anstränger dig. Vänta med träning och idrott tills du inte längre har feber.1
Det är vanligt att huttra, frysa och ha frossa när febern stiger. Du kan ta på dig extra kläder tills du blir varm, och sedan klä av dig igen.1
Att stanna hemma när du känner dig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.1
När ett barn har feber får barnet och du berätta hur det känns och hur barnet mår.2 Läkaren undersöker sedan barnet för att försöka hitta orsaken till febern. Undersökningen kan göras medan barnet sitter i ditt knä om det känns tryggare.
Ibland behövs fler prover för att undersöka vilken slags infektion barnet har. Ett prov från svalget kan till exempel visa om barnet har streptokocker, som också kallas halsflussbakterier. Om det behövs kan barnet få en remiss till en barnklinik, där fler undersökningar ibland görs.
När du behöver hjälp med feber kan du välja vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du kan alltså vända dig till den vårdcentral som passar dig bäst. Du kan också söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det ger dig möjlighet att välja mottagning utifrån var du vill få vård.
Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. På 1177.se kan du hitta information om mottagningar och vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan också logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.1
Ibland krävs det en remiss till den öppna specialiserade vården. Om du är osäker på vilken vård du behöver kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1
Sjukvårdsrådgivningen kan vara ett stöd när du inte vet vilken mottagning som passar. Du kan få hjälp att bedöma symtom och att hitta vård. Det går också att läsa information om hälsa, sjukdomar och mottagningar på 1177.se.
Du ska vara delaktig i din vård och behandling. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Det säkraste resultatet får du om du mäter temperaturen i örat eller i rumpan. Mät i rumpan om barnet är yngre än ett år.2 Att mäta sin kroppstemperatur kallas också för att ta tempen.1 Använd en termometer som mäter temperaturen i kroppen.2
Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt. Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.2
Feber kan inte förebyggas men du kan minska risken för att barnet får infektioner. Det är svårt att undvika att barn smittas, men det finns sätt att minska risken för att smittor sprids. Tvätta dina egna och barnets händer ofta. Infektioner kan bland annat smitta genom mycket små droppar i luften och vid kroppskontakt. Lär barnet att nysa och hosta i armvecket.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sepsis kan orsakas av många olika bakterier och ibland virus. Sepsis kan även orsakas av parasiter, till exempel malaria. Infektioner i luftvägarna kan komma från både de övre och de nedre luftvägarna.4 Infektionen kan också uppstå kring vissa främmande föremål i kroppen, till exempel en urinkateter, en dialyskateter eller en ledprotes.
Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-viruset.5 Hos barn ger infektionen ofta inga symtom eller bara ospecifika infektionssymtom. Hos tonåringar och unga vuxna kan körtelfeber ge feber, halsont och förstorade lymfkörtlar.
Feber kan ibland ha andra orsaker än en infektion. Vid oklar feber hör följande orsaksgrupper till de möjliga:
Icke-infektiösa inflammationer och autoimmuna sjukdomar omfattar flera olika sjukdomar. Exempel som nämns vid oklar feber är systemisk lupus erythematosus, granulomatös polyangit, vuxen Still-sjukdom, sarkoidos och gikt.
Maligniteter är ett samlingsnamn för cancersjukdomar. Exempel på maligniteter som kan förekomma vid oklar feber är Hodgkins lymfom, non-Hodgkin-lymfom, leukemi, myelom, ovarialcancer och lungcancer.
Många olika läkemedel kan ge feber. Exempel är vissa blodtrycksläkemedel, fenytoin, lamotrigin, rifampicin, cytostatika, interferon och neuroleptika. Även långvarig behandling med betalaktam-antibiotika kan orsaka feber.
Endokrina sjukdomar påverkar kroppens hormonella system. Hypertyreos, som innebär överproduktion av sköldkörtelhormon, hör till de endokrina sjukdomar som kan orsaka oklar feber.
Tromboembolisk sjukdom kan också ligga bakom oklar feber. Kronisk lungembolism är ett exempel på en sådan orsak.
Självförvållad feber är ovanlig.6 Den orsakas av att febern framkallas av personen själv eller av en annan person.
Små barn får ofta infektioner. Under de första fyra åren får barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Barn får lättast infektioner mellan sju och arton månaders ålder.2
Feberkramper är ovanliga.2 De flesta barn får aldrig feberkramper. Feberkramper kan ändå förekomma när barn har feber.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om mottagningen är stängd. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har feber och känner dig mycket sjuk. Kontakta också genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar och får feber.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har feber i mer än fyra dagar.2 Om det är stängt kan du vänta tills jouröppen mottagning eller vårdcentral öppnar.1
Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har feber och något av följande stämmer:
Om det inte går att kontakta vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning. Feber hos barn bedöms lite olika beroende på hur gammalt barnet är. Feber i sig är inte skadlig för barnet, utan det är orsaken till febern som barnet kan behöva söka vård för. Temperaturen är oftast inte avgörande när du bedömer hur bråttom det är, utan det viktiga är hur barnet mår i övrigt. Barn kan ha feber utan att vara särskilt sjuka, men feber kan också vara ett tecken på en allvarligare sjukdom, även om det är ovanligt.2
Får barnet kramper kan det vara feberkramper. Är det första gången barnet får dessa besvär bör du ringa 112.2
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis börjar med en infektion någonstans i kroppen som gör att immunförsvaret aktiveras. Ibland kan immunförsvarets reaktion hamna i obalans, så att flera stora organ börjar fungera sämre. En infektion som först verkar lindrig kan snabbt utvecklas till sepsis. Symtomen kommer ofta plötsligt och ibland på några timmar. Du behöver inte ha alla symtom vid sepsis. Ju fler symtom du har, desto högre är sannolikheten att du har sepsis.3 Du kan ha sepsis även utan feber.7 Sepsis kan vara livshotande, så det är viktigt att du söker vård direkt om du tror att du eller en närstående har fått sepsis.
Dessa symtom är vanliga vid sepsis:3
Kontakta vården genast om du har några av symtomen på sepsis.3
Ring genast 112 om du eller en närstående har något av följande symtom:3
Symtomen vid sepsis kommer ofta plötsligt, ibland på några timmar. Du kan ha sepsis utan att ha feber. Om du får sepsis känner du dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara dig själv.
Många tror att röda strimmor på huden från ett sår kan vara tecken på sepsis. Om du känner dig frisk och är feberfri är det inte sepsis. Däremot kan det vara ett tecken på att du håller på att få en infektion i såret. Sök då vård samma dag.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Se till att barnet dricker mer än vanligt. Annars kan barnet lätt bli uttorkat. Ge barnet sådant som det tycker om att äta och dricka. Det är okej om barnet äter mindre än vanligt i några dagar.2
Du bör vila i minst 30 minuter innan du mäter din temperatur. Du får säkrast resultat om du mäter temperaturen i örat eller i rumpan. Det kan vara bra att mäta temperaturen på morgonen innan du går upp. Det finns olika typer av febertermometrar som mäter på olika ställen på kroppen, så följ instruktionerna till den febertermometer som du använder.1 Om du mäter temperaturen på ett barn som är yngre än ett år får du säkrast resultat om du mäter i rumpan.2 Följ instruktionerna till den febertermometer som du använder.
Vid misstänkt sepsis gör läkaren en kroppslig undersökning för att försöka hitta vad som orsakar infektionen.3 Läkaren kontrollerar också puls, blodtryck, syresättningen i blodet och andningen.
På sjukhus tas som regel också prover från blod, urin, näsa och eventuella infekterade sår innan behandling med antibiotika börjar. Barn som får sepsis undersöks på samma sätt som vuxna, men ibland kan barnet också få lämna ett ryggvätskeprov eftersom sepsis hos barn kan förekomma tillsammans med hjärnhinneinflammation.
Feber behöver inte behandlas hos ett barn som i övrigt mår bra. Feberlindrande läkemedel kan ges till barn som är gnälliga, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen. Receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller läkemedel i gruppen NSAID kan användas för att lindra feber hos personer som har mycket besvär.1
Antibiotika kan ibland användas för att behandla den infektion som orsakar febern hos ett barn.2 Antibiotika kan hjälpa vid en bakterieinfektion, men inte vid en virusinfektion.
Sepsis behandlas med antibiotika, oftast direkt i blodet. Vid sepsis kan extra syrgas ges för att förbättra blodets syresättning. Vätska kan ges i blodet för att blodcirkulationen ska bli bättre.3 Barn får samma behandling vid sepsis som vuxna.
Behandling av feber gör inte barnet friskare, även om feber- och smärtlindrande behandling tillfälligt kan göra barnet piggare. Ett barn kan därför ha sepsis även om barnet tillfälligt verkar må bättre efter sådan behandling.
Ställ frågor om du inte förstår informationen. Du ska få information som går att förstå. Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.1
Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen de får.2 Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.

Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.

Svinkoppor är en hudinfektion som orsakas av bakterier. Svinkoppor ger blåsor som varar sig, och vätskan från dem kan smitta.






Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget