Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än den får i sig, så att vatten och salter försvinner ur kroppen. Det finns hjälp, och med rätt behandling kan vätskebrist gå över inom två till tre dagar.
Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än vad du tillför den.1 Vätskan behövs för att kroppen ska fungera, och när förlusten blir större än tillförseln uppstår vätskebrist.
Vid vätskebrist förlorar kroppen både vatten och salter. Vatten behövs för att kroppen ska fungera som den ska.2 Salter hjälper kroppen att hålla balansen mellan vätska i och utanför cellerna.3 När både vatten och salter förloras kan kroppens vätskebalans påverkas.2 Vätskebrist kan vara lindrig eller bli så allvarlig att den hotar livet.3
Äldre personer kan ha svårare att känna törst när de blir äldre. Därför kan de lättare få i sig för lite vätska. Spädbarn och små barn löper också större risk, bland annat eftersom de kan ha svårt att berätta att de är törstiga.3 Personer med vissa långvariga sjukdomar kan vara extra känsliga för vätskebrist.4 Vatten och salter är nödvändiga för att du ska må bra, men de försvinner ur kroppen vid vätskebrist.2
Vätskebrist kan drabba vem som helst, men vissa grupper får det oftare. Små barn, äldre personer och personer som anstränger sig hårt fysiskt i mycket varmt väder får oftare vätskebrist.1
Barn är extra känsliga för vätskebrist.1 Ju yngre ett barn är, desto känsligare är barnet för vätskebrist. Barn upp till fyra år är känsligare för vätskebrist än äldre barn och vuxna. Barn under ett år är extra känsliga, särskilt om de är yngre än sex månader eller födda för tidigt. Det gäller särskilt de yngsta barnen, eftersom yngre barn behöver mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna.4
Vätskebrist kan uppstå när kroppen förlorar mycket vätska på kort tid. Det kan hända i samband med flera olika besvär eller situationer:
Diarré kan också leda till att kroppen förlorar mycket vätska och därmed orsaka vätskebrist.3 Barn kan få vätskebrist vid magsjuka eller diarré. Barn kan också behöva dricka extra när de svettas mycket eller när det är varmt ute.
Vissa sjukdomar och läkemedel kan göra att risken för vätskebrist ökar. Vid diabetes med högt blodsocker utsöndras överskottet av socker i urinen och drar med sig vätska från kroppen.1 Diabetes kan därför öka risken för vätskebrist.
Vätskebrist kan märkas på flera sätt. Besvären kan vara olika tydliga beroende på hur mycket vätska kroppen har förlorat. Hos vuxna kan du få följande symtom:
Förändringar i urinen kan därför vara ett tecken att vara uppmärksam på, särskilt om du samtidigt känner dig trött eller yr.
Vid kraftig vätskebrist kan du få snabb puls och bli förvirrad. Du kan till slut förlora medvetandet.
Barn kan visa vätskebrist på andra sätt än vuxna. Det kan också vara svårt för ett litet barn att själv berätta att det är törstigt. Ju större vätskebrist barnet har eller ju mer uttorkat det är, desto tydligare blir symtomen.
När du söker vård för misstänkt vätskebrist frågar vårdpersonal om dina symtom. Bedömningen kan också bygga på en fysisk undersökning. Vid undersökningen kan vårdpersonalen också fråga om dina symtom. Uppgifterna från samtalet och undersökningen används tillsammans för att bedöma om du har vätskebrist.3
Vårdpersonal kontrollerar vitala tecken vid bedömning av vätskebrist. Det kan till exempel handla om att kontrollera puls, blodtryck och andning. Vitaltecken kan ge vårdpersonalen information om hur kroppen påverkas.3
Blod- och urinprov kan ge mer information när vårdpersonal utreder vätskebrist. Vilka prover som behövs beror på bedömningen och på vad som kan ha orsakat vätskebristen. Blodproverna kan visa nivåerna av elektrolyter i blodet. De kan också användas för att kontrollera njurfunktionen. Urinprover kan ge information om både vätskebrist och möjliga orsaker till den.3
Behandlingen går ut på att ersätta den vätska och de elektrolyter som kroppen har förlorat. Vid mild vätskebrist kan det räcka att dricka mycket vatten.3 Om du har förlorat mycket vätska kan vätskeersättning behövas. Vätskeersättning kan användas när du eller ett barn har förlorat mycket vätska, till exempel vid diarré eller stora kräkningar. Vätskeersättning är en särskild lösning med salt och socker som dricks för att återställa vätskebalansen.2 För barn kan vätskeersättning vara det bästa att dricka när barnet kräks mycket eller har kraftiga diarréer, oavsett ålder.4
Vätskeersättning innehåller lämpliga mängder salt och socker som hjälper till att återställa vätskebalansen. Den finns att köpa på apotek och kan vara aktuell för både vuxna och barn. För barn beror valet av vätskeersättning på barnets ålder.2
Vid kraftig vätskebrist kan du behöva få vård på sjukhus. Där kan vätska och salter ges direkt i blodet genom dropp. Dropp används för att vätskebalansen snabbt ska kunna återställas.1
Drick något på en gång om du har vätskebrist. Vid magsjuka kan du försöka dricka lite i taget och ofta, även om det kan vara svårt att dricka mellan kräkningarna. Du kan pröva med vatten, te eller vätskeersättning.1
Små mängder åt gången kan vara lättare att få i sig när du mår illa eller har kräkts. Om du dricker mycket på en gång kan det bli svårare att behålla vätskan. Försök därför med små klunkar och fortsätt ofta.
Vätskeersättning innehåller lämpliga mängder av salter och socker. Den kan hjälpa till att återställa kroppens vätskebalans när du har förlorat mycket vätska, till exempel vid diarré eller stora kräkningar.1 Det kan vara bra att ha en förpackning vätskeersättning hemma.
Du kan köpa vätskeersättning på apotek. Den finns som pulver som du blandar med vatten eller som brustablett som du löser upp i vatten. Följ instruktionerna på förpackningen så att doseringen blir rätt.2
Undvik mycket söta drycker och lightdrycker. De kan ge diarré som gör att vätskebristen blir värre.1
Om du behöver blanda egen vätskeersättning är det bäst att använda en sort som du köper, särskilt om den ska ges till ett barn under ett år.
Om du har frågor om vätskebrist eller behöver hjälp att bedöma dina besvär kan du ringa 1177. Där kan du få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1 Det kan vara ett första steg när du inte vet vilken mottagning som passar.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 En vårdcentral kan hjälpa dig vidare om du behöver en annan vårdnivå. Du kan också läsa mer om mottagningar och vårdvägar på varden.se.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Det betyder att du kan behöva en bedömning eller hänvisning innan du får tid där.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om något är oklart. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Om du inte pratar svenska, eller till exempel har en hörselnedsättning, har du möjlighet att få hjälp av en tolk.1
Vätskeersättning är en särskild lösning med salt och socker som dricks för att återställa vätskebalansen. Den kan behövas när kroppen har förlorat mycket vätska, till exempel genom diarré eller stora kräkningar.2 Du kan köpa vätskeersättning på apotek.
Om det är svårt att dricka, till exempel vid magsjuka, är det bättre att dricka lite i taget men ofta. Vatten eller te kan prövas, och du kan också använda vätskeersättning.1 Undvik mycket söta drycker och lightdrycker, eftersom de kan ge diarré som gör vätskebristen värre.
Mild till måttlig vätskebrist kan gå över på mindre än ett dygn när orsaken åtgärdas och du får i dig rätt mängd vätska. Med rätt behandling kan vätskebrist gå över inom två till tre dagar.6 Hur länge besvären varar beror därför bland annat på orsaken och hur mycket vätska kroppen har förlorat.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Barn med vissa långvariga sjukdomar kan vara extra känsliga för vätskebrist.4 Det gäller barn med:
Äldre personer kan få vätskebrist lättare eftersom törstkänslan kan minska med åldern.3 När törsten inte känns lika tydligt kan det bli svårare att märka att kroppen behöver vätska.
Personer som är beroende av andra för att få dryck har ökad risk för vätskebrist.5 Det kan till exempel gälla personer som har demens eller äldre personer som inte kan eller orkar dricka utan hjälp. Även små barn kan behöva hjälp av en vuxen för att få dryck.
Barn är extra känsliga för vätskebrist, och yngre barn är känsligare än äldre barn och vuxna. Risken påverkas därför både av barnets ålder och av om barnet har en sjukdom som gör det mer känsligt.
Läs mer om symtom och när du ska söka vård i avsnitten om vätskebristens symtom och när du ska söka vård.
Andra symtom hos barn kan vara mer törst, att barnet inte orkar äta och går ner i vikt, torra läppar samt torra och matta insidor av kinderna. Barnet kan också få huvudvärk, gråblek hud, mörka ringar under ögonen eller ögon som ser insjunkna ut. Vid kraftig vätskebrist kan huden hos ett barn bli mindre spänstig. På barn under tre år kan du se det genom att mjukt nypa i huden på magen och dra den utåt; om huden stannar kvar och inte snabbt sjunker tillbaka kan barnet vara uttorkat. På barn som är ungefär tre år eller äldre kan du göra samma sak på huden på handen.4
Vid kraftig vätskebrist kan barnet bli mycket utmattat. I ovanliga fall kan barnet bli medvetslöst.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande situationer:
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd.1
Förvirring, svimning, utebliven urinering, snabb hjärtrytm eller snabb andning kan vara tecken på allvarlig vätskebrist som kräver omedelbar medicinsk hjälp.3
Om du är osäker på hur symtomen ska bedömas kan du få sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta var du kan söka vård. Om du ringer från ett annat land kan du ringa +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning, hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv och om du bör söka vård.1
Elektrolyter är mineraler i kroppen som har en elektrisk laddning. De hjälper bland annat till att hålla vätskebalansen i kroppen.3
Vid ett barns vårdbesök kan uppgifter om barnets vikt och hur vikten har utvecklats under de senaste månaderna vara användbara.4 Uppgifterna kan jämföras med barnets vikt vid vårdbesöket.
Barnets tillväxtkurva från BVC kan tas med till vårdbesöket. Den visar uppgifter som kan användas tillsammans med den aktuella vikten. För ett barn kan viktförändringen ge vårdpersonalen ett underlag när vätskebrist bedöms. Det är därför bra att ta med uppgifter om barnets vikt och viktutveckling till besöket.4
Ett barn med kraftig vätskebrist kan få hjälp att få i sig vätska på sjukhuset. Vätskan kan ges genom dropp eller genom en slang i näsan till magsäcken.4
Sjukhusbehandling kan innebära övervakning av elektrolytobalans. Vid måttlig vätskebrist kan dropp behövas.6 Vid svår vätskebrist kan sjukhusbehandling med dropp behövas, och behandlingen kan då omfatta vätska som ges direkt i en blodåder.3 Sjukhuset kan också följa elektrolytobalans under behandlingen.6 För ett barn med kraftig vätskebrist kan vården ge vätska genom dropp eller genom en slang i näsan till magsäcken.4 Vårdpersonalen bedömer vilken behandling som behövs utifrån hur mycket vätskebrist det handlar om.
Om du har diabetes kan du behöva hjälp att sänka blodsockervärdet.1 Behandlingen av vätskebrist kan behöva anpassas efter vilken nivå av vätskebrist vårdpersonalen bedömer.6
Vilken behandling som behövs påverkas alltså av hur allvarlig vätskebristen är och om en annan sjukdom bidrar till besvären. Om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta vård kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Erbjud ett sjukt barn små mängder vätska ofta, gärna så snart barnet har blivit sjukt.4 Barnet kan kräkas om det dricker för mycket på en gång. Om barnet har svårt att dricka själv kan du försöka ge vätska med en tesked.
Om barnet kräks mycket kan du ge ungefär två teskedar vätska var femte minut. Två teskedar motsvarar ungefär 10 milliliter.4 Barn som kräks mycket eller har kraftiga diarréer kan behöva vätskeersättning, oavsett ålder.
Fortsätt amma eller ge bröstmjölk i flaska, men oftare än vanligt och även om barnet kräks.4 Barn som bara äter bröstmjölk kan i första hand få små, täta mål med bröstmjölk.
Barn under ett år ska inte få smaksatt vätskeersättning.2 Smaksatt vätskeersättning innehåller mer socker, och mycket socker under kort tid kan ge diarré eller mer diarré.
Drick mer när det är varmt.1 Du kan också behöva dricka extra om du svettas mycket, har feber, diarré eller kräks.
Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver dricka mer.1 Ett barn behöver också erbjudas extra vätska vid magsjuka, diarré, feber, mycket svettning eller varmt väder.
Personer som har svårt att känna törst eller komma ihåg att dricka kan behöva hjälp att få i sig vätska.1 Det kan till exempel handla om att erbjuda dryck ofta eller se till att personen har tillgång till vätska.
Vätskebrist: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget