Infektion – symtom, orsaker och behandling

Om infektion

Vad är en infektion?

En infektion uppstår när ett smittämne börjar föröka sig i kroppen.¹ Kroppen har ett yttre försvar, bland annat huden och slemhinnorna, som hindrar många bakterier och virus från att tränga in.² Om ett smittämne ändå kommer in i kroppen kan immunförsvaret ta hand om det.

En infektion och en inflammation är två olika saker, även om de delvis hör ihop. Vid en infektion reagerar kroppen ofta med en inflammation för att skydda sig mot infektionen. En inflammation betyder att kroppens immunförsvar har aktiverats, och den kan också bero på till exempel en skada, en allergi eller en autoimmun sjukdom utan att det finns en infektion.¹

Olika typer av infektioner

Vanliga smittämnen som kan orsaka infektion är virus, bakterier och svamp.¹ Virus kan infektera kroppens celler och använda dem för att föröka sig.³ Bakterier är encelliga organismer, och de flesta bakterier gör dig inte sjuk; vissa är i stället hjälpsamma och finns naturligt i kroppen.⁴

Svamp finns också naturligt på och i kroppen utan att orsaka skada.¹ Ibland kan svamp snabbt föröka sig och ge besvär. En svampinfektion kan därför uppstå när svampen växer till på ett sätt som påverkar kroppen.

Infektionssjukdomar kan också orsakas av parasiter.⁵ Parasiter lever av andra organismer. Virus, bakterier, svamp och parasiter kan alltså alla vara smittämnen, men de är olika typer av organismer eller biologiskt material och fungerar på olika sätt.

Det finns många olika infektionssjukdomar eftersom olika smittämnen kan orsaka sjukdom i olika delar av kroppen. Exempel på virusinfektioner är förkylning, influensa och covid-19. Exempel på bakterieinfektioner är urinvägsinfektion och halsfluss. Svamp kan bland annat orsaka infektioner i huden.

Hur vanligt är det?

Det finns hundratals infektionssjukdomar.⁵ Infektioner kan därför se olika ut och ha olika orsaker, beroende på vilket smittämne som ligger bakom. Du kan läsa mer om smittvägar, symtom, undersökningar och behandling i avsnitten längre fram.

Barn under de första fyra åren får i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Det är ofta vanliga infektioner som förkylning, luftrörskatarr, öroninflammation eller magsjuka. Efter fem års ålder får barn i genomsnitt två till tre infektioner per år.²

Orsaker till infektion

Smittämnen som orsakar infektion

En infektion kan orsakas av olika smittämnen. Virus kan orsaka bland annat förkylning, covid-19 och influensa. Streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika sorters sjukdomar.¹

• Virus kan orsaka förkylning, covid-19 och influensa.
• Streptokocker kan orsaka halsfluss, svinkoppor, scharlakansfeber och rosfeber.
• Svamp finns naturligt på och i kroppen utan att orsaka någon skada, men kan ibland snabbt föröka sig och ge besvär.¹
• Parasiter kan också orsaka infektionssjukdomar.⁵

Hur smitta kan spridas

Olika smittämnen kan spridas på olika sätt. Smittämnen kan överföras genom hosta eller nysningar från en smittad person. Du kan också smittas genom nära kontakt med en annan person, till exempel genom kyssar eller sexuella kontakter.

• Smittämnen kan överföras genom droppar och partiklar som andas ut av en person som har infektionen.⁴

Symtom vid infektion

Vanliga symtom

Symtomen beror på vilken typ av infektion det är. Olika infektioner kan därför märkas på olika sätt och i olika delar av kroppen. Symtom kan uppstå när smittämnen skadar eller förstör celler. Immunförsvarets reaktion på infektionen kan också bidra till att du får symtom.⁵

Infektioner kan ge flera allmänna symtom. Det kan bland annat vara:

• frossa⁵
• hosta⁵
• trötthet⁵
• feber

Virusinfektioner och bakterieinfektioner kan ge symtom från många delar av kroppen.⁵ Du kan till exempel få huvudvärk, muskelvärk, snuva eller täppt näsa, illamående, kräkningar eller diarré. Vilka besvär du får beror på vilken infektion du har.

Diagnos vid infektion

Bedömning vid läkarbesök

Vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär du har. Därför kan läkarbesöket se olika ut beroende på var i kroppen infektionen finns och vilka besvär du har. Vid bedömningen får du beskriva dina symtom och läkaren gör en bedömning.¹ Dina uppgifter blir på så sätt en del av underlaget när läkaren bedömer vilka undersökningar som behövs.

Läkaren kan göra en kroppsundersökning.¹ Undersökningen kan vara en del av bedömningen tillsammans med det du berättar om dina symtom. Ibland behövs ytterligare undersökningar eller provtagning för att bedöma infektionen. Vid en utredning kan vårdpersonalen ibland också ta prov från näsan eller halsen. Det kan även behövas prov på urin, avföring eller saliv. I vissa fall undersöks ett litet prov från huden eller annan vävnad. Röntgen eller annan bilddiagnostik kan ibland användas för att undersöka den del av kroppen som är påverkad.⁵ Vilka undersökningar som görs beror fortfarande på vilka besvär du har.

Prover och tester

Ibland behöver du lämna ett blodprov.¹ Ett blodprov kan då vara en del av den bedömning som görs vid läkarbesöket. Det är inte alltid som du behöver lämna blodprov, eftersom vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär du har.

Behandling vid infektion

Behandling efter orsak

Vilken behandling du får beror på vilken typ av infektion eller inflammation du har.¹ Det är alltså orsaken till besvären som avgör vilken behandling som kan vara aktuell.

En bakterieinfektion behandlas ofta med antibiotika.¹ Antibiotika är läkemedel som används mot infektioner som orsakas av bakterier. Det finns flera olika typer av antibiotika, och vilken sort som passar beror bland annat på vilken bakterie som orsakar infektionen och var i kroppen infektionen finns.

Antibiotika fungerar inte mot virusinfektioner.¹ Vanliga virusinfektioner kan därför inte behandlas med antibiotika, även om besvären kan kännas påtagliga. Vid vissa virusinfektioner kan du i stället behöva virushämmande läkemedel.

Svampinfektion behandlas med receptfria eller receptbelagda läkemedel. Vilket läkemedel som ska användas beror på var på kroppen infektionen finns.¹ Vid en parasitinfektion kan antiparasitära läkemedel användas.⁵

Egenvård vid infektion

Vila och vätska vid feber

Stanna hemma när du känner dig sjuk för att minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.⁶ Det kan vara särskilt viktigt när besvären beror på en infektion som kan smitta andra.

Drick extra mycket när du har feber. Du förlorar mycket vätska om du svettas. Du behöver inte vara orolig om du inte har någon aptit och inte vill äta, eftersom det viktigaste är att få i sig vätska.⁶

Ta det lugnt och vila när du har feber. Du behöver inte ligga i sängen hela tiden, men undvik att anstränga dig. Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber.⁶

Minska risken för smitta

Tvätta händerna med tvål och vatten, till exempel efter att du har varit utomhus eller när du ska laga mat. Du kan använda handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.¹ Handtvätt är också ett sätt att minska risken att föra smittämnen vidare till andra.

• Hosta och nys i armvecket.¹

Vem kan hjälpa dig vid infektion?

Ordinarie första kontakt

Vid besvär som kan bero på en infektion kan vårdcentralen vara en första kontakt. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.⁶ Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹ Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.⁶ På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.¹

Specialistvård och delaktighet

Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁶ En remiss kan därför behövas innan du får komma till en specialistmottagning.

Du ska få vara delaktig i din vård. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Ställ frågor om det behövs, så att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Vanliga frågor om infektion

Vad är skillnaden mellan infektion och inflammation?

En infektion innebär att ett smittämne, till exempel ett virus, en bakterie eller en svamp, börjar föröka sig i kroppen. Inflammation är i stället en reaktion från kroppens immunförsvar som ofta uppstår för att skydda kroppen mot infektionen.¹ En infektion och en inflammation är därför två olika saker, även om de delvis hör ihop.

En inflammation kan göra att det inflammerade området gör ont och blir svullet.¹ Vid en kraftig inflammation kan du även få feber.

Hur undersöks en infektion?

Läkaren bedömer vilka undersökningar som behövs utifrån vilka besvär du har. Du får beskriva dina symtom, och läkaren kan göra en kroppsundersökning och ibland ta ett blodprov.¹

Bakterieprov och virusprov tas ofta med en bomullspinne från det område där du har fått en infektion. Provet skickas sedan till ett laboratorium, och svaret kommer oftast inom några dagar.¹ Det finns också snabbtester som ger svar inom några timmar.

Fungerar antibiotika mot alla infektioner?