Halsfluss – symtom, orsaker och behandling

Smitta kan dessutom överföras genom föremål som har fått smittämnen på sig. Barn kan till exempel dela leksaker eller dricksglas.² Därför kan flera personer i samma familj eller barngrupp bli sjuka nära varandra i tid.

Det tar ofta en till två dagar från att du har blivit smittad tills symtomen börjar.¹ Hur länge någon kan smitta beror bland annat på vilket smittämne som ligger bakom och om personen har symtom. Symtomgivande halsfluss som orsakas av grupp A-streptokocker smittar lättare än ett symtomfritt bärarskap av samma bakterie.

Ålder, närkontakt och bärarskap

Grupp A-streptokocker sprids lättare där många barn vistas nära varandra, till exempel i förskolor och skolor. Nära kontakt med en person som har halsfluss är den vanligaste riskfaktorn för att insjukna i en streptokockinfektion i halsen.⁴ Risken ökar särskilt när en person med infektionen bor i samma hushåll.

Bärarskap betyder att en bakterie finns i svalget utan att ge symtom eller orsaka en infektion. Barn kan bära grupp A-streptokocker i svalget på det sättet.² Vid lokala utbrott på förskolor kan andelen barn som bär på bakterien närma sig 30–50 procent.

Bärarskap av grupp A-streptokocker är däremot ovanligt hos vuxna. Typiskt pågår bärarskapet under ett par månader, upp till ett år.² Den som är symtomfri bärare anses vanligtvis inte bidra till smittspridning. Bärarskap ökar inte heller risken för komplikationer eller en allvarlig infektion. Däremot kan bärarskap göra det svårare att tolka ett positivt prov från svalget, eftersom provet visar att bakterien finns där men inte säkert att den orsakar besvären.

Smitta och bärarskap är alltså inte samma sak. Smitta innebär att ett virus eller en bakterie förs vidare till en annan person. Bärarskap innebär att bakterien redan finns i svalget utan att ge symtom. När ett barn har återkommande halsinfektioner eller när flera personer i en familj drabbas kan båda dessa möjligheter behöva finnas i åtanke.

Feber och halsont kan komma tillsammans med att du känner dig trött eller hängig. Halsfluss kan börja ganska plötsligt, men symtomen kan också förändras under de första dygnen. Det är vanligt att besvären är tydliga i början och sedan börjar minska inom några dagar. Hur du mår påverkas inte bara av hur halsmandlarna ser ut, utan också av hur ont du har och hur lätt det är att svälja.

Skillnader mellan virus och bakterier

Symtomen överlappar ofta mellan virus och bakterier. Därför går det inte alltid att avgöra orsaken enbart genom att titta på halsen eller jämföra ett enskilt symtom. Feber, smärta när du sväljer, röda och förstorade halsmandlar samt ömma lymfkörtlar kan förekomma vid båda typerna av infektion.²

Följande symtom talar oftare för virusinfektion:

• Snuva.
• Hosta.
• Heshet.

Snuva, hosta och heshet förekommer ofta samtidigt vid en förkylning som orsakas av virus.¹ Även andra symtom kan förekomma vid virusinfektion, men de här förkylningssymtomen är särskilt användbara när man jämför virus med bakterieorsakad halsfluss. Om du saknar sådana symtom och i stället har feber, tydlig sväljningssmärta, röda förstorade halsmandlar och ömma lymfkörtlar kan en bakterieinfektion vara en möjlighet, men symtomen räcker inte ensamma för att avgöra orsaken.

Hos barn kan halsfluss märkas på andra sätt än hos vuxna. Små barn har inte alltid lätt att beskriva var det gör ont. De kan därför säga att de har ont i huvudet, ont upp mot öronen eller ont i magen.¹ Barn kan också visa att de har ont genom att inte vilja äta eller dricka. Huvudvärk, illamående eller kräkningar och ont i magen förekommer särskilt hos yngre barn, men det betyder inte att barnet säkert har halsfluss.

Det kan vara svårt att bedöma halsont hos ett litet barn eftersom barnet kanske inte berättar om smärtan på samma sätt som en vuxen. Var uppmärksam på om barnet vill dricka, hur barnet sväljer och om barnet verkar ovanligt trött.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:⁶

• Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.⁶
• Mycket ont på ena sidan av halsen tillsammans med svårt att gapa kan vara tecken på halsböld.¹

En halsböld innebär att det har bildats var bakom en halsmandel. Besvären sitter oftast på ena sidan. Det kan också bli svårare att svälja och andas.¹ Ibland kommer febern tillbaka efter att du varit feberfri i några dagar, och du kan känna dig trött och slö.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹

Ett snabbtest kan visa om halsfluss beror på grupp A-streptokocker. Provet tas från halsmandlarna med en bomullsklädd pinne.¹ Läkaren för pinnen mot halsmandlarna och tar upp ett prov från området. Själva provtagningen kan kännas obehaglig, men går snabbt.

Svar på snabbtestet kommer inom fem till tio minuter.⁶ Testet används för att undersöka om den typ av bakterier som kallas streptokocker finns i provet. Ett positivt test visar att grupp A-streptokocker finns där, men ett prov kan inte alltid skilja mellan en infektion och att bakterien finns utan att orsaka symtom.²

Bakterieodling kan tas om halsfluss återkommer inom några veckor eller om snabbtestet är negativt trots misstanke om bakterieinfektion.¹ Odlingen görs med en bomullsklädd pinne på samma sätt som snabbtestet. Provet skickas till ett laboratorium och svaret kommer efter några dagar.

Ett prov tas inte automatiskt vid varje halsont. Läkaren väger ihop undersökningsfynden med din sjukdomshistoria innan behovet av test avgörs. På så sätt minskar risken att ett provresultat tolkas utan hänsyn till resten av bilden.

Hur läkaren bedömer behovet av test

Läkaren kan använda Centorkriterierna som ett stöd för att bedöma om ett snabbtest är motiverat. Centorkriterierna omfattar feber på minst 38,5 grader, ömma lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på halsmandlarna och frånvaro av hosta.²

Varje uppgift motsvarar ett tecken i bedömningen. Febern kan vara uppmätt eller bygga på vad du berättar. Läkaren bedömer också om lymfkörtlarna i käkvinklarna är ömma och svullna, om det finns beläggningar på halsmandlarna och om du saknar hosta.

Centorkriterierna är ett stöd i bedömningen och kan inte ersätta en individuell klinisk bedömning.⁷ De är framtagna för att hjälpa till att hitta personer som har större sannolikhet för infektion med grupp A-streptokocker.⁸ De visar däremot inte säkert vad som orsakar besvären hos just dig. Därför kan läkaren i vissa situationer ändå överväga test även om du inte uppfyller tre kriterier.

CRP ska inte användas i normalfallet vid halsfluss eftersom värdena överlappar mellan virus- och bakterieinfektioner.² Ett CRP-prov kan därför vara svårt att tolka när läkaren försöker avgöra om halsfluss beror på virus eller bakterier. Bedömningen bygger i stället på dina uppgifter, undersökningen och vid behov ett prov från halsmandlarna.

Det är därför inte lämpligt att behandla all halsfluss med antibiotika. Antibiotika kan sluta fungera om de används i onödan eller på fel sätt, vilket gör infektioner svårare att behandla. När infektionen beror på virus finns det ingen nytta av antibiotika, och även en del personer som har grupp A-streptokocker i svalget har inte en infektion som behöver behandlas.

Antibiotikakur och särskilda situationer

När läkaren bedömer att antibiotika behövs väljs preparat och behandlingstid utifrån bland annat provsvaret, ålder, tidigare reaktioner på läkemedel och andra sjukdomar. En vanlig behandlingstid med antibiotika är tio dagar.¹ Det är den behandlingstid som ofta används vid halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker.

I övrigt friska vuxna och barn över 6 år kan behandlas med penicillin V i fem dagar med fyra doser dagligen.⁹ Den kortare behandlingen gäller inte alla. Barn med allvarlig underliggande sjukdom, tidigare svår grupp A-streptokockinfektion eller immunmodulerande behandling kan behöva en annan bedömning.

• Vid säkerställd typ 1-allergi mot penicillin kan klindamycin användas.⁸
• Vid återfall av halsfluss inom en månad kan läkaren välja en annan antibiotikabehandling, till exempel klindamycin eller cefadroxil.
• Vid terapisvikt behöver läkaren bedöma om behandlingen har fungerat och om diagnosen fortfarande stämmer.

Du ska få information om vilket läkemedel som har valts och hur länge behandlingen ska pågå. Fråga vårdpersonalen om något i behandlingen är oklart, till exempel vilken typ av reaktion som räknas som penicillinallergi eller varför en viss behandlingstid har valts. Valet av antibiotika och eventuell förändring av behandlingen ska göras av läkare.

Vid nedsatt immunförsvar eller tidigare svår grupp A-streptokockinfektion används lägre tröskel för testning och antibiotikabehandling.² I dessa situationer ska behandlingstiden inte vara kortare än tio dagar. Det beror på att personer i dessa riskgrupper kan behöva handläggas mer försiktigt än i övrigt friska personer.

Återkommande halsfluss och komplikationer

Om du får halsfluss ofta kan operation där halsmandlarna tas bort bli aktuell.¹ En sådan operation övervägs framför allt när infektionerna kommer tätt och påverkar vardagen mycket. Vid tre till fyra halsinfektioner per år kan läkaren skicka remiss till en specialistmottagning för bedömning och ställningstagande till operation.

1177 beskriver att operation kan bli aktuell efter tre till fem episoder av halsfluss under ett eller två år, särskilt när tidigare antibiotikabehandling med klindamycin eller cefadroxil inte har hjälpt. Det betyder inte att alla som haft flera halsinfektioner behöver opereras. Beslutet beror på hur ofta infektionerna kommer, hur besvärliga de är och om andra behandlingar har haft effekt.

En halsböld är en komplikation där det har bildats var bakom en halsmandel. Halsböld behandlas vanligtvis genom att en läkare öppnar bölden så att varet kan rinna ut.¹ Behandlingen görs oftast av en läkare som är specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen, och efteråt får du antibiotikatabletter att ta hemma.

Efter att en halsböld har öppnats får du en tid för återbesök. Det beror på att bölden kan fyllas på med mer var efter ett tag. Barn som får halsböld eller vuxna som har haft två halsbölder kan behöva operation där halsmandlarna tas bort.

Vid försämring eller utebliven förbättring inom tre dagar bör läkare göra en ny bedömning.² Då kan läkaren bland annat leta efter en komplikation, bedöma om det finns en annan orsak till besvären eller ta ställning till om behandlingen behöver ändras.

Vid täta återfall kan personer i den nära familjen behöva undersökas för grupp A-streptokocker.¹ Det kan vara aktuellt eftersom flera personer som bor tillsammans kan bära på bakterien och sprida den vidare. Vid återkommande infektioner i en familj kan läkaren därför överväga att undersöka familjemedlemmar, även om de inte själva har tydliga besvär. Eventuell behandling av andra i familjen beslutas av läkare.

• Det är bra att försöka dricka även om det är svårt att svälja.¹
• Vila kan behövas vid halsont, men man behöver inte ligga ner hela tiden.⁶
• Fysisk aktivitet bör undvikas när man har en infektion i kroppen.⁶

Mjuk mat kan vara lättare att äta när det gör ont att svälja. Yoghurt och glass kan därför fungera som mellanmål eller något litet när vanlig mat inte känns lockande. Du behöver inte ligga ner hela tiden när du vilar. Det kan ofta vara bra att vara uppe och röra på sig lugnt, men undvik fysisk aktivitet under infektionen.

Om du är hes kan det också vara bra att vila rösten. Stanna hemma när du känner dig sjuk, eftersom det kan minska risken att andra blir sjuka.

Minska smittspridning hemma

Halsfluss kan smitta inom ett hushåll. Enkla vanor i vardagen kan minska risken för att föra smittan vidare eller själv bli smittad.

• Handtvätt kan minska risken att sprida eller få grupp A-streptokockinfektion.¹
• Man bör inte dela tandborste med någon som har halsfluss.¹
• En tandborste bör kokas efter varje användning i tre till fyra dagar efter påbörjad antibiotikakur.¹

Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt efter att du har hostat eller nyst och innan du rör vid ansiktet. Undvik att dela glas, bestick, mat och handduk med någon som är sjuk. Täck hostningar och nysningar i armvecket och stanna hemma tills du mår bättre.

Om du eller ditt barn har fått antibiotikakur mot halsfluss ska tandborsten kokas efter varje användning i tre till fyra dagar efter att kuren har börjat. Rengör också gärna nappar och leksaker som barnet stoppar i munnen efter en antibiotikakur mot halsfluss.

Kan halsfluss gå över utan antibiotika?

Antibiotika behövs därför inte alltid vid halsfluss.⁶ Vid virusorsakad halsfluss hjälper antibiotika inte, medan läkare kan ordinera antibiotika om infektionen beror på grupp A-streptokocker.¹² Vid påvisad grupp A-streptokockinfektion förkortar antibiotika symtomen med 1–2,5 dagar.²

Onödig antibiotikabehandling bidrar dessutom till resistensutveckling.¹² Vilken behandling som passar beror på bedömningen av dina symtom och vad som orsakar infektionen.