Halsböld är en varansamling mellan halsmandeln och den översta muskeln i svalget. Den sitter vanligtvis på ena sidan av svalget. Det finns behandling, och besvären brukar förbättras direkt efter att bölden har tömts.
En halsböld är en varansamling mellan halsmandeln och den översta muskeln i svalget.1 Halsmandlarna är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan. De består av lymfvävnad, som är en del av kroppens immunförsvar. Halsmandlarna skyddar luftvägarna och mag-tarmkanalen mot infektioner.2 En halsböld finns alltså i vävnaden runt halsmandeln, inte i själva körteln. Halsmandeln kallas också tonsill, men i den här texten används ordet halsmandel. Halsbölden sitter vanligtvis på ena sidan av svalget.3 Det är alltså en avgränsad varansamling i vävnaden intill halsmandeln, snarare än en förändring i själva halsmandeln.
Halsböld är den vanligaste följdsjukdomen efter halsfluss.2 Halsfluss är en infektion i halsmandlarna, och halsböld kan uppstå som en följd av den infektionen. Även om halsböld är den vanligaste följdsjukdomen efter halsfluss är tillståndet relativt ovanligt.
I Sverige insjuknar uppskattningsvis 19–37 personer per 100 000 invånare och år i halsböld. Halsböld är vanligast hos personer mellan 15 och 40 år. Hos yngre barn är halsböld ovanligt.1
Tillståndet kan alltså förekomma i olika åldrar, men det ses framför allt hos tonåringar, unga vuxna och vuxna i yngre åldrar. Hos yngre barn är det däremot ovanligt.
En tydlig halsböld bildas i genomsnitt två till tre dagar efter att symtomen börjat.1 Det betyder att en varansamling kan utvecklas efter att besvären först har börjat, och att tillståndet därför kan förändras under de första dagarna.
En halsböld kan sprida sig till vävnad bredvid svalget och orsaka allvarligare halsinfektioner.1 Det finns därför ett samband mellan halsböldens lokala varansamling och risken för att infektionen sprider sig till närliggande vävnad. Mer information om tecken på att du behöver söka vård finns i avsnittet om symtom.
En halsböld uppstår oftast som en komplikation till halsfluss.4 Halsfluss är en infektion i halsmandlarna och kan bero på virus eller bakterier, men halsböld är framför allt kopplad till en bakteriell infektion.2,5 Infektionen kan sprida sig från halsmandeln till vävnaden runt halsmandeln. När infektionen sprider sig på det sättet kan det bildas en halsböld i området intill halsmandeln. En halsböld kan också uppstå utan att först ha orsakats av halsfluss.6 Det betyder att halsfluss inte alltid behöver ha funnits innan halsbölden bildas.
Halsböld orsakas oftast av flera olika bakterier tillsammans. Denna blandning kallas blandflora. Streptokocker grupp A är den vanligaste bakterien i blandfloran vid halsböld.1 Även andra streptokocker och bakterier kan ingå i blandfloran.
Bakterier som kan ingå i blandfloran är bland annat:
En halsböld brukar ge tydliga besvär från ena sidan av halsen. Symtomen kan likna halsfluss, men smärtan och svårigheterna att gapa eller svälja kan bli uttalade. Besvären kan tillta under de följande dagarna. Ibland blir det så svårt att svälja att du inte kan dricka vätska.6 Då kan du också få tecken på vätskebrist.
Vid läkarbesöket får du berätta vilka symtom du har och hur länge de har funnits. Läkaren kan också fråga hur det fungerar för dig att äta och dricka.1 Det är relevant eftersom halsböld kan ge svårigheter att äta och dricka samt svårt att svälja.
Läkaren tittar sedan in i munnen och svalget med en lampa. För att se svalget bättre kan läkaren hålla ned tungan med en platt träpinne. Det kan kännas lite obehagligt, men själva undersökningen tar bara några sekunder. Läkaren brukar också undersöka halsens utsida. Ibland tar läkaren ett prov från halsmandlarna med hjälp av en bomullsklädd pinne. Provet kallas för snabbtest och kan visa om halsflussen beror på streptokocker.2
Vid undersökningen bedömer läkaren bland annat om det finns svullnad och rodnad runt halsmandeln och om du har svårt att gapa. Om det är svårt att gapa kan det också bli svårare att undersöka svalget ordentligt.
Vid halsböld är svullnaden ofta ensidig. Den sitter ovanför och på utsidan av halsmandeln, vid den främre gombågen.1 Slemhinnan i området kan vara röd.
Bölden kan trycka halsmandeln inåt och nedåt. Gomspenen kan samtidigt vara förskjuten åt motsatt sida från svullnaden.1
En halsböld behandlas vanligtvis med både dränering och antibiotika.1 Dränering betyder att varet töms ut ur bölden. Antibiotika behandlar infektionen, medan dräneringen minskar mängden var som finns kvar.
Antibiotika kan ges som tabletter eller direkt i en ven.6 Vilket sätt som används beror på vårdens bedömning och på hur du mår. Vid penicillinallergi kan klindamycin användas i tio dagar. Läkaren avgör vilket läkemedel som passar och hur det ska ges. Om ingen halsböld hittas kan det i stället röra sig om en infektion i vävnaden runt halsmandeln, som läker med antibiotika.1
Tillräcklig smärtlindring rekommenderas för att underlätta sväljningen.1 Paracetamol och ibuprofen kan användas som smärtlindring. Eftersom en halsböld ofta gör ont när du sväljer kan smärtlindring göra det lättare att få i sig vätska och annan näring.
På en klinik med specialist på öron, näs- och halssjukdomar öppnas bölden efter att den har lokaliserats, oftast med lokalbedövning.
Det är viktigt att dricka ordentligt under återhämtningen, även om det kan göra ont att svälja.2 Vätska hjälper kroppen att läka.6 Försök att dricka det du får ner, till exempel vatten, soppa eller näringsdryck.
Mjuk mat kan vara lättare att äta i början när halsen gör ont. Du kan till exempel prova potatismos eller milkshake. Mjuk mat kan hjälpa dig att få i dig den näring kroppen behöver.6 Yoghurt och glass kan också kännas bra om du hellre vill äta något kallt.2
Kall eller varm dryck kan kännas lenande i halsen.2 Prova den temperatur som känns bäst för dig. Sportdryck kan också vara ett alternativ när du försöker få i dig vätska.6
Halsböld behandlas oftast av en läkare som är specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen.8 Det betyder att du kan få hjälp av en specialist på öron, näs- och halssjukdomar när en halsböld behöver bedömas eller behandlas. På en sådan mottagning kan läkaren öppna bölden så att varet kan rinna ut. Du får sedan antibiotikatabletter att ta hemma.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du kan också söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet.2 Det kan därför vara bra att välja den mottagning som passar dig bäst, till exempel utifrån var du bor eller vilka kontaktvägar mottagningen erbjuder. På varden.se kan du använda informationen om mottagningar för att hitta en vårdcentral eller en öppen specialistmottagning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2 1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt vårdmottagning när du är osäker på vart du ska vända dig.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2 En remiss betyder att en vårdgivare skickar information om dig till en specialistmottagning. Om remiss behövs får du information om hur du går vidare av den vårdgivare du först har kontakt med.
Vad kallas halsböld också?
Halsböld kallas också peritonsillär abscess och peritonsillit.1 Det är olika benämningar för samma tillstånd.
Vad är skillnaden mellan halsböld och halsfluss?
Halsfluss är en infektion i halsmandlarna.2 Vid halsböld finns det i stället varfylld vävnad bredvid halsmandeln.6
Behöver jag läggas in på sjukhus om jag har halsböld?
De flesta patienter med halsböld behandlas utan att läggas in på sjukhus. Behandlingen kan vanligtvis skötas polikliniskt, vilket betyder att du får behandling utan att stanna kvar på sjukhuset. Slutenvård kan behövas om du är allmänpåverkad.1
Kan en halsböld spricka av sig själv?
Ja, en halsböld kan spricka av sig själv. Då kan du märka att det rinner var i munnen. När bölden har spruckit av sig själv behövs ingen ytterligare öppning av bölden, men antibiotika kan behövas.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Halsböld orsakas alltså inte alltid av en enda bakterie. Bakterierna kan vara samma typer som orsakar halsfluss, men blandfloran vid halsböld kan också innehålla andra bakterier.
Rökning kan öka risken för halsböld. Tandköttssjukdom kan också öka risken för halsböld. Om du tidigare har haft en halsböld kan du ha ökad risk att få halsböld igen.6 Halsböld kan därför återkomma även efter att en tidigare infektion har gått över. Andelen som får halsböld igen varierar mellan olika studier och är i genomsnitt 10–15 procent.1
Snabb behandling av halsfluss kan bidra till att förebygga halsböld, särskilt när halsflussen beror på bakterier.7 Tidig behandling kan minska risken för att infektionen sprider sig från halsmandeln till vävnaden runt halsmandeln. God munhygien kan minska risken för halsböld. Du kan också minska risken genom att inte röka, vejpa eller använda tobak i allmänhet.6 Om du har fått antibiotika mot halsfluss ska du koka din tandborste efter varje användning i tre till fyra dagar efter att du har börjat kuren.2
Halsböld kan också göra ont när du försöker öppna munnen. Svårigheterna att svälja kan påverka hur lätt det är att äta och dricka. Besvären kan komma efter en halsinfektion och en tydlig halsböld bildas ofta först efter några dagar från att symtomen började.
Vid undersökning kan området runt halsmandeln vara svullet och rött.1 Svullnaden sitter ofta ovanför och vid sidan av halsmandeln. Halsmandeln kan då tryckas in mot mitten och nedåt.
En del får även frossa, huvudvärk eller ömma körtlar vid käken och på halsen. Halsen kan kännas stel. Svullnaden i halsen kan i vissa fall påverka luftvägen och göra det svårt att andas.6 Det kan också bli svårt att vrida på huvudet. Om luftvägen påverkas kan andningen låta högfrekvent, eller så kan musklerna mellan revbenen dras in när du andas.7
Om du har de här besvären och det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med att bedöma dina symtom eller hitta en vårdmottagning.2
Svårt att andas kan förekomma vid halsböld och svullnad i halsen kan blockera luftvägen.7 Se avsnittet om när du ska söka vård för information om hur du ska agera vid andningsbesvär. Andningsbesvär kan alltså visa sig på olika sätt, till exempel genom att det känns ansträngande att andas eller som att du inte får tillräckligt med luft.6 Se avsnittet om när du ska söka vård för information om hur du ska agera vid sådana besvär.
Halsböld är vanligtvis en klinisk diagnos.1 Det betyder att läkaren oftast kan ställa diagnosen utifrån dina symtom och det som syns vid undersökningen, utan att ytterligare undersökningar behövs.
Prover behöver inte alltid tas. Efter flera dagar med svårigheter att få i sig vätska kan läkaren kontrollera blodstatus, CRP och salter samt ett prov på njurfunktionen.1
Ett snabbtest från halsmandeln kan visa om det finns streptokocker. Ett negativt snabbtest för streptokocker utesluter däremot inte halsböld.1
Bilddiagnostik görs endast i oklara fall. Datortomografi kan då hjälpa läkaren att hitta varansamlingen och utesluta andra orsaker till besvären.1 Halsböld är i grunden en klinisk diagnos, så bilddiagnostik behövs inte när symtomen och undersökningsfynden är tydliga.
Om läkaren misstänker halsböld kan du därför få frågor om både symtomen och hur du får i dig mat och dryck, följt av en undersökning av munnen, svalget och halsens utsida. Se även avsnittet om symtom vid halsböld för information om vanliga besvär.
Bölden kan tömmas genom att läkaren använder en nål. En annan möjlighet är att läkaren öppnar bölden med ett snitt så att vätskan rinner ut.6 Båda metoderna används för att få ut varet ur bölden.
Snittet kan behöva öppnas dagligen eftersom det snabbt läker ihop i munnen.1 Den fortsatta öppningen gör att varet kan fortsätta att rinna ut. Öppningarna avslutas när det inte längre kommer var från bölden.
Ibland har bölden redan spruckit av sig själv och då kan var ha runnit ut i munnen. I sådana fall behövs ingen fortsatt öppning av bölden, utan behandlingen kan bestå av antibiotika.
Barn kan få dräneringen i narkos.1 Narkos innebär att barnet sover under behandlingen. När dräneringen görs i narkos väljer vården ofta att samtidigt operera bort halsmandlarna, eftersom det annars kan behövas upprepade öppningar av snittet.
En operation där halsmandlarna tas bort kan göras samtidigt som bölden töms, men det är ovanligt.7 En sådan operation kallas tonsilloperation. Den kan göra att bölden töms helt och kan minska risken för att den kommer tillbaka.
Barn som haft halsböld kan behöva operera bort halsmandlarna.2 Barn under 18 år som haft halsböld och inte fått halsmandlarna bortopererade när bölden behandlades kan erbjudas operation senare. Vuxna som haft två halsbölder kan erbjudas tonsilloperation.1
Efter att bölden har öppnats planeras ett återbesök.2 Det behövs eftersom bölden kan fyllas med mer var. Vid återbesöket kan vården bedöma hur symtomen utvecklas och om mer var har samlats. Personer över 40 år kan följas upp med undersökning och känna på halsmandlarna några veckor efter en halsböld.1
De flesta behandlas utan att behöva vara inlagda på sjukhus. Inläggning kan behövas om du är tydligt påverkad av infektionen. Vilken vård som behövs beror därför både på bölden och på hur du mår i övrigt.
Besvären brukar förbättras direkt efter att bölden har tömts.1 Många märker alltså skillnad redan när varet har runnit ut. Det betyder inte att all ömhet försvinner på en gång.
Det brukar göra mindre ont efter några dagar om läkningen går som den ska.2 Det kan fortfarande göra ont efter behandlingen, men smärtan brukar vara mindre än innan bölden öppnades.
Full återhämtning tar vanligtvis omkring en vecka efter kirurgisk dränering.6 En del behöver uppföljning efter behandlingen eftersom bölden kan fyllas med mer var. Om besvären inte förbättras som väntat kan vården därför behöva bedöma området igen.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas mot smärta.2 Tillräcklig smärtlindring kan göra det lättare att svälja.1 Använd smärtstillande läkemedel enligt anvisningarna.
Halstabletter kan kännas lenande, men minskar inte svullnaden i halsen. Det finns halstabletter på apotek och i vissa matvaruaffärer. Sockerfria halstabletter är bäst för tänderna.2
Det finns också sugtabletter och munhålesprej som lindrar halsont på olika sätt. Alla sådana läkemedel kan inte användas av både barn och vuxna.2
Fråga på apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.2 Där kan du också få råd om behandling som kan lindra halsont.
Om du har fått antibiotika ska du ta läkemedlet exakt enligt ordinationen och avsluta hela kuren, även om du börjar må bättre.6 Efter att halsbölden har öppnats får du antibiotikatabletter att ta hemma.2 Följ den behandling du har fått av vården.
Det brukar göra ont efter att halsbölden har öppnats, men vanligtvis inte lika ont som innan. Det brukar göra mindre ont efter några dagar om läkningen går som den ska.2
För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.2
Kan halsböld komma tillbaka?
Ja, upprepade halsbölder förekommer. Andelen som får halsböld igen varierar mellan olika studier och är i genomsnitt omkring 10–15 procent.1 Om du får flera halsbölder kan en operation där halsmandlarna tas bort ibland erbjudas; vuxna som har haft två halsbölder kan erbjudas sådan operation.
Hur vanligt är återfall efter en halsböld?
I genomsnitt får omkring 10–15 procent halsböld igen, men andelen varierar mellan olika studier. Risken kan vara högre om du redan har haft en halsböld.6 Därför kan återkommande besvär behöva diskuteras med läkare, som kan bedöma om ytterligare behandling är aktuell.2