Hjärnblödning

Riskfaktorer

Högt blodtryck är en viktig riskfaktor eftersom det med tiden kan försvaga blodkärlens väggar och öka risken att de brister.¹

Faktorer som kan öka risken för pulsåderbråck i hjärnan är bland annat:⁷

• rökning
• högt blodtryck
• kokain och andra illegala droger⁷
• vissa genetiska sjukdomar, bland annat ADPKD och Ehlers-Danlos syndrom⁷

Om du har fått veta att du har ett pulsåderbråck bedömer vården din situation utifrån bland annat storleken, läget och andra riskfaktorer.

Är hjärnblödning ärftligt?

Risken för stroke är något högre om en nära släkting har haft stroke. Det finns också en viss ärftlighet för att ett pulsåderbråck i hjärnans blodkärl ska brista.²

Risken för pulsåderbråck är högre om andra personer i familjen har haft ett sådant.⁸ Vissa genetiska sjukdomar, bland annat ADPKD och Ehlers-Danlos syndrom, kan också öka risken för pulsåderbråck.

Ärftlighet betyder inte att du säkert kommer att få ett pulsåderbråck eller en hjärnblödning. Om flera nära släktingar har haft pulsåderbråck eller subaraknoidalblödning kan du berätta det för vården. Då kan vårdpersonalen bedöma om du behöver särskild rådgivning eller undersökning.

En kraftig huvudvärk utan tydlig orsak kan också förekomma vid hjärnblödning.¹ Hjärnblödning kan dessutom medföra illamående, kräkningar och medvetslöshet.² Huvudvärk behöver alltså inte finnas för att det ska vara en hjärnblödning, och frånvaro av huvudvärk utesluter inte stroke.

Symtom som särskilt kan tala för subaraknoidalblödning

En subaraknoidalblödning ger typiskt en plötslig, mycket kraftig huvudvärk. Huvudvärken kan beskrivas som att den kommer som en smäll och inte går över.⁸ Sök akut hjälp om du eller någon nära dig plötsligt får en sådan huvudvärk.⁶

• Illamående och kräkningar kan följa på den plötsliga huvudvärken.⁶
• Nackstelhet, ljuskänslighet, krampanfall, svimning eller förvirring kan förekomma vid subaraknoidalblödning.⁸

Vid en mindre subaraknoidalblödning kan huvudvärk och illamående vara de enda symtomen. Vid en större blödning kan medvetandet påverkas eller förloras, och ett krampanfall kan vara det första tecknet.⁶ Även svaghet i ena kroppshalvan, hängande mungipa eller sluddrigt tal kan förekomma.⁸ En plötslig, mycket kraftig huvudvärk ska därför alltid bedömas akut, även om du inte märker någon domning eller svaghet.⁶

När ska man ringa 112?

Ring genast 112 vid symtom som kan bero på stroke eller hjärnblödning. Vänta inte för att se om besvären går över. Ring 112 även om symtomen är milda eller har gått över. Kör inte själv till sjukhuset vid misstänkta strokesymtom.²

Testet kan hjälpa dig att uppmärksamma tecken på stroke.⁹

AKUT-testet innebär att kontrollera ansikte, kroppsdel, uttal och tid:²

• Ansikte: Be personen le och visa tänderna.²
• Ring 112 om mungipan hänger.²
• Kroppsdel: Be personen lyfta båda armarna och hålla kvar i tio sekunder.²
• Ring 112 om en arm faller.²
• Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.²
• Tid: Notera när symtomen började, eller när personen senast var som vanligt. Berätta tidpunkten för ambulanspersonalen.

Lås upp dörren om det är möjligt utan att lämna personen ensam.

Undersökningen av nervsystemet kan bland annat omfatta vakenhet, ögonrörelser, syn, ansiktsrörelser, kraft i armar och ben, känsel, tal och samordning av rörelser. Vid stroke används ibland en bedömningsskala som heter NIHSS för att beskriva neurologiska förändringar.⁴ Vid subaraknoidalblödning är vakenhetsgrad och pupillstorlek särskilt viktiga att följa.

Bilddiagnostik

Datortomografi av hjärnan används för att skilja en blodpropp från en blödning. Undersökningen kallas också skiktröntgen.² Den görs tidigt eftersom resultatet visar vilken typ av stroke det handlar om och därmed vägleder den fortsatta vården.

Vid misstänkt akut stroke görs datortomografi så snart som möjligt. Om akut behandling kan bli aktuell, eller om du har nedsatt vakenhet, blodförtunnande behandling, en känd blödningsbenägenhet, nackstelhet eller kraftig huvudvärk när stroken började, ska hjärnan undersökas omedelbart med datortomografi utan kontrast.⁹

Datortomografi-angiografi kan visa blodkärlen och en eventuell blödningskälla.⁴ Vid en subaraknoidalblödning används undersökningen för att kartlägga blodkärlen och kan visa ett pulsåderbråck eller en annan kärlmissbildning. Om den första undersökningen inte klargör blödningskällan kan ytterligare kärlundersökning behövas på en neurokirurgisk klinik.

Magnetkamera kan ibland användas som komplement till datortomografi.² Det kan bli aktuellt när diagnosen fortfarande är osäker efter läkarens bedömning och datortomografi. Vilken undersökning som passar beror på situationen och på vad den första undersökningen visar.

Vid plötslig åskknallshuvudvärk ska datortomografi av skallen göras akut. Undersökningen görs utan kontrast som första steg. Om den visar en subaraknoidalblödning är den första delen av utredningen klar och neurokirurgisk jour kontaktas omedelbart.⁶

En normal datortomografi utesluter inte alltid subaraknoidalblödning när misstanken fortfarande är stark. Därför kan vården behöva gå vidare med lumbalpunktion. När undersökningen görs ska frågan om subaraknoidalblödning finnas med, så att provet analyseras på rätt sätt.⁶

Blodprov, hjärtundersökningar och lumbalpunktion

Blodprover kan kontrollera blodvärde, blodplättar, blodsocker och blodfetter.² I den akuta utredningen kan vården även kontrollera andra blodprover, bland annat salter, njurfunktion, tecken på inflammation och hur blodet levrar sig.⁴ Proverna ger information som behövs för att bedöma ditt tillstånd och planera den fortsatta utredningen.

EKG används för att undersöka om en hjärtrytmrubbning eller hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.² EKG tas på akutmottagningen vid misstänkt stroke. I vissa fall fortsätter vården att övervaka hjärtrytmen efter den första undersökningen.⁴

Om datortomografi är normal men subaraknoidalblödning fortfarande misstänks kan lumbalpunktion göras tidigast sex timmar efter insjuknandet. Vid lumbalpunktion tar vården ett prov av hjärnvätskan för att leta efter tecken på blödning. Enbart blod i provet räcker inte alltid för diagnos, eftersom blodet kan ha uppstått av själva sticket; provet behöver därför bedömas tillsammans med andra fynd.⁶

Vid påvisad subaraknoidalblödning görs datortomografi-angiografi för att kartlägga blodkärlen.⁶ Undersökningen används för att försöka hitta den kärlförändring som orsakat blödningen. Resultatet hjälper specialistvården att avgöra hur den fortsatta handläggningen ska se ut.

Om du eller någon nära dig får plötsliga besvär som kan bero på stroke ska du ringa 112 direkt.² Kör inte själv till sjukhuset. Det är viktigt att vården får veta exakt när besvären började, även om tiden bara är ungefärlig.

En hjärnblödning i hjärnvävnaden kan öka i storlek under det första dygnet.⁴ Därför följs vakenhetsgraden tätt, och en försämring kan leda till nya undersökningar eller kontakt med neurokirurg. Om du blir medvetslös kan du behöva hjälp med andningen och vårdas i respirator.⁶

Om du använder blodförtunnande läkemedel behöver vården snabbt bedöma hur läkemedlet påverkar blödningen. En hjärnblödning under behandling med warfarin kan behandlas med protrombinkomplexkoncentrat och intravenöst K-vitamin.⁴ Behandlingen ges av vårdpersonal och anpassas efter bland annat blodprover och din situation.

Akut blodtryckssänkning vid hjärnblödning kan ha målet systoliskt blodtryck 130–140 mmHg enligt kliniskt behandlingsstöd.⁴ Blodtrycket sänks under noggrann övervakning, eftersom både ett högt och ett alltför snabbt förändrat blodtryck kan påverka situationen. Vilket mål som passar dig avgörs av läkare utifrån blödningens typ, tidpunkten för insjuknandet och om en operation planeras.¹⁰

Behandling av blödning i hjärnvävnaden

Vid en hjärnblödning kan operation övervägas för att suga ut blodet, särskilt om blödningen ligger ytligt eller i lillhjärnan.⁵ Behovet av operation bedöms individuellt, eftersom nyttan av neurokirurgisk behandling är säkrare i vissa situationer än i andra. Neurokirurg kan också behöva kontaktas snabbt vid neurologisk försämring, sänkt vakenhet, blödning i hjärnans vätskefyllda hålrum eller misstänkt kärlmissbildning.

Om blödningen har ökat trycket i hjärnan kan blodet sugas bort för att minska trycket.² Operationen görs under narkos, vilket innebär att du sover och inte känner smärta under ingreppet.⁷ Efter operationen kan du behöva intensivvård och fortsatt tät övervakning.²

Ett ventrikeldränage kan användas för att minska trycket i hjärnan.² Det innebär att neurokirurgen lägger in en tunn slang till hjärnans vätskefyllda hålrum, så att vätska och ibland blod kan ledas bort. Ett sådant dränage kan vara aktuellt om blödningen hindrar hjärnvätskans normala cirkulation och trycket i hjärnan ökar.

Vid intracerebral blödning följs vakenhetsgraden noggrant eftersom hematomet ofta ökar i storlek under det första dygnet. En försämring av vakenheten eller andra neurologiska funktioner kan vara tecken på att blödningen har vuxit, att hjärnan har svullnat eller att hydrocefalus har utvecklats.⁴ Då kan vården behöva göra en ny datortomografi och ta ställning till neurokirurgisk behandling.⁹

Mindre djupa blödningar och vissa blödningar utan hydrocefalus eller snabb neurologisk försämring behandlas ofta först med medicinsk vård och övervakning.⁹ Operation är alltså inte alltid den bästa behandlingen. Beslutet påverkas av blödningens läge och storlek, din vakenhetsgrad, andra sjukdomar och möjligheten att minska trycket i hjärnan.¹⁰

Behandling av subaraknoidalblödning

Subaraknoidalblödning behandlas vanligtvis på en neurokirurgisk klinik. Om ett brustet pulsåderbråck har orsakat blödningen behöver kärlet stängas för att minska risken för en ny blödning.⁸ Ett brustet pulsåderbråck behandlas vanligtvis genom att kärlet stängs med clips eller coiling.⁶

Vid operation sätts ett clips på kärlet så att blodet inte längre kan strömma in i pulsåderbråcket. Vid coiling förs en tunn slang in i ett blodkärl och små metallspiraler placeras i pulsåderbråcket för att täppa till det från insidan.⁸

Vid subaraknoidalblödning behandlas ett pulsåderbråck i de flesta fall inom ett till ett och ett halvt dygn. Den tidiga behandlingen är viktig eftersom risken för en ny blödning är stor under de första dygnen. Neurokirurg och neuroradiolog bedömer tillsammans vilken behandling som passar bäst.⁶

Vid akut hydrocefalus kan neurokirurgen lägga in ett ventrikeldränage.^6,11 Det kan behöva läggas in innan pulsåderbråcket opereras eller behandlas med coiling.

Efter subaraknoidalblödning kan nimodipin ges för att minska risken för ischemi vid kärlspasm. Kärlspasm innebär att blodkärl i hjärnan drar ihop sig, vilket kan försämra blodflödet till hjärnvävnaden. På intensivvårdsavdelningen följs därför bland annat hjärnans funktion, blodtrycket, vätskebalansen och tecken på hydrocefalus eller ischemi.⁶

Rehabilitering och återhämtning

Rehabilitering bör påbörjas så snart som möjligt efter stroke.² När det är medicinskt säkert kan vårdteamet börja med till exempel lägesändringar, förflyttningar och mobilisering.

Rehabilitering kan omfatta fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped och kurator.² Arbetsterapeuten kan bedöma hur du klarar vardagliga aktiviteter och om du behöver hjälpmedel.⁵

Efter en subaraknoidalblödning kan rehabiliteringen omfatta fysioterapi, tal- och språkträning, kognitiva övningar och KBT. Kognitiva övningar kan riktas mot exempelvis minne och koncentration. KBT kan användas som stöd vid förändrat humör, depression eller oro.⁸

Rehabiliteringen kan fortsätta på sjukhus, på ett rehabiliteringssjukhus eller i hemmet beroende på vilka behov du har. Ett rehabiliteringsteam följer hur du utvecklas och anpassar träningen efter dina förmågor.⁸ Återhämtningen kan ta tid, och vissa besvär kan fortsätta att förbättras under flera månader eller år.

Fatigue är en mycket stark trötthet som kan komma efter stroke. Fatigue går inte att vila bort, men den kan hanteras. Lägg in många vilopauser under dagen för att förebygga och hantera tröttheten.⁵ Det kan också vara hjälpsamt att planera en aktivitet i taget och att ge dig själv tid mellan olika aktiviteter, men anpassa detta efter dina egna besvär och de råd du har fått.

Närstående kan påverkas av situationen och behöver inte klara allt själva. Närstående kan fråga rehabiliteringsteamet var de kan få stöd om de behöver det.⁵ Det kan göra det lättare att hitta stöd både för dig och för dem som hjälper dig i vardagen.

Om du har ett pulsåderbråck ska du fråga läkaren om det är säkert att köra bil.⁷ Körning kan behöva bedömas utifrån just din situation. Fråga också innan du börjar med aktiviteter som du är osäker på. Vid återhämtning efter subaraknoidalblödning kan det behövas råd om bland annat bilkörning, arbete, träning, resor och sex.⁸

Det är vanligt att behöva anpassa vardagen efter en stroke. Rehabilitering kan hjälpa dig att återfå förmågor och bli mer självständig.¹ Be om tydliga råd om vad du kan träna på hemma och hur du kan göra aktiviteter säkrare. Om något förändras eller om du får nya besvär ska du kontakta vården för råd.

• läkare
• sjuksköterska
• undersköterska
• fysioterapeut
• arbetsterapeut

Vid behov kan teamet också omfatta kurator, logoped, psykolog, neuropsykolog och dietist. Du kan alltså få stöd både med den akuta sjukhusvården och med rehabiliteringen efteråt.⁵

När sjukhusvistelsen är avslutad kan du i vissa fall få rehabilitering hemma. Då kan ett specialutbildat multidisciplinärt team komma hem till dig och ge stöd.⁵ Strokeenheten ska samordna vårdprogrammet med de vårdgivare som tar vid efter utskrivningen.

Här kan du läsa mer om rehabilitering och hitta vårdgivare nära dig: [Länkar till vårdgivare]

Om du vill ha hjälp att hitta rätt vård kan du använda vår sökning: [Hitta vårdgivare]

Om du nyligen har haft en subaraknoidalblödning och märker nya eller tydligt förvärrade symtom ska du följa de råd du fått av vården. Vid plötsliga strokesymtom ska du ringa 112.²