Tillfällig huvudvärk är värk som kan kännas besvärlig och har oftast ingen allvarlig orsak. Stress, sömnbrist, vätskebrist och infektion kan bidra, och huvudvärken går ofta över av sig själv.
Tillfällig huvudvärk är vanligt och har oftast ingen allvarlig orsak, även om värken kan kännas besvärlig. Tillfällig huvudvärk går ofta över av sig själv eller med receptfria smärtlindrande läkemedel. Ibland kan annan behandling behövas. Det finns många olika typer av huvudvärk, och det är viktigt att veta vilken typ du har för att få rätt behandling.1
Olika typer av huvudvärk kan kännas på olika sätt. Det som skiljer formerna åt är bland annat var värken sitter, hur den känns, hur länge den varar och om fysisk aktivitet påverkar den.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk.2 Den kan förekomma hos både barn och vuxna.
Värken kan vara olika stark och komma olika ofta. Hos vissa kommer den mer sällan, medan andra kan ha huvudvärk upp till 14 dagar per månad. Spänningshuvudvärk kan också bli kronisk och då komma fler än 14 dagar per månad.
Läs mer om spänningshuvudvärk.
Migrän kommer i anfall av intensiv huvudvärk som oftast sitter på ena sidan av huvudet. Ett anfall kan pågå i några timmar upp till tre dygn eller mer hos vuxna. Migrän blir oftast värre av fysisk aktivitet.1
Migrän kan därför skilja sig från spänningshuvudvärk, som brukar vara tryckande eller molande och inte förvärras av fysisk aktivitet. Läs mer om migrän.
Klusterhuvudvärk kommer i perioder med flera attacker efter varandra.1 En period med attacker kan pågå i fyra till tolv veckor.3
Klusterhuvudvärk påverkar oftast ena sidan av huvudet. Läs mer om klusterhuvudvärk.
Det är vanligt att barn har tillfällig huvudvärk.4 Tillfällig huvudvärk går ofta över med receptfria smärtstillande läkemedel, men ibland kan barnet behöva annan behandling.
Hos barn kan migrän pågå i flera timmar men brukar inte pågå i mer än tolv timmar.4 Migrän blir oftast värre av fysisk aktivitet även hos barn.
Spänningshuvudvärk hos barn känns oftast på båda sidor av huvudet och är tryckande och molande. Barnet kan känna det som att ha en trång mössa på huvudet. Läs mer om huvudvärk hos barn.
Tillfällig huvudvärk kan ha flera möjliga utlösare i vardagen. Du kan få huvudvärk av stress, sömnbrist eller vätskebrist. Huvudvärk kan också komma om du har druckit mindre kaffe än du brukar.
Alkohol kan också vara en möjlig utlösare vid tillfällig huvudvärk. Vilken utlösare som spelar roll kan variera från person till person.
Huvudvärk kan komma samtidigt som en infektion, till exempel en förkylning. Det gäller både vuxna och barn.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
Kontakta också en vårdcentral om du får huvudvärk tillsammans med andra symtom, till exempel:
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.1
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska risken för huvudvärk. Ett regelbundet liv kan ge kroppen jämnare rutiner och göra det lättare att upptäcka vad som påverkar dina besvär.
Om du har spänningshuvudvärk kan du pröva avslappningsövningar och mindfulness.2 Du kan prova dig fram tills du hittar en form som passar dig. Avslappning kan till exempel kombineras med promenader, yoga eller massage.
Vid stillasittande arbete bör du variera din arbetsställning.2 Försök också att lägga in små pauser där du kan röra på dig. Det gäller även om du har samma arbetsställning hela tiden.
Du kan ofta minska tillfällig huvudvärk med receptfria läkemedel.
Vid ett läkarbesök får du svara på många frågor om din huvudvärk.1 Det är bra att ta med en huvudvärkskalender eller andra anteckningar, eftersom de kan ge information om besvären.
Läkaren brukar fråga:
Läkaren kan också fråga när du senast hade huvudvärk, hur länge den brukar hålla i sig och om den har förändrats. Frågorna kan även handla om huvudvärken utlöses av stress eller oro, om du blir känslig för ljus eller ljud, om du mår illa eller kräks och om lätt fysisk aktivitet påverkar värken. Du kan få frågor om vilka läkemedel du använder mot huvudvärken, hur ofta du tar dem och om de hjälper.
Utifrån svaren på frågorna kan läkaren oftast bedöma vilken typ av huvudvärk du har.
Vårdcentralen är en bra första kontakt när du vill få hjälp med huvudvärk. Där kan läkaren bedöma vilken typ av huvudvärk du har utifrån dina svar på frågor om besvären.1 Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Om du tror att du har spänningshuvudvärk eller klusterhuvudvärk kan vårdcentralen hjälpa dig vidare med bedömning och behandling.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se. På 1177.se kan du hitta mottagningar och läsa mer om hur du kontaktar vården.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan också läsa om sjukvårdsrådgivning och hitta vård på 1177.se.
Vid klusterhuvudvärk bör du få remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar så snart som möjligt.3 En sådan specialist kan bedöma huvudvärken och ta ställning till fortsatt behandling. Ibland kan du också behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.
Vilka är de vanligaste formerna av huvudvärk?
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk. Migrän och klusterhuvudvärk är andra former av huvudvärk.1 Klusterhuvudvärk kallades tidigare för Hortons huvudvärk.3 Det finns olika behandlingar för olika typer av huvudvärk, så det är viktigt att veta vilken typ du har.1
Hur skiljer sig spänningshuvudvärk från migrän?
Spänningshuvudvärk känns oftast på båda sidor av huvudet och är tryckande eller molande. Den blir inte värre av fysisk aktivitet. Migrän kommer oftast som intensiv huvudvärk i ena sidan av huvudet och blir oftast värre av fysisk aktivitet.1 Vid migrän kan du också bli känslig för ljus och ljud, må illa eller kräkas.6
Hur länge kan en klusterattack pågå?
En klusterattack kan pågå från femton minuter till tre timmar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Spänningshuvudvärk kan ha flera olika orsaker och utlösare. Den kan bero på trötthet, stress, felaktig arbetsställning eller sömnbrist. Även fysisk och psykosocial stress kan ligga bakom spänningshuvudvärk.
Orsaken till klusterhuvudvärk är inte helt känd. Klusterhuvudvärk verkar ha att göra med funktioner i kroppen som reglerar dygnsrytmen. Vissa läkemedel som vidgar blodkärlen kan orsaka en klusterattack.3
Receptfria smärtlindrande läkemedel ger bara tillfällig hjälp mot huvudvärk. Om du använder sådana läkemedel för ofta kan de i stället ge fler dagar med huvudvärk.1
Om huvudvärken återkommer ofta kan det därför finnas flera möjliga utlösare samtidigt, till exempel stress, sömnbrist och frekvent användning av läkemedel.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.1
Du behöver få en bedömning av en läkare för att kunna veta att det är spänningshuvudvärk du har. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
Kontakta också en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:
Du behöver få en bedömning av en läkare för att kunna veta att det är klusterhuvudvärk du har. Kontakta en vårdcentral om något av följande gäller för dig:
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Använd receptfria smärtstillande läkemedel mot huvudvärk högst två till tre gånger i veckan.1 Om du använder dem oftare kan de i stället ge fler dagar med huvudvärk.
Skriv upp vilket läkemedel du tar, hur mycket och hur ofta.1 Då blir det lättare att ha kontroll på hur mycket läkemedel du får i dig.
En huvudvärkskalender kan hjälpa dig att se mönster och situationer som verkar bidra till huvudvärken.1 Skriv till exempel upp:
Efter en tid kan anteckningarna göra det lättare att se vad som verkar bidra till huvudvärken och hur du kan minska risken att få den. Du kan ladda ner en gratis huvudvärkskalender på Huvudvärkssällskapets webbplats.
Under perioder med klusterattacker bör du undvika alkohol eftersom alkohol ofta startar huvudvärken.3
Försök att ha regelbundna sömnvanor på natten. Det kan göra klusterbesvären mindre. Extra sovtid under dagen kan däremot starta en klusterattack.3
Om du får klusterattacker på natten kan du pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter.3 Det kan göra att besvären minskar.
Skriv gärna ner information om huvudvärken när en period med attacker börjar. Anteckna när perioden började, hur länge perioden och varje attack varade, hur många attacker du hade som flest per dygn och om det hände något i ansiktet när attackerna kom.
Du kan hjälpa ett barn med regelbundna måltider, lagom med rörelse och aktiviteter, frisk luft och tillräckligt med sömn.4 Sådana regelbundna rutiner kan hjälpa barnet att slippa huvudvärk.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa vid tillfällig huvudvärk hos barn. Barnet bör använda sådana läkemedel högst två till tre gånger i veckan, eftersom läkemedlen annars kan ge fler dagar med huvudvärk.
Skriv upp vilken sorts läkemedel barnet tar, hur mycket och hur ofta. Tonåringar kan ofta skriva upp detta själva, medan yngre barn kan behöva hjälp av en vuxen.4
En huvudvärkskalender kan innehålla hur ofta barnets huvudvärk kommer, hur länge den pågår, hur intensiv den är och vilket läkemedel barnet tar. Tonåringar kan ofta föra kalendern själva, medan yngre barn kan behöva hjälp och stöd av en vuxen.
Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.1 Vid utredning av spänningshuvudvärk ingår normalt en undersökning av nervsystemet.5 Om läkaren bedömer att du har klusterhuvudvärk bör du få remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar så snart som möjligt.3
Vid spänningshuvudvärk är en huvudvärksdagbok ett viktigt underlag för att ställa diagnos och planera behandling.5 Där kan du dokumentera hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den varar, hur intensiv den är och vilka utlösande faktorer som verkar finnas.
Det finns olika behandlingar som kan hjälpa vid spänningshuvudvärk. Läkaren kan föreslå antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller paracetamol under en kortare tid.2 Sådana läkemedel bör användas högst 14 dagar per månad.
Amitriptylin kan användas mot spänningshuvudvärk som kommer ofta eller vid kronisk spänningshuvudvärk.2 Om amitriptylin inte hjälper kan läkaren i vissa fall föreslå andra läkemedel, till exempel mirtazapin eller venlafaxin.
Andra behandlingar som läkaren kan föreslå är fysioterapi, KBT och akupunktur.2 KBT betyder kognitiv beteendeterapi. Vid spänningshuvudvärk kan behandlingen även innehålla avslappningsövningar och träning för att hantera stress.
Klusterhuvudvärk behandlas med åtgärder som kan lindra smärtan under en attack, förkorta perioden med attacker och förebygga nya attacker.3 Vilken behandling som passar beror på vilken typ av besvär du har.
Triptaner hjälper oftast vid en klusterattack. Syrgas genom en ansiktsmask bryter oftast attacken inom femton till trettio minuter. Verapamil brukar ofta hjälpa som förebyggande läkemedel.3
Vid klusterhuvudvärk kan läkaren också använda läkemedel som innehåller prednisolon för att göra den pågående perioden med attacker kortare. Vid kronisk klusterhuvudvärk kan litium användas. Om du får litium behöver du lämna blodprover regelbundet så att läkaren kan följa koncentrationen av ämnet i blodet.
Vid tillfällig huvudvärk hos barn hjälper receptfria läkemedel ofta. Vid svårare huvudvärk kan barn ibland få receptbelagda läkemedel.4
Om barnet behöver en annan behandling är det viktigt att först tala med en läkare. Då kan läkaren bedöma vilken behandling som brukar hjälpa vid den typ av huvudvärk som barnet har.
Du kan söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.1 Fråga vårdcentralen eller den mottagning du vill kontakta om vad som gäller.
Det är bra att ha information om huvudvärken med dig när du träffar läkaren. En huvudvärkskalender eller andra anteckningar kan vara bra att ta med till läkarbesöket.1 Skriv gärna ner hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den pågår, hur intensiv den är och om du tar läkemedel mot huvudvärken.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1 Be mottagningen om tolk när du bokar besöket, så att du kan förstå informationen och vara delaktig i vården.
Kan barn få migrän?
Migrän hos barn kan pågå i flera timmar men brukar inte pågå i mer än tolv timmar.4 Hos barn kan migrän också komma med illamående och kräkningar.6
Hur kan en huvudvärkskalender hjälpa?
En huvudvärkskalender gör det lättare att se vad huvudvärken kan bero på. Du kan skriva upp hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den pågår och hur intensiv den är. Du kan också skriva om du tar läkemedel mot huvudvärken och vilket läkemedel det är. Efter en tid kan du troligen se olika situationer som verkar bidra till din huvudvärk.1 För barn kan en vuxen behöva hjälpa till med huvudvärkskalendern, särskilt om barnet är yngre.4 Det kan göra det lättare att förstå hur du kan minska risken att få huvudvärk.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
De allra flesta drabbas någon gång av vårtor, vanligtvis på händer eller fötter. På Vården.se kan du läsa om hur du kan få hjälp.

Pigmentfläckar är ofarliga bruna fläckar som uppstår på huden, och uppkommer ofta på områden som utsätts för mycket sol.

Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.




ANNONS
ANNONS