Internmedicin

Vad är internmedicin?

Internmedicin med vardagliga ord

Internmedicin är ett medicinskt specialistområde som fokuserar på sjukdomar i kroppens inre organ och systemsjukdomar. Det handlar alltså om sjukdomar som påverkar ett eller flera organsystem i kroppen. Internmedicin tittar därför ofta på hur olika delar av kroppen hänger ihop när du har flera besvär samtidigt. Området omfattar en bred kunskaps- och färdighetsbas som är gemensam för flera andra medicinska specialiteter.¹ Den breda kompetensen gör att en internmedicinare kan bedöma vanliga och viktiga sjukdomar inom internmedicin och närliggande specialiteter. Internmedicin kan också användas som en självständig generalistkompetens.²

Internmedicin behandlar oftast tillstånd med läkemedel eller andra metoder som inte kräver operation.¹ Sådana metoder kallas ibland icke-invasiva eller minimalt invasiva metoder.

Internmedicin är en bred generalistkompetens som kan användas självständigt.¹ Det betyder att området kan ge en bred medicinsk bedömning och hantera många olika sjukdomstillstånd utan att alltid vara inriktat på bara ett organ.

Internmedicin bygger ofta diagnosen på sjukdomshistorien och den kroppsliga undersökningen, kompletterat med andra undersökningar.¹ De kompletterande undersökningarna kan till exempel bygga på bilder, kroppens funktioner, endoskopi eller analyser av blod och andra prover.

Vilka patienter området möter

Internmedicin kan möta patienter från de övre tonåren och uppåt. Området omfattar alltså inte bara äldre personer, även om patientgruppen inom internmedicin har en tyngdpunkt på äldre personer.²

En internmedicinare kan både förebygga sjukdom och behandla komplexa medicinska tillstånd hos vuxna.³ Det kan innebära att läkaren ser till hela din hälso- och sjukdomssituation, särskilt när flera problem behöver bedömas tillsammans. En sådan helhetssyn är särskilt viktig när flera diagnoser och problem finns samtidigt.² Internmedicinaren behöver då väga ihop hela din hälso- och sjukdomssituation i stället för att bara fokusera på ett enskilt organ.

Internmedicin som gemensam grund

Internmedicin är basspecialitet för flera grenspecialiteter, bland annat:¹

• hjärtmedicin
• mag- och leversjukdomar
• hormon- och diabetesmedicin
• njurmedicin
• lungsjukdomar
• blodsjukdomar
• allergologi

Internmedicin är också en kunskaps- och färdighetsbas för akut verksamhet inom hela det internmedicinska fältet.¹ Därför är kunskaper i internmedicin en gemensam grund för flera delar av den medicinska vården.

Vad omfattar internmedicin?

Organ och kroppssystem

Internmedicin omfattar många sjukdomar som påverkar kroppens organ och kroppssystem. Det kan handla om sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, till exempel hjärtsjukdomar. Högt blodtryck hör också till de tillstånd som internmedicin kan behandla.³

Området omfattar lungsjukdomar som KOL. Det omfattar även diabetes och njursjukdom. Andra exempel är ledsjukdomar och övervikt.³

Internmedicin tar alltså upp sjukdomar och hälsoproblem från flera delar av kroppen. Därför kan en internmedicinare möta personer med både en enskild sjukdom och flera medicinska problem samtidigt.

Grenspecialiteter inom fältet

Internmedicin är basspecialitet för flera grenspecialiteter. De är olika fördjupningar inom det internmedicinska fältet:

• Kardiologi är en grenspecialitet till internmedicin.²
• Medicinsk gastroenterologi och hepatologi är grenspecialiteter till internmedicin.²
• Endokrinologi och diabetologi är grenspecialiteter till internmedicin.

Undersökningar och behandlingar inom internmedicin

Samtal och kroppsundersökning

Ett läkarbesök börjar ofta med att du berättar om dina besvär. Det hjälper läkaren att förstå hur du upplever dem och att avgöra vad som behöver undersökas. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning för att försöka hitta orsaken till besvären.⁴

Vilka kroppsdelar som undersöks beror på dina besvär. Vid andningsbesvär kan läkaren till exempel undersöka lungorna, medan andra besvär kan göra att läkaren undersöker andra delar av kroppen. Läkaren kan känna med händerna eller titta på den kroppsdel som besvärar dig. Ibland används hjälpmedel, till exempel ett stetoskop för att lyssna på hjärtat. Läkaren kan också lyssna på andningsljudet med stetoskop när lungorna undersöks. Det går då att höra om det finns slem i luftrören eller om luftrören är förträngda av svullnad i slemhinnan.⁴

Kroppsundersökningen kan ibland räcka för att läkaren ska kunna ställa en diagnos.⁴ Om det behövs kan undersökningen kompletteras med blodprov eller bilddiagnostik.

Blodprov och mätningar

Blodprov kan användas för att undersöka om du har en infektion, inflammation eller annan sjukdom. Blodprov kan också användas för att välja behandling. Ett annat användningsområde är att följa upp och mäta effekten av en behandling.⁵

När bör du söka vård inom internmedicin?

När internmedicin kan vara rätt vårdområde

Internmedicin kan vara ett relevant vårdområde när besvären gäller sjukdomar i kroppens inre organ eller systemsjukdomar.² Om flera medicinska problem finns samtidigt kan internmedicin också vara relevant, eftersom området arbetar med en helhetssyn på patientens hälso- och sjukdomssituation.

Internmedicin kan vara relevant vid komplexa medicinska tillstånd hos vuxna.² En läkare i internmedicin kan dessutom följa långvariga sjukdomar och bedöma hur vården behöver fortsätta över tid.³

Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vilket behov av vård du har. Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning; en sjuksköterska kan bedöma dina besvär och ge råd om var du kan söka hjälp. Du kan ringa 1177 dygnet runt. Det är nästan alltid vårdcentralen du ska kontakta först om du är sjuk eller har något besvär. På vårdcentralen kan du få hjälp med många besvär. Där kan du också få kontroll av kroniska sjukdomar. Vilka mottagningar som finns och vad de kallas kan vara olika på olika ställen i landet.⁷

När du ska ringa 112

Ring telefonnummer 112 om du eller någon i din närhet plötsligt känner sig allvarligt sjuk eller har varit med om allvarlig olycka.

Skillnaden mellan internmedicin och närliggande specialiteter

Brett område jämfört med fördjupade grenspecialiteter

Internmedicin är ett brett område som binder samman flera grenspecialiteter.¹ Det fungerar som en gemensam plattform för kardiologi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, endokrinologi och diabetologi, medicinska njursjukdomar, lungsjukdomar, hematologi och allergologi.

En internmedicinare har bred kompetens inom hela det internmedicinska området, medan en grenspecialist har en mer fördjupad kompetens inom ett särskilt område.¹ Det gör att internmedicinaren kan se samband mellan olika organsystem och sjukdomar hos samma person. Helhetssynen är särskilt viktig när flera diagnoser och problem finns samtidigt.

Internmedicinaren kan också bedöma när du behöver träffa en grenspecialist eller annan specialist. Då kan du behöva en remiss, som är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Vilka regler som gäller för remiss varierar mellan regionerna.⁹

Skillnad mot allmänmedicin och sjukhusvård

Internmedicin kan användas som en självständig generalistkompetens.² Det betyder att internmedicin inte enbart är ett steg på vägen till en grenspecialitet, utan också kan vara den kompetens som läkaren arbetar med i sin egen verksamhet.

Så söker du vård inom internmedicin

Börja med en första bedömning

Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär.⁹ Där kan du få hjälp med många olika besvär och sjukdomar, och du kan också få kontroll av kroniska sjukdomar.

Om du behöver specialiserad vård kan du bli hänvisad till rätt typ av mottagning. En läkare på vårdcentralen kan skicka remiss till en specialist om det behövs.⁹ En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.

Du kan själv välja vilken vårdcentral du vill gå till i hela landet.⁴ Du kan också själv välja mottagning för öppenvård, alltså vård där du inte blir inlagd på sjukhus. När du behöver specialiserad öppenvård kan du ibland behöva remiss.

Remissens innehåll och regler

En remiss innehåller information om vilken vård patienten behöver. Det kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. En remiss kan innehålla uppgifter om symtom och tidigare sjukdomar och besvär.⁹ Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på mottagningen som tar emot remissen.

Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan regionerna. Reglerna bestäms av varje region, så ta reda på vad som gäller på den mottagning du vill komma till. Vissa regioner kräver remiss för medicinsk diagnostik som röntgen och provtagning.

Hitta vårdgivare inom internmedicin

Vilken vårdnivå som kan hjälpa

Vårdcentralen kan hjälpa dig med många olika besvär. Det är nästan alltid vårdcentralen du ska kontakta först om du är sjuk eller har något besvär. Vilka mottagningar som finns och vad de kallas kan vara olika på olika ställen i landet.⁷

Vårdcentralen kan hänvisa dig till rätt typ av mottagning om du behöver specialiserad vård.¹⁰ En specialistmottagning är anpassad för vård inom särskilda områden, till exempel hjärtat, lungorna eller njurarna.⁷

Välj mottagning och kontaktsätt

Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård. Du kan alltså söka vård på vilken vårdcentral eller öppenvårdsmottagning du vill i hela landet.⁷

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Du kan till exempel boka, omboka eller avboka tider. Vissa mottagningar erbjuder videosamtal, där du ser och pratar med exempelvis en läkare genom dator, telefon eller surfplatta.¹⁰

Vanliga frågor om internmedicin

Vad är internmedicin?

Internmedicin är en bred specialitet som fokuserar på systemsjukdomar och sjukdomar i kroppens inre organ. Det internmedicinska området är en generalistkompetens som kan utövas självständigt.¹ Internmedicin kan därför vara både en bred vårdinriktning och en självständig kompetens för läkare.

Vilka sjukdomsområden omfattar internmedicin?

Internmedicin omfattar bland annat sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, lungsjukdomar, diabetes och njursjukdom.³ Internmedicin är också basspecialitet för flera grenspecialiteter, däribland kardiologi, medicinska njursjukdomar, lungsjukdomar samt endokrinologi och diabetologi.¹ Det innebär att internmedicin har en gemensam kunskapsbas med flera andra medicinska specialiteter.

Vilka undersökningar kan ingå?

Ett läkarbesök brukar börja med att du berättar om dina besvär. Därefter kan läkaren göra en kroppsundersökning för att försöka hitta orsaken till besvären. Beroende på vad du berättar och vad undersökningen visar kan ytterligare utredning behövas.⁴

• Blodprov.