Undernäring innebär att kroppen får i sig för lite energi och andra näringsämnen i förhållande till vad den behöver. Det förekommer framför allt bland äldre personer, och det är ofta närstående som först lägger märke till att någon äter mindre eller går ner i vikt.
Undernäring innebär att du får i dig för lite energi och andra näringsämnen i förhållande till vad kroppen behöver.1 Det kan alltså handla om att mängden mat och näring inte räcker för kroppens behov, även om det inte alltid syns utanpå.
Undernäring definieras som en näringsrubbning som kan leda till en försämrad kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp.2 Kroppssammansättning handlar bland annat om förhållandet mellan fett och muskler, medan funktionsförmåga handlar om hur kroppen fungerar i vardagen.
Bristen på näringsämnen kan förekomma ensam eller tillsammans med sjukdom och åldrande.2 Det betyder att undernäring kan ha olika sammanhang och inte bara förekomma hos personer som är sjuka eller mycket smala.
Undernäring kan förekomma även om du har övervikt eller fetma.2 Därför går det inte alltid att avgöra näringsstatus enbart genom att titta på kroppsvikten eller kroppsformen.
Ofrivillig viktnedgång är ett tecken på otillräcklig näringstillförsel.3 Det kan vara ett tecken även om du inte själv har försökt att gå ner i vikt. Förändringar i hur kläder, ringar eller klocka sitter kan också göra en förändring lättare att lägga märke till.
Tidiga tecken på undernäring kan vara:
Undernäring förekommer framför allt bland äldre personer i Sverige.4 Samtidigt kan brist på näring förekomma i olika åldrar och behöver inte alltid vara tydlig från början.
Aptiten minskar vanligtvis i 80-årsåldern, men den kan minska tidigare. Minskad aptit kan vara en del av det naturliga åldrandet.5 Förändringen kan komma långsamt, så det kan vara svårt att själv märka att du äter mindre än tidigare.
Högre ålder kan förändra sinnesintrycken och leda till försämrad lukt, smak, syn och hörsel.1 Det kan påverka både förmågan och lusten att äta. När aptiten minskar kan portionerna därför bli mindre och måltiderna förändras.
Var uppmärksam på om du äter mindre, om vikten minskar eller om kläderna börjar sitta lösare. Sådana förändringar kan förekomma vid undernäring, även när kroppsvikten tidigare varit högre.
Undernäring har betydelse eftersom brist på näring kan påverka flera av kroppens funktioner. Påverkan kan märkas i musklerna, men även i hjärtat och lungorna. Undernäring kan påverka i stort sett alla kroppsfunktioner.1 När du går ner i vikt kan du bli trött och orka mindre.6 Det kan göra det svårare att vara aktiv och att klara sådant du brukar göra i vardagen.1
När du har minskad aptit kan det vara lättare att äta flera små måltider än några få stora portioner. Försök att sprida maten över dagen i stället för att äta stora mängder vid ett fåtal tillfällen. Utöver frukost, lunch och kvällsmat kan du behöva tre eller fler mellanmål.5 Ju mindre du orkar äta varje gång, desto fler näringsrika mellanmål behövs.
Försök att inte låta pausen från mat över natten bli längre än elva timmar.5 En längre paus kan göra det svårt att få i sig all näring som kroppen behöver. Ät gärna något både till frukost och kvällsmål.
Fysisk aktivitet kan göra att du får mer aptit och lättare känner dig hungrig.5 En kort promenad eller annan rörelse kan därför passa före en måltid, om du orkar. Även en liten mängd rörelse kan vara ett sätt att komma igång.
Välj mat som innehåller mycket energi och protein när du har minskad aptit eller ofrivillig viktnedgång. Protein behövs bland annat för att musklerna ska behålla sin styrka.5
Närstående är, med sina kunskaper om personen, en viktig resurs i vården och omsorgen.2 Du som känner personen kan därför lägga märke till förändringar som annars är svåra att se.
Tidiga tecken kan vara:
Närstående kan också uppmärksamma svårigheter och problem i samtal med personen. Det kan bidra till att tecken på undernäring upptäcks tidigt och att åtgärder sätts in tillsammans med personen.
Om en person får i sig för lite mat och dryck kan du hjälpa till med de råd som gäller vid minskad aptit. Det kan till exempel handla om att äta tillsammans, planera måltider, handla mat eller laga mat som går att frysa in i portioner. Du kan också hjälpa till att ansöka om matleveranser genom hemtjänsten.
Vårdcentralen kan vara en väg in till vården om du har svårt att äta och går ner i vikt på grund av en sjukdom eller behandling. Kontakta din läkare eller vårdcentral om du inte redan har kontakt med en dietist.6
På vårdcentralen kan du få hjälp att uppmärksamma orsaker till att du äter mindre eller går ner i vikt. Det kan till exempel handla om sjukdom, behandling eller läkemedel som påverkar aptiten. Vårdcentralen kan också hjälpa dig vidare till andra yrkesgrupper när det behövs.
Du kan ringa telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtomen.5 På 1177.se kan du också hitta information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
En dietist kan ge kostråd som är anpassade för dig när du har svårt att äta och går ner i vikt på grund av en sjukdom eller behandling. Dietisten kan också bedöma om du behöver till exempel näringsdryck.6 Kostråden kan handla om hur du får i dig tillräckligt med energi och protein.
Om du redan har kontakt med vården kan du fråga om dietistkontakt. I vissa fall behövs en remiss till dietist för en fördjupad nutritionsutredning eller kostbehandling.
Undernäring uppstår när näringsämnena kroppen får inte motsvarar behovet. Det kan handla om att du får i dig för lite näring totalt, eller om att du får i dig för lite av vissa näringsämnen trots att du äter mycket av annat.10
Undernäring kan bero på brist på energi, protein, vitaminer eller mineraler. Kroppen behöver flera olika näringsämnen i rätt mängder för att kunna fungera.10
Ja, du kan vara överviktig och samtidigt ha undernäring.2 Det betyder att kroppens vikt inte ensam visar om du får i dig den näring du behöver.3
Undernäring kan vara mindre synlig när du får mycket energi men för lite vitaminer och mineraler. En person kan alltså få i sig många kalorier men ändå ha brist på viktiga näringsämnen.10
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 7 källor · Senast granskad: 15 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Musklernas styrka har betydelse för att du ska kunna röra dig och klara vardagen. När muskelmassa och muskelfunktion försämras kan också balansproblem och fallolyckor bli vanligare.
När kroppen inte får i sig tillräckligt med näring påverkas försvaret mot infektioner och förmågan att reparera skador. Ofrivillig viktnedgång kan därför vara viktig att uppmärksamma även om förändringen först verkar liten.
När återhämtningen försämras kan det också bli svårare att komma tillbaka efter sjukdom. Ibland påverkas andningsmusklerna, vilket kan försämra återhämtningen ytterligare. När du har undernäring kan du bli sjuk oftare och återhämta dig långsammare.7 Försvagat immunförsvar och sämre sårläkning gör att infektioner och sår kan få större betydelse för återhämtningen.8 Därför är tillräckligt med energi och protein viktigt för immunförsvaret och sårläkningen.5
Undernäring kan påverka mer än vikt och muskler. Följderna kan även märkas i magen, tankeförmågan och den mentala klarheten.
Att återställa näringsbalansen kan alltså ta tid och vara svårt. Det kan därför behövas tid innan kroppen återfår en bättre näringsbalans.2 Hur snabbt det går påverkas bland annat av hur allvarlig undernäringen är och av bakomliggande sjukdomar.1 Därför är det viktigt att så långt som möjligt förebygga att undernäring uppstår.
Protein finns bland annat i:5
Extra sås, dressing eller olja kan öka energin i maten.5 Du kan också välja produkter med högre fetthalt i stället för lättprodukter. Mjölk eller juice till maten kan ge extra energi när portionerna är små.
Näringsrika och energirika mellanmål kan vara:5
Om det är svårt att äta tillräckligt kan även drycker ge energi och protein. Exempel är nypon- eller fruktsoppa, mjölk, drickkvarg, drickyoghurt, smoothie och milkshake. Drick det som fungerar för dig mellan måltiderna eller tillsammans med maten.
Det kan vara svårt att känna energi och lust att laga mat när aptiten är minskad. Färdigrätter och halvfabrikat kan då vara alternativ när du inte orkar laga mat.5 Ha gärna enkla alternativ hemma så att du inte behöver laga mat från grunden varje gång.
Näringsrika pålägg kan göra det enklare att få i sig näring.5 Exempel är makrill i tomatsås, ägg, leverpastej och hummus. Andra alternativ är sill, tonfisk, räksallad, rödbetssallad, avokado och jordnötssmör eller andra nötsmör.
Vid ätsvårigheter kan mat som är lätt att svälja och kräver lite tuggning vara ett alternativ.9 Du kan till exempel prova krämer, gröt, soppor, frukt- och bärsoppor, milkshakes, smoothies, yoghurt och välling.
Drick vätska mellan måltiderna om du blir mätt av att dricka till maten. Då kan det bli lättare att äta när det är dags för frukost, lunch eller middag.
Försök att äta i en miljö där du trivs. Om maten smakar bättre i vardagsrummet än i köket kan du äta där. Kalla rätter kan också passa bättre än varm mat om lukten av maten gör dig illamående.
När minskad matlust hänger ihop med isolering och ensamhet kan det hjälpa att äta tillsammans.5 Du kan bjuda hem personen eller föreslå att ni ses och äter eller lagar mat tillsammans. Måltiden kan också bli ett tillfälle att umgås med vänner eller grannar.
En närstående kan hjälpa till att planera en veckomeny och handla mat.5 Det kan vara särskilt användbart när personen inte är intresserad av sådant som har med mat att göra.
En närstående kan också laga en större mängd av en maträtt som personen tycker om och frysa in portioner.5 Då finns det mat att ta fram även de dagar då matlagning känns svårt.
Närstående kan hjälpa till att ansöka om matleveranser genom hemtjänsten.5 Det kan ge tillgång till färdig mat när personen har svårt att själv planera, handla eller laga måltider.
Det kan vara bra att vara uppmärksam på om portionerna blir mindre, om maten inte äts upp eller om det finns gammal mat i kylskåpet. Även mindre mängd mat som köps in och lösare sittande kläder kan vara tecken på att personen får i sig för lite näring.
En första bedömning kan göras för att upptäcka risk för undernäring. Riskbedömning för undernäring bör genomföras regelbundet bland äldre personer.1 Om det finns risk för undernäring kan en vidare utredning ge underlag för vilka åtgärder som behövs och hur ofta näringstillståndet ska följas upp.2 Bedömningen kan omfatta ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt.
Om någon av dessa förändringar finns kan vården göra en vidare utredning av näringstillståndet och möjliga orsaker. Ofrivillig viktförlust behöver vägas in även om personen har övervikt eller fetma, eftersom undernäring inte alltid syns på personens vikt.
En utredning kan ta hänsyn till sjukdomshistoria, mag-tarmfunktion, läkemedel, munhälsa och smärta.1 Den kan också omfatta tugg- och sväljproblem, sociala och kulturella förhållanden samt psykologiska faktorer som stress och nedstämdhet.
En dietist kan göra en ingående beräkning av energi- och näringsintag samt näringsbehov.1 Du kan få kostråd av en dietist om du har svårt att äta och går ner i vikt på grund av en sjukdom eller behandling. Dietisten kan ge råd som är anpassade för dig och bedöma om du behöver till exempel näringsdryck.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig eller personen du hjälper:
Minskad matlust och viktnedgång kan ibland bero på sjukdom, till exempel depression eller demens. Det kan också vara en biverkning av läkemedel. En äldre person med depression eller demens kan behöva stöd och hjälp av en närstående för att söka vård.5
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtomen.5 Du kan ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma vilken vård som behövs.
Närstående bör hjälpa en äldre person att söka vård om minskad matlust eller viktnedgång kan bero på depression eller demens.
Personal i hälso- och sjukvården, hemtjänsten och särskilda boenden har en viktig roll i att upptäcka riskfaktorer för undernäring. När personal ser förändringar eller hör om svårigheter kan tecken på undernäring uppmärksammas tidigt. Närstående är också en viktig resurs i vården och omsorgen eftersom de känner personen och kan lägga märke till förändringar.2
Vården och omsorgen kan tillsammans uppmärksamma behov av stöd, utredning och uppföljning. Det kan göra det lättare att få rätt hjälp i vardagen.
Minskad aptit är vanligt hos äldre och kan utvecklas långsamt. När förändringen sker under lång tid kan det vara svårt att själv märka att du äter mindre än tidigare.5
Minskad matlust och viktnedgång kan bero på depression, demens eller läkemedelsbiverkningar.5 Även sjukdom, ätsvårigheter och det naturliga åldrandet kan bidra till ett långvarigt och bristande intag av energi och näringsämnen.1
Mindre portioner än tidigare kan vara ett tecken på minskad aptit.5 En närstående kan också lägga märke till att personen lämnar mer mat på tallriken eller handlar mindre mat än tidigare.2
Viktnedgång, lösare kläder och ständig trötthet hör till tecken som kan förekomma vid undernäring.5 Ofrivillig viktnedgång kan göra att du blir trött och orkar mindre.6
Det kan vara hjälpsamt att vara uppmärksam på förändringar över tid, särskilt om flera tecken kommer samtidigt. Närstående har ofta god kännedom om personens vanor och kan därför upptäcka förändringar tidigt.2
Dietiststöd kan vara aktuellt när personen har svårt att äta och går ner i vikt på grund av sjukdom eller behandling. Dietisten kan ge kostråd som är anpassade efter personens behov och bedöma om näringsdryck behövs.6
Dietisten kan samarbeta med andra vårdprofessioner kring personens kostbehov.8 En dietist kan också göra en ingående beräkning av energi- och näringsintag samt näringsbehov.1
Kostbehandlingen kan behöva anpassas efter ätsvårigheter, personens situation och eventuella sjukdomstillstånd.1 Vilka åtgärder som behövs beror därför på personens behov.4