Yrsel är en känsla av att vara ostadig eller snurrig, ibland som att omgivningen rör sig. Den är vanlig och kan bland annat komma tillfälligt när blodtrycket sjunker efter att du rest dig, vid oro eller efter att du åkt båt eller bil, och för de flesta går den snabbt över.
Vad är yrsel?
Yrsel är ett symtom och en upplevelse
Att vara yr innebär att du känner dig ostadig och snurrig. Yrsel är vanligt. För de flesta går det snabbt över. Det är mycket ovanligt att ha yrsel som enda symtom på någon allvarlig sjukdom.1
Yrsel kan upplevas på olika sätt. Du kan känna att omgivningen rör sig. Det kan också kännas som att omgivningen snurrar. En annan beskrivning är en känsla av sjögång. Balansstörning kan innebära problem med att hålla balansen eller att gå. I uttalade fall kan det vara svårt att stå upprätt.2
Ibland kan det kännas som att du själv eller rummet snurrar, trots att ingenting rör sig. Yrsel kan också göra att du känner dig lätt i huvudet, ostadig på fötterna eller får svårt att hålla balansen. Du kan märka av yrseln mer när du går, står upp eller rör på huvudet. Illamående, kräkningar, svettningar, svårt att gå och öronsus kan också förekomma vid yrsel.3
Vanliga former och vad som påverkar balansen
Balansupplevelsen skapas när hjärnan samordnar signaler från olika sinnesorgan. Du upplever balans när signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. Balansen hjälper dig att stå, gå och göra olika rörelser med kroppen samtidigt.1
Synen ger information om miljön du rör dig i och hjälper dig att förbereda dig för hinder och ojämn terräng.1 Synintryck kan påverka balansen när det du ser inte stämmer med hur du uppfattar din position eller hur fort du rör dig.
Balansorganet i innerörat skickar information om rörelser vidare till hjärnan. Balansorganet finns inuti örat och består bland annat av tre båggångar.1 De känner av balansintryck och skickar informationen vidare genom balansnerven till hjärnan.
Känslen främst i fötterna ger hjärnan viktig information om underlaget du rör dig på, och vilket håll du rör dig åt.1 Information från synen, balansorganet och känseln behöver samordnas för att du ska kunna hålla balansen.
Vem får oftare yrsel?
Det blir vanligare att känna sig ostadig och yr när man blir äldre.1 Yrsel är en av de absolut vanligaste orsakerna till att äldre personer uppsöker sjukvården.4
Hos äldre kan yrseln vid multisensorisk svikt kännas som ostadighet, gungning eller snedsteg snarare än som att det snurrar.4 Besvären kan förvärras när du rör dig utomhus eller vistas i miljöer med mycket ljud- och synintryck, till exempel stora varuhus med mycket folk.
Yrsel kan komma av att blodtrycket sjunker för snabbt när du reser dig.1 Då blir yrseln tillfällig, eftersom blodtrycket behöver ställas om när du ändrar kroppens läge.
Oro, ångest och andra starka känslor kan göra att du blir mer mottaglig för sinnesintryck.1 Det kan leda till att du känner dig ostadig.
Alkohol och andra droger gör att du reagerar långsammare på nervsignaler från olika delar av kroppen, till exempel ögonen och balansorganen.1 Du kan då bli ostadig eftersom signalerna inte når musklerna i tid.
Vissa läkemedel kan påverka balansen och göra dig yr. Hur mycket balansen påverkas varierar från person till person. Läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ibland göra att blodtrycket blir för lågt, så att du blir yr när du reser dig. Yrsel och balansproblem kan också uppstå efter att du har ändrat läkemedelsdos eller håller på att sluta med ett läkemedel.1
Yrsel kan komma efter att du har åkt båt eller bil.1 Om du bara blir lite yr efter hastiga rörelser eller efter en sådan resa brukar besvären vara tillfälliga.
När ska du söka vård för yrsel?
Kontakta en vårdcentral
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:
Vänta tills det blir vardag, om det är helg.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det är klokt att kontakta en vårdcentral även om du inte känner igen dig i alla punkterna ovan, eftersom orsakerna till yrsel kan vara många. Vid ett besök får du berätta hur yrseln känns och i vilka situationer du känner av den. Du kan också få berätta när och var besvären började och hur länge du brukar vara yr. Hörseln kan behöva undersökas. Vid yrsel kan vårdpersonalen behöva ta reda på om besvären hänger ihop med balansorganet, hörseln eller något annat. Du får därför ofta beskriva om yrseln kommer i vissa situationer och hur länge den brukar vara.
Vad kan du göra själv vid yrsel?
Rörelse och balans
Försök att inte helt undvika de rörelser som sätter igång yrseln. Hjärnan får då en chans att ställa om balansen, vilket kan göra att besvären går över snabbare.1
Avslappningsövningar kan hjälpa mot yrsel. Du kan göra sådana övningar när du sitter eller ligger.1
Det finns också en huvudrörelseövning som kan minska yrseln. Gör den långsamt och sitt ner under hela övningen:1
Vrid huvudet och titta på en punkt långt åt vänster.1
Vrid sedan huvudet åt andra hållet och titta på en punkt långt åt höger.1
Vrid huvudet uppåt och titta på en punkt långt upp.1
Vrid sedan huvudet neråt och titta på en punkt långt ner.
Utredning och behandling vid yrsel
Vad som kan hända vid undersökningen
Vid ett vårdbesök får du berätta om dina besvär. Läkaren kan fråga när och var besvären började, om yrseln kommer i vissa situationer och hur länge du brukar vara yr.1 Det är också vanligt att du får berätta vilka läkemedel du använder, även receptfria läkemedel, samt om du använder alkohol eller droger.
Vid undersökning av yrsel kan läkaren lyssna på hjärtat och lungorna och mäta blodtrycket.1 Läkaren kan också göra en kroppslig undersökning och bedöma balans och gång.
Balanssinnet kan undersökas genom att läkaren snabbt lägger dig ner med huvudet åt sidan.1 Då ser läkaren efter om du får ofrivilliga snabba ögonrörelser. Testet kan göra dig yr en kort stund.
Du kan behöva få hörseln undersökt.1 Hörselundersökning är särskilt viktig när du har besvär från hörseln eller upplever att hörseln har blivit sämre.
Vid kristallsjuka kan vårdpersonal vrida huvudet och lägga dig i olika positioner för att se vilka rörelser som utlöser yrseln.7
Vem kan hjälpa dig vid yrsel?
Första kontakt och rådgivning
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 På 1177.se kan du logga in för personliga e-tjänster.
Vårdcentral, specialist och fysioterapeut
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Vid yrsel kan en fysioterapeut eller sjukgymnast visa hur du kan träna.1 Vid kristallsjuka kan du undersökas av en läkare, en fysioterapeut eller annan vårdpersonal.7 Det kan till exempel handla om balansövningar.1 Vilken mottagning eller yrkesgrupp som hjälper dig beror på vilken vård du behöver.
Vanliga frågor om yrsel
Är kristallsjuka vanligt?
Ja. Kristallsjuka är en vanlig form av yrsel som orsakas av att små kristaller i innerörat har lossnat. Kristallsjuka kan ibland komma tillbaka igen, efter att du har blivit helt bra. Det kan hända inom några år efter att du blivit sjuk för första gången.7 Om yrseln återkommer på samma sätt som tidigare kan samma övningar som tidigare hjälpa, men ibland kan du behöva söka vård igen.
Hur länge varar yrsel vid kristallsjuka?
Den värsta yrseln brukar vara från några sekunder upp till en halv minut. Yrseln går över när huvudet hålls stilla men kommer sedan tillbaka när du gör samma rörelse igen. Det är vanligt att yrseln kommer när du vänder dig om eller lutar huvudet bakåt.7 Den kan till exempel komma när du sätter dig upp, vänder dig om i sängen eller lägger ner huvudet på kudden.
Kan man ha kristallsjuka utan att höra sämre?
Ja. Vid kristallsjuka finns inga samtidiga hörselfenomen.2 Det betyder att hörselbesvär inte brukar höra ihop med själva yrselattackerna vid kristallsjuka. När yrseln kommer kan du däremot ha svårt att fokusera blicken. Du kan också ha svårt med balansen och känna dig ostadig.7
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Kristallsjuka och andra orsaker från balansorganet
Kristallsjuka är en vanlig orsak till yrsel från innerörat.1 Den värsta yrseln brukar vara från några sekunder upp till en halv minut och går över när du håller huvudet stilla, men kan komma tillbaka när du gör samma rörelse igen.
Kristallsjuka beror på att små kalkkristaller i balansorganet har lossnat och hamnat fel.1 När du rör huvudet börjar kristallerna röra sig på fel ställe och påverkar signalerna till hjärnan.
En inflammation i balansnerven kan göra att du plötsligt blir mycket yr. Omgivningen kan kännas som att den snurrar, och det är vanligt att du samtidigt mår illa och kräks. Denna inflammation kallas också vestibularisneurit.1
Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som ger återkommande anfall av yrsel. Yrselanfallen kommer tillsammans med varierande hörselnedsättning, tinnitus eller lockkänsla i ena örat. Yrseln varar mellan tjugo minuter och upp till sex timmar.5 Mellan anfallen kan du må som vanligt, även om hörseln kan vara nedsatt och du kan ha tinnitus eller lock för ena örat.
En godartad tumör på balansnerven kan också påverka hörselnerven. Då kan du gradvis få nedsatt hörsel och öronsus på ena örat tillsammans med yrsel eller ostadighet.1 Tumören växer långsamt, och besvären från balansen kan därför vara lindriga.
Yrsel vid åldrande, nervsjukdom och annan sjukdom
När du blir äldre åldras nerverna, sinnena och hjärnan.1 Då kan det bli svårare att styra och samordna kroppens olika delar när du rör dig. Yrseln är då ofta mer en känsla av ostadighet, gungning eller snedsteg än av att det snurrar. Besvären kan bli tydligare när du rör dig utomhus eller befinner dig i miljöer med mycket ljud och synintryck.
Sjukdomar i nervsystemet kan göra att du får svårt med balansen. Vid polyneuropati kan nerverna i fötterna vara påverkade, så att du inte känner underlaget som du går på ordentligt.1
Migrän är en annan sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel.1 Yrsel kan ibland förekomma vid migrän även när huvudvärk saknas.
En del allvarliga sjukdomar kan göra att du känner dig yr, men då finns oftast även andra symtom. Exempel på sjukdomar som kan ge yrsel tillsammans med andra symtom är hjärtinfarkt, stroke, vissa infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar.1
Långvarig ostadighet
Persisterande postural perceptionell yrsel innebär en kronisk ostadighetskänsla.2 Ostadigheten kan vara ihållande men variera i styrka och kan beskrivas som en rädsla för att tappa balansen och falla.
Ostadigheten vid persisterande postural perceptionell yrsel förvärras av att stå eller gå upprätt, av rörelse och av synintryck.2 Den kan också bli tydligare i miljöer med mycket människor och rörelse.
Persisterande postural perceptionell yrsel kan ha föregåtts av inflammation i balansnerven, ett anfall av Ménières sjukdom, kristallsjuka eller hjärnskakning.2 Orsaken är inte alltid känd, och besvären kan inte alltid förklaras av en annan tydlig orsak.
Om hörseln är sämre kan en hörselundersökning behöva göras när du märker av försämringen. Återkommande yrsel tillsammans med varierande hörselnedsättning, tinnitus eller lockkänsla i ena örat kan förekomma vid Ménières sjukdom.
Du har svårt att klara dig själv och riskerar att falla och skada dig.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1 Yrsel efter ett slag mot huvudet kan behöva bedömas eftersom huvudskada är en möjlig orsak till yrsel.3 Kraftigt illamående och kräkningar kan göra att du får svårt att få i dig vätska.6 Om du har svårt att klara dig själv är fallrisken viktig att ta hänsyn till.4
Kristallsjuka: vårdcentral eller jourmottagning
Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning om du har yrsel som kommer när du vänder eller vrider huvudet på vissa sätt. Kristallsjuka kan till exempel ge yrsel när du vänder dig i sängen eller sätter dig upp efter att ha legat ner. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Vid kristallsjuka kommer yrseln när du vänder dig om eller lutar huvudet bakåt. Den värsta yrseln brukar vara från några sekunder upp till en halv minut och går över när huvudet hålls stilla. Yrseln kan komma tillbaka när du gör samma rörelse igen. På vårdcentralen kan vårdpersonalen försöka framkalla yrseln genom att vrida på huvudet och lägga dig i olika positioner.7
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Ring genast 112
Ring genast 112 om någon har yrsel och samtidigt ett eller flera av följande symtom:1
Hen har svimmat och har varit avsvimmad i längre än en minut.1
Fäst blicken på en punkt rakt fram och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna medan du håller kvar blicken.1
Rör huvudet upp och ner på samma sätt och håll kvar blicken.1
Gör gärna övningen tio till femton gånger i följd, flera gånger under dagen. Det är bra om du blir yr när du gör rörelserna, eftersom hjärnan då får information som den kan använda för att justera balansen. Med träning kan yrseln på sikt minska.1 Om du är äldre och känner dig ostadig är det viktigt att vara fysiskt aktiv och utmana balansen på ett säkert sätt. Fysisk aktivitet kan vara ett sätt att minska yrseln.4 Vid kristallsjuka kan du instrueras att träna själv genom huvudrörelser i de lägen som brukar utlösa yrseln.2
Vardagliga åtgärder
Att undvika alkohol kan ha stor betydelse för att minska risken för mer yrselbesvär. Res dig långsamt om du lätt blir yr när du ändrar läge.1
Om du har Ménières sjukdom är det bra att undvika skadlig stress, minska saltet i maten och vara fysiskt aktiv. Försök också att få tillräckligt med sömn och vila.5
Vårdpersonalen kan också titta efter särskilda ögonrörelser. Ibland får du en remiss till en öron-näsa-halsläkare eller en neurolog.
Fördjupade undersökningar
Vilka undersökningar som behövs beror på vilka besvär du har och vad vårdpersonalen misstänker. En balansundersökning kan mäta ögonrörelser med videokameror i en mask över ögonen.1 Under undersökningen kan läkaren också vrida huvudet eller spola öronen med vatten eller luft med olika temperaturer. Undersökningen kan göra dig lite yr, men yrseln brukar försvinna efter cirka fem minuter.
Datortomografi eller magnetkamera kan användas om besvären kan bero på en sjukdom i hjärnan. Ett EKG kan behövas om besvären kan bero på hur hjärtat fungerar.1 I vissa fall kan du också få göra ett arbetsprov.
Om en undersökning behöver göras på fler sätt kan läkaren skriva en remiss. En remiss innebär att du hänvisas till en annan mottagning för en undersökning eller fortsatt utredning.
Behandlingar som svenska källor beskriver
Behandlingen beror på vad som har orsakat yrseln. Fysisk träning och balansövningar brukar hjälpa mot yrsel, och en fysioterapeut kan visa hur träningen kan göras.1 Vid kvarstående besvär kan vestibulär rehabilitering användas, vilket innebär träning av balans och rörelser.
Kristallsjuka behandlas med repositionering.7 Då vrids och lutas huvudet på olika sätt så att kristallerna i innerörat faller tillbaka på plats. Behandlingen kan göras på en mottagning, och du kan också få ett program med övningar att göra hemma. Du kan behöva upprepa rörelserna många gånger.
Vid inflammation i balansnerven kan sjukhusvård med vätskedropp och läkemedel mot illamående behövas i några dagar.1 Balansen kan därefter tränas på egen hand eller med hjälp av fysioterapeut.
En godartad tumör på balansnerven kan behandlas med operation eller strålbehandling. Ibland behövs ingen behandling, och då följs tumören med regelbundna undersökningar med magnetkamera.1
Vid långvarig ostadighetskänsla kan behandling bestå av information, vestibulär rehabilitering, KBT eller SSRI-preparat. Vid Ménières sjukdom kan behandling bland annat vara läkemedel som minskar yrsel och illamående under yrselanfall. Vid stora besvär med täta attacker kan läkaren också överväga ett litet rör genom trumhinnan eller vätskedrivande läkemedel.
Vad kan yrsel betyda för äldre?
Yrsel är en riskfaktor för fall hos äldre. Därför kan yrsel påverka tryggheten när du går och rör dig, särskilt om du samtidigt känner dig ostadig. Hos äldre ökar risken för yrsel när antalet läkemedel ökar. Äldre har också ökad känslighet för många läkemedels effekter, och fysiologiska förändringar gör att äldre eliminerar läkemedel långsammare än yngre. En översyn av befintlig medicinering är en bra första åtgärd vid yrsel hos äldre.4 Läs mer om när du ska söka vård i avsnittet om när du ska söka vård.
Har du eller en närstående behov av stöd från flera håll? Så bedömer du om SIP är aktuell, ber om planering och ser till att ansvar och uppföljning blir tydliga.
Har du fått en skada efter vård, tandvård eller läkemedel? Lär dig skilja ett möjligt ersättningsärende från ett uteblivet resultat, hitta rätt försäkringsväg och förbereda en anmälan.
Har du fått frågan om en annan vårdgivare får läsa din journal? Sortera situationen, förstå villkoren för samtycke och se hur du kan säga nej, avsluta ett samtycke eller begära uppgifter om åtkomst.
NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) är ett blodprov som analyserar fostrets DNA för att bedöma risken för kromosomavvikelser som Downs syndrom (trisomi 21), Edwards syndrom (trisomi 18) och Pataus syndrom (trisomi 13). Niftytest.se erbjuder NIPT i Stockholm, Göteborg och Umeå – med hembesök, utan remiss och med svar inom 5–7 arbetsdagar.
Många barn och vuxna i Sverige väntar i dag länge på en neuropsykiatrisk utredning, till exempel vid misstanke om ADHD eller autism. För den som upplever svårigheter i skolan, på jobbet eller i vardagen kan väntetiden kännas både frustrerande och tung. Bonliva Care har därför etablerat en mottagning i Köpenhamn där svenska patienter kan genomföra en NPF-utredning i Danmark. För vissa patienter kan det vara ett sätt att få hjälp snabbare genom EU:s regler för planerad vård.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
ANNONS
