Ont i halsen är ett vanligt besvär som innebär smärta i halsen. Det kan förekomma vid en virusinfektion eller bero på mycket torr luft och överansträngda stämband efter sång eller höga rop. Ont i halsen går oftast över av sig själv inom några dagar.
Vad är ont i halsen?
Ett vanligt symtom, inte en sjukdom
Ont i halsen är vanligt och kan bero på många olika saker.1 Känslan sitter ofta i svalget, där halsmandlarna finns på var sin sida. Halsmandlarna är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan. De är större hos barn och brukar bli mindre under tonåren. Hos vuxna brukar halsmandlarna vara mycket mindre än hos barn.2 Det betyder att besväret kan se olika ut och kännas olika från person till person.
De flesta har ont i halsen någon gång om året. Några har ont oftare. Barn som går på förskola kan ha ont i halsen flera gånger per år.1
Hur det kan kännas
Ont i halsen kan göra ont när du sväljer. Besväret kan vara det som märks mest, men det kan också förekomma tillsammans med andra symtom.
Vid halsfluss blir halsmandlarna röda, svullna och gör ont.2
Vid halsfluss kan du ha ont i halsen när du sväljer.2
Vid en virusinfektion kan du ha ont i halsen samtidigt som du har snuva, hosta eller heshet.2
Vid en förkylning kan du också få feber, ont i öronen, snuva och hosta.
Vanligt hos barn och vuxna
Halsfluss är ovanligt hos barn under tre år.2 Halsfluss kan alltså förekomma hos både barn och vuxna, men besvären kan skilja sig åt mellan olika åldrar.
Körtelfeber ger ofta lindriga symtom hos barn, medan tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka.1 Barn som smittas av körtelfeber brukar få lindriga symtom som påminner om en förkylning. Hos tonåringar och vuxna kan symtomen påminna om halsfluss, men de är ofta kraftigare.3
Ont i halsen kan bero på flera olika infektioner. En vanlig orsak är förkylning, där näsan och svalget blir inflammerade. Förkylning orsakas nästan alltid av ett virus.1
Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som kan bero på virus eller bakterier, oftast streptokockbakterier.2 Körtelfeber orsakas av ett mycket vanligt virus.1 Du kan bara få körtelfeber en gång i livet.3 Scharlakansfeber beror på en infektion av streptokockbakterier. Scharlakansfeber drabbar främst små barn. Äldre barn och vuxna får i stället oftare halsfluss av streptokockbakterierna.1
Covid-19 påminner ofta om en förkylning eller influensa. Covid-19 kan också ge ont i halsen. Vid covid-19 är feber och hosta vanliga symtom. Huvudvärk eller ont i muskler och leder kan också förekomma.1
När ska du söka vård för ont i halsen?
Kontakta en vårdcentral – vanliga besvär
Du kan kontakta en vårdcentral om besvären dröjer kvar eller återkommer. Det gäller också om du har ont i halsen och samtidigt är svullen utanpå halsen.
Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning – feber utan förkylning
Feber tillsammans med ont i halsen utan vanliga förkylningssymtom är ett skäl att kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går. Förkylningssymtom kan vara snuva, hosta eller nästäppa. På vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen får du berätta om dina symtom och därefter undersöker läkaren dig.1 Läkaren tittar i munnen och svalget med en lampa och kan också undersöka halsens utsida.2 Ibland tas ett prov från halsmandlarna för att se om halsflussen beror på streptokocker.1
Vad kan du göra själv vid ont i halsen?
Lindra smärtan i halsen
Det finns en del du kan göra för att lindra dina besvär. Varm dryck som till exempel te kan ha en lenande effekt i halsen. Glass och yoghurt brukar också kännas bra.1 Pröva dig fram vad som fungerar bäst för dig.
Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du ta halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.1
Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta.1 Några exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID. Det finns också flera olika läkemedel i form av sugtabletter och munhålesprej som kan lindra halsont på olika sätt. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.
Vila och ta hand om kroppen
Du kan behöva vila om du har ont i halsen men det betyder inte att du måste ligga ner. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig. Undvik fysisk aktivitet om du har en infektion i kroppen. Det kan vara bra att vila rösten om du är hes. Att viska är också en ansträngning för rösten.1
Utredning och behandling vid ont i halsen
Undersökning och prov
Vid ett vårdbesök får du berätta om dina symtom, och därefter undersöker läkaren dig.1 Undersökningen kan hjälpa läkaren att bedöma orsaken till att du har ont i halsen.
Läkaren tittar i munnen och svalget med en lampa och håller ner tungan med en platt träpinne för att se svalget bättre.2
Läkaren brukar också undersöka halsens utsida genom att känna med händerna efter förstorade och ömma lymfkörtlar.1
Ett snabbtest från halsmandlarna kan visa om halsfluss beror på streptokocker.1
Vid misstänkt körtelfeber kan blodprov visa om du har en infektion eller inflammation, och ett särskilt blodprov kan direkt visa körtelfeber.3
Behandling som kan bli aktuell
Behandlingen beror på vilken infektion som orsakar besvären. Antibiotika används därför inte vid alla former av ont i halsen.
Vem kan hjälpa dig vid ont i halsen?
Vart du kan vända dig
Vid ont i halsen kan du vända dig till en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. På vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen får du berätta om dina symtom. Därefter undersöker läkaren dig.1 Det betyder att vårdpersonalen först får höra hur du mår och sedan gör en bedömning av dina besvär.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt mottagning när du är osäker på vart du ska vända dig. Du kan läsa mer om när du ska söka vård i avsnittet om när du ska söka vård.
Välja mottagning och få remiss
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det innebär att du kan välja mottagning även om den ligger i en annan del av landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 En remiss är då det som behövs för att du ska kunna få vård på en sådan mottagning.
När du kontaktar vården kan det vara bra att beskriva när besvären började och hur de känns. Vid besöket får du berätta om dina symtom och läkaren undersöker dig. Du kan ställa frågor om du behöver mer information. På varden.se kan du läsa vidare om vårdcentraler, mottagningar och hur du söker vård.
Vanliga frågor om ont i halsen
Kan ont i halsen gå över av sig själv?
Ja, ont i halsen går oftast över av sig själv inom några dagar utan att du behöver söka vård. Ibland kan du ändå behöva behandling, till exempel om besvären beror på en infektion som kräver vård.1 Halsfluss kan också gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.2
De flesta blir friska från covid-19 av sig själva. En del får andningsbesvär och kan behöva vård på sjukhus.1
Hur länge ska barn stanna hemma?
Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Ett barn kan återgå till förskola, skola eller aktiviteter när barnet orkar med vardagen som vanligt. Barnet kan gå tillbaka om det orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.1
Barnet ska ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel. Det gäller även om barnet har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Så skiljer sig halsfluss från virusförkylning
Vid en virusinfektion är det vanligt att samtidigt ha snuva, hosta och heshet.2 Det beror ofta på en förkylning som har orsakats av virus. Ont i halsen tillsammans med snuva och hosta talar därför för virusinfektion.4
Bakterieorsakad halsfluss ger ofta ont i halsen när du sväljer och feber. Lymfkörtlarna i halsen kan vara svullna och kännas som ömma kulor under huden.2 Vid streptokockorsakad halsfluss talar ömmande körtlar i käkvinklarna mer för streptokocker än för körtelfeber, där körtlarna ofta är stora men vanligen mindre ömmande.4
Irritation och andra orsaker
Ont i halsen behöver inte bero på en infektion. Att sjunga eller skrika högt kan överanstränga stämbanden så att de blir inflammerade. En svidande känsla i halsen kan också komma av mycket torr luft.1
Herpes är en virusinfektion som ofta ger blåsor på läpparna och inne i munnen, och den kan också ge ont i halsen. Halsbränna och sura uppstötningar kan ge en brännande eller svidande smärta långt ner i halsen.1 Då glider surt maginnehåll tillbaka upp i matstrupen.
Struplocksinflammation är en ovanlig bakterieinfektion som gör att struplocket svullnar. Struplocksinflammation beror på en bakterieinfektion och är ovanlig.1 Denna orsak skiljer sig från de vanligare infektionerna genom att struplocket påverkas.
Mindre vanliga infektioner och följdtillstånd
Ibland kan ont i halsen bero på en mindre vanlig infektion eller på en följd av halsfluss. En halsböld är en varansamling bakom en halsmandel och ger oftast ensidig halssmärta. Halsböld är den vanligaste följdsjukdomen efter halsfluss.2
Vincents angina är en ovanlig bakterieorsak till halsfluss. Vid Vincents angina kan halsmandeln ha en grågul beläggning, ibland med sårbildning.2 Vid Vincents angina sitter besvären på ena sidan av halsen, och halsmandeln kan ha en grågul beläggning, ibland med sårbildning.
Besvärens utseende räcker inte alltid för att avgöra om halsfluss beror på virus eller bakterier. Vid bakterieorsakad halsfluss kan halsmandlarna vara svullna och ha vita prickar, men utseendet kan vara svårt att bedöma. Det finns därför flera möjliga orsaker till ont i halsen, från virusinfektioner och bakterieinfektioner till irritation av stämbanden, torr luft, herpes, sura uppstötningar och följdtillstånd som halsböld.
Du har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning – besvär som kan tala för halsfluss
Flera olika besvär kan göra att du behöver bedömas på vårdcentral eller jouröppen mottagning. Det gäller både feber utan förkylningssymtom, svullnad utanpå halsen, hudutslag och långvariga besvär utan andra symtom.
Du har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
Du har ont i halsen, feber och små knottriga hudutslag.2
Du har ont i halsen i ett par veckor och har inte några andra symtom.2
Om du har fått rådet att söka vård för sådana besvär behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast – ont i halsen
Vissa symtom vid ont i halsen ska bedömas genast. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:
Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.1
Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
Symtomen kan vara tecken på mer allvarliga infektioner som struplocksinflammation eller halsböld. En halsböld kan ge ensidig smärta i halsen och svårt att gapa.5 Vid misstanke om halsböld ska du få en akut bedömning av en läkare som är specialist på öron, näsa och hals, eftersom bölden kan behöva öppnas och tömmas.6 Om mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning.1
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast – halsfluss
Vid halsfluss ska du kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast om du har mycket ont på ena sidan av halsen och svårt att gapa. Du ska också söka genast om du har nedsatt immunförsvar på grund av annan sjukdom eller läkemedelsbehandling.
Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
Du har besvär och har nedsatt immunförsvar på grund av en annan sjukdom eller av läkemedelsbehandling.2
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning – körtelfeber
Vid misstänkt körtelfeber ska du kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har något av följande besvär. Det gäller bland annat feber utan andra förkylningssymtom, svårt att svälja eller feber som kommer tillbaka.
Du har ont i halsen och har feber i mer än två dygn utan andra symtom på förkylning.3
Du får feber igen efter att ha varit feberfri i minst ett dygn.3
Du har någon annan sjukdom eller tar läkemedel som påverkar ditt immunförsvar samtidigt som du tror att du har körtelfeber.3
Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast – körtelfeber
Om du vet att du har körtelfeber ska du kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast vid plötslig magsmärta eller om du inte kan svälja din egen saliv.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Matlusten kan minska när du har ont i halsen. Det är bra att ändå försöka dricka, även om du har svårt att svälja.2
Minska smitta och lindra sura uppstötningar
Att stanna hemma när du känner dig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.1
Undvik att smitta andra genom att hosta eller nysa i armvecket.1 Du kan skydda dig genom att tvätta händerna ofta och undvika att ta personer som är sjuka i hand. Dela inte handduk med en person som har halsfluss. Det är viktigt att inte dela tandborste.2
Om ett barn har varit sjukt kan barnet gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när barnet är tillräckligt piggt för att orka med vardagen som vanligt. Barnet ska också ha varit feberfritt i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.1
Du kan lindra besvär med halsbränna och sura uppstötningar genom att späda ut det sura, till exempel med ett glas vatten.1
Antibiotika kan ges om du har stora besvär och halsflussinfektionen beror på bakterier.2
Antibiotika hjälper inte mot körtelfeber eftersom sjukdomen beror på ett virus.3
Vid struplocksinflammation behöver du vård på sjukhus och kan få antibiotika direkt i blodet.1
En halsböld öppnas av en läkare så att varet kan rinna ut, och därefter får du antibiotikatabletter.2
Läs mer om när du ska söka vård vid ont i halsen i avsnittet om när du ska söka vård.
Ont i halsen: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Halstabletter kan kännas lenande när du har ont i halsen, men de minskar inte själva svullnaden i halsen. Sockerfria halstabletter är bäst för tänderna. Alla sugtabletter kan inte användas av både barn och vuxna, så fråga på ett apotek vilka läkemedel som passar.1
Halstabletter ska inte ges till barn under fyra år eftersom barnet kan sätta dem i halsen. Barn och ungdomar ska inte ta aspirin.7
Hur smittar halsfluss?
Halsfluss smittar lätt och flera personer som bor tillsammans kan bli sjuka. Halsfluss kan smitta genom direktkontakt, till exempel handkontakt följd av att du tar dig i ansiktet eller genom kyssar. Streptokocker kan också spridas genom luften när någon hostar eller nyser.2
Det tar ofta en till två dagar från att du har blivit smittad tills du börjar få symtom. Du kan skydda dig genom att tvätta händerna ofta och undvika att ta personer som är sjuka i hand.2
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) kommer ofta smygande: du hör men missar ord, särskilt i buller. Här får du en snabb självcheck, praktiska kommunikationstips och en tydlig väg från hörseltest till rätt hjälp.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Internationellt har biologiska behandlingar fått en allt större roll inom ortopedin. På många av världens ledande sjukhus och idrottskliniker används idag metoder som PRP/ACP, stamcellsbehandlingar och fettbaserade tekniker som en del av behandlingsarsenalen vid exempelvis artros, senskador och idrottsrelaterade besvär.
Kämpar du med psykisk ohälsa, stress, skadligt bruk eller beroende? Access Duo erbjuder individanpassad digital vård och behandling med erfarna samtalsterapeuter som lyssnar och utformar behandlingen utifrån din unika situation.
Allt fler patienter sker idag alternativ till traditionell ortopedisk kirurgi. På Elit Ortopedi har man valt att gå en väg där fokus ligger på att stödja kroppens egen förmåga att läka med hjälp av moderna, biologiska behandlingsmetoder.
ANNONS
ANNONS
ANNONS