Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

Risken för bakteriell hjärnhinneinflammation kan öka om immunförsvaret är nedsatt. Alkoholberoende och diabetes mellitus kan också öka risken. Även personer som i övrigt är friska kan få bakteriell hjärnhinneinflammation.³ Risken kan också påverkas av var du bor eller reser och av vissa andra hälsotillstånd. Exempel på sådana faktorer är att sakna mjälte, ha en läcka av ryggvätska eller ha en långvarig infektion i näsan eller öronen.²

Vaccination och ärftlighet

Det finns vaccin mot flera typer av epidemisk hjärnhinneinflammation.⁴ Vaccination kan vara aktuell inför en utlandsresa, och vilka som rekommenderas vaccin beror bland annat på din ålder, vilket land du ska resa till, hur länge du ska vara där, vilka aktiviteter du planerar och vilken tid på året du reser.

Det finns också vaccin mot TBE. TBE-virus överförs genom fästingbett.¹

Vaccin mot påssjuka och mässling förebygger infektioner som i ovanliga fall kan orsaka hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Vaccin mot båda sjukdomarna ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.¹ Det finns även vaccin som förebygger vissa bakterieinfektioner som kan orsaka hjärnhinneinflammation, till exempel infektioner med pneumokocker och Haemophilus influenzae.

I de tillgängliga uppgifterna finns ingen information om att hjärnhinneinflammation skulle vara ärftlig. Vaccin kan skydda mot de bakterieinfektioner som oftast orsakar bakteriell hjärnhinneinflammation, bland annat pneumokocker och Haemophilus influenzae.⁵ Vaccination mot TBE kan minska risken för TBE-relaterad inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.¹

Huvudvärken brukar komma snabbt.¹ Den kan också kännas annorlunda och kraftigare än hur det vanligtvis känns när du har ont i huvudet. Illamående kan förekomma tillsammans med huvudvärken och febern. Nackstelhet är inte alltid tydlig, och bakterieorsakad hjärnhinneinflammation kan förekomma utan nackstelhet.

För vissa kan sjukdomsbilden komma i två omgångar. Vid enterovirus kan du först få ont i halsen, ont i musklerna, illamående, ont i magen eller diarré. En eller ett par veckor senare kan den andra omgången komma, då du får hjärnhinneinflammation. Febern och huvudvärken brukar då försvinna inom sju till tio dagar. Du kan ha svårt med koncentrationen i någon vecka efteråt.

Skillnader mellan virusorsakad och bakterieorsakad sjukdom

Virus och bakterier kan ge samma vanligaste symtom vid hjärnhinneinflammation.¹ Det går därför inte att avgöra orsaken enbart genom att jämföra de första besvären.

• Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation brukar ge mycket kraftigare symtom än virusorsakad sjukdom.¹
• Röda eller rödlila utslag kan förekomma när bakterier är orsaken.¹
• Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation kan börja akut under timmar till enstaka dygn.³

När bakterier är orsaken blir du ofta allvarligt sjuk snabbt och sedan ännu mer sjuk inom några dygn. Vid bakteriell hjärnhinneinflammation kan du också få allmänpåverkan, förvirring eller omtöckning och påverkat medvetande. Röda eller rödlila utslag kan vara tecken på blödningar i huden. Utslagen förekommer vid meningokockinfektion med sepsis, men utslag behöver inte finnas för att sjukdomen ska vara allvarlig.

Symtom hos små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar

Symtomen kan vara mindre tydliga hos vissa personer. Det gör att du behöver vara uppmärksam även när de vanliga tecknen inte märks tydligt.

• Barn under tre månader får inte alltid hög feber vid hjärnhinneinflammation.¹
• Ett litet barn kan i stället ha gråblek hud.¹
• Ett litet barn kan suga sämre när det ammas eller matas.¹
• Symtomen kan vara mindre tydliga hos personer över 70 år.¹
• Symtomen kan vara mindre tydliga hos personer med nedsatt immunförsvar.¹

Ett litet barn kan också gny eller gnälla när hjärnhinneinflammation orsakar besvär. Hos små barn gäller den lägre tydligheten både när sjukdomen beror på virus och när den beror på bakterier. Personer över 70 år och personer med nedsatt immunsystem kan också ha mindre tydliga symtom än andra.¹

När ska du söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du eller någon i din närhet har en hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet:¹

• blir förvirrad¹
• får krampanfall¹
• blir medvetslös.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.

Ryggvätskeprov

För att ta reda på om du har hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation får du lämna ett ryggvätskeprov. Provet kallas också lumbalpunktion i vården. Vid provet samlas ett prov av ryggvätskan in från hålrummen i ryggmärgen och hjärnan.¹

Ryggvätskan analyseras för att se om sjukdomen beror på virus eller bakterier.¹ Analysen kan därför hjälpa läkaren att bedöma vilken typ av infektion som ligger bakom sjukdomen.

Vid bakteriell hjärnhinneinflammation analyseras ryggvätskan bland annat med cellräkning, mätning av glukos, albumin och laktat, odling och gramfärgning. Det kan också göras en undersökning med PCR för bakterier. Dessa analyser görs av vården när det behövs för att undersöka orsaken till infektionen.

Vid ett ryggvätskeprov förs en nål in i nedre delen av ryggen för att samla in provet.² Provet skickas sedan till laboratorium för att undersökas med avseende på tecken på infektion.

Andra tester

Datortomografi eller magnetkameraundersökning kan användas för att undersöka hjärnan.² Dessa bildundersökningar kan visa inflammation runt hjärnan.

• Datortomografi av hjärnan kan användas vid utredningen.
• Magnetkameraundersökning kan användas vid utredningen.

Ett prov från näsan eller svalget kan tas med en mjuk provpinne. Provet kan sedan analyseras i laboratorium för tecken på infektion.²

• Prov från näsan kan analyseras för tecken på infektion.
• Prov från svalget kan analyseras för tecken på infektion.

Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren behöver ta reda på om infektionen. Undersökningarna används för att bekräfta diagnosen och hitta orsaken.²

Stödjande behandling på sjukhus

Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation kan göra att kroppen behöver stöd under sjukhusvården. Behandlingen kan därför omfatta flera insatser samtidigt:

• Du kan behöva få vätska direkt i blodet.⁶
• Du kan behöva få syrgas genom en ansiktsmask.⁶
• Kortison rekommenderas vid bakteriell hjärnhinneinflammation för att minska risken för följdtillstånd.³
• Du bör vårdas på en intensivvårdsavdelning.³

Kortison kan ges före eller senast samtidigt som den första antibiotikadosen. Vid fortsatt behov kan vården också behöva hjälpa till med andningen. Respiratorbehandling är ofta nödvändig vid bakteriell hjärnhinneinflammation.

Behandlingen på sjukhus följs utifrån hur du mår och hur sjukdomen utvecklas. Efter sjukdomen kan uppföljande besök behövas för att kontrollera att behandlingen fungerar och för att upptäcka kvarstående besvär. Det kan ta tid innan du känner dig helt återhämtad, även efter att infektionen har behandlats.² Antibiotikan kan anpassas efter odlingssvar och resistensbestämning. Det betyder att vården undersöker vilken behandling bakterierna svarar på.

Återhämtning och möjliga följder

Virusorsakad hjärnhinneinflammation brukar gå över inom sju till tio dagar. De flesta som har virusorsakad hjärnhinneinflammation blir helt återställda.¹

Även när du blir helt återställd kan återhämtningen ta tid. Efter en virusorsakad hjärnhinneinflammation kan du ha svårt med koncentrationen i någon vecka. Besvären brukar därefter gå över.

Hjärnhinneinflammation kan ge nedsatt hörsel som följd.¹ Den kan också ge epilepsi och andra besvär som har med nervsystemet att göra. Vid bakteriell hjärnhinneinflammation kan följderna bli bestående.

Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation kan vara dödlig.¹ Den är mer ovanlig än virusorsakad hjärnhinneinflammation men kan bli allvarlig snabbt. Därför behöver behandling med antibiotika sättas in så snabbt som möjligt när bakterier är orsaken.

Vilken återhämtning du får beror bland annat på vilken typ av hjärnhinneinflammation du har och hur sjukdomen utvecklas. Om du har haft hjärnhinneinflammation kan uppföljning behövas för att upptäcka kvarstående besvär, till exempel nedsatt hörsel eller andra besvär från nervsystemet.

Om du vill läsa mer om hur du kan vara med och bestämma om din vård finns information på 1177.se.

Koncentrationssvårigheter kan finnas kvar i ungefär en vecka efter virusorsakad hjärnhinneinflammation.¹ Det kan också ta tid innan du känner dig helt återhämtad efter hjärnhinneinflammation.

Kan man få hjärnhinneinflammation mer än en gång?

Ja, det är möjligt att få hjärnhinneinflammation mer än en gång.⁶ Herpesvirus kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, ibland upprepade gånger.¹

Vilken risk du har påverkas bland annat av orsaken till infektionen och av vissa hälsotillstånd. Det går inte att dra slutsatsen att en tidigare hjärnhinneinflammation alltid ger skydd mot en ny.

Kan hjärnhinneinflammation förebyggas?

Vaccination kan förebygga vissa infektioner som orsakar hjärnhinneinflammation.⁷ Det finns vaccin mot epidemisk hjärnhinneinflammation.⁴

Det finns också vaccin mot TBE, som kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Vaccin mot påssjuka och mässling ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.¹

Om du undrar om vaccination inför en resa kan du läsa mer om epidemisk hjärnhinneinflammation och reseråd på varden.se.