Nedstämdhet – symtom, orsaker och behandling

Vad är nedstämdhet?

En vanlig sinnesstämning och reaktion

Det är vanligt att vara nedstämd ibland. Nedstämdhet är en reaktion på något som känns jobbigt, och en naturlig del av livet. Ibland förstår du varför du känner dig nedstämd, och ibland gör du inte det.¹

Nedstämdhet är en sinnesstämning som varar längre än en tillfällig känsla av till exempel ledsenhet.¹ Den kan därför finnas kvar en tid och påverka hur du känner dig i vardagen, utan att det betyder att du har en depression.

Det finns flera ord som beskriver nedstämdhet. Att vara låg, nere eller deppig är vanliga ord. Nedstämdhet är något annat än att vara deprimerad.¹

Så kan det kännas och utvecklas

Nedstämdhet kan märkas på olika sätt. En del känner sig ledsna, trötta eller orkeslösa. Andra blir sura, irriterade eller rastlösa.¹ Det är alltså inte alltid ledsenhet som märks tydligast.

Olika personer kan uppleva nedstämdhet på olika sätt. En del gråter och söker tröst, medan andra vill vara ifred.¹ Det finns därför inget enda sätt att reagera på när du är nedstämd.

Du kan må mycket dåligt och känna hopplöshet när du är nedstämd.¹ Sådana känslor kan vara starka även när nedstämdheten går över med tiden.

Nedstämdhet går nästan alltid över av sig själv, men det kan ta tid. Nedstämdhet är nästan alltid övergående, även om du inte gör något åt den. Ibland kan du ändå behöva stöd från andra.¹

Om du känner dig mycket nedstämd under mer än två veckor och även har tappat lusten till sådant som du brukar tycka om att göra, kan du ha fått en depression.¹ Det är då inte längre bara fråga om en tillfällig känsla av ledsenhet.

Hur länge nedstämdheten finns kvar och hur den känns kan skilja sig från person till person. För vissa märks den främst som trötthet eller brist på ork, medan andra framför allt blir irriterade eller rastlösa. Du kan också vilja ha närhet och tröst, eller behöva vara ensam.

Om nedstämdheten inte går över kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Vad kan nedstämdhet bero på?

Händelser, relationer och känslomässig belastning

Nedstämdhet kan bero på många olika skäl. Det kan finnas flera saker som påverkar samtidigt. Biologisk sårbarhet, psykologiska faktorer och sociala förhållanden kan alla ha betydelse för hur en person påverkas av belastningar. Olika personer kan därför reagera olika på liknande händelser. En tidigare svår livshändelse kan också öka risken för att senare utveckla depression, även om nedstämdhet efter en händelse inte i sig betyder att du har en depression.² Svåra händelser i livet kan vara en orsak, även om det inte alltid är lätt att se sambandet själv.¹

• Konflikter med andra människor kan vara en yttre orsak till nedstämdhet.¹
• Ett avslutat förhållande kan vara en yttre orsak till nedstämdhet.¹
• Problem med ekonomin kan vara en yttre orsak till nedstämdhet.¹
• Problem med hälsan kan vara en yttre orsak till nedstämdhet.

När ska du söka vård för nedstämdhet?

Kontakta en vårdcentral vid följande besvär

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:¹

• Du känner dig nedstämd varje dag i två veckor eller mer.¹
• Du har svårt att sova och koncentrera dig.¹
• Du tappar aptiten och förlorar intresset för vanliga aktiviteter.¹
• Du har tappat intresset eller orken för det mesta, till och med för det du brukar tycka om att göra.¹

Sjukvårdsrådgivning

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹

Vad kan du göra själv vid nedstämdhet?

Stöd, känslor och aktiviteter

Det kan ofta kännas bättre när du får sätta ord på dina känslor. Att prata med en vän, en släkting eller någon annan som du känner dig trygg med kan göra det lättare att berätta hur du mår. Du kan också få hjälp att hitta lösningar på funderingar och problem genom att prata med någon.¹

När du är nedstämd är det vanligt att lusten och energin minskar. Försök ändå att ägna dig åt sådant som du brukar tycka om eller som vanligtvis ger dig ny energi.¹ Det kan till exempel vara ett hantverk, odling, att skriva, spela, sjunga eller lyssna på musik. Om det är svårt att komma i gång på egen hand kan du leta upp en kurs eller en studiecirkel.

Testa att göra aktiviteten även om den inte känns lika rolig som vanligt i början. Den positiva effekten kan komma efter ett tag, även om du inte trodde det från början.¹

Att umgås med personer som du trivs med kan hjälpa.¹ Du kan ringa, träffas eller umgås över nätet. Försök att vara så öppen du kan med hur du mår och lyssna när ni pratar.

Rutiner för sömn, rörelse och mat

Regelbundna vanor i vardagen kan göra det lättare att hantera påfrestningar och svåra händelser. Sömnvanor, matvanor och att du håller dig aktiv har betydelse för din hälsa.

Utredning och behandling vid nedstämdhet

Vad som kan hända vid ett vårdbesök

När depressiva symtom behöver bedömas görs en medicinsk utredning. Den kan börja med frågor om hur du mår, hur länge besvären har funnits och hur de påverkar vardagen. Bedömningen kan också innehålla en kroppslig undersökning, blodtrycksmätning, att lyssna på hjärtat med stetoskop, en undersökning av nervsystemet och provtagning.

• Vid utredning av depressiva symtom kan kroppslig undersökning, blodtryck, hjärtundersökning, neurologisk undersökning och provtagning ingå.²

Proverna kan användas för att leta efter kroppsliga tillstånd som kan ge liknande symtom. Vilka prover som tas beror på den medicinska bedömningen.

• Vid bedömningen kan vårdpersonalen bland annat kontrollera blodstatus, blodsocker, sköldkörtelprover, vitamin B12 och folsyra.²

Utredningen kan även behöva fördjupas utifrån det som kommer fram i samtalet och undersökningen. Det kan till exempel handla om ytterligare medicinsk utredning, som datortomografi eller magnetkameraundersökning av hjärnan och EEG, när uppgifter i sjukdomshistorien eller fynd vid undersökningen talar för det.

En skattningsskala kan användas som ett komplement till vårdpersonalens bedömning. MADRS-S är en självskattningsversion av MADRS, som är en validerad skattningsskala för depressiva symtom. Skattningsskalor kan ge viss vägledning om symtomens svårighetsgrad, men används framför allt för att följa behandlingen över tid.

• En validerad skattningsskala kan användas som stöd för att följa symtom vid depressionsbehandling.

Vem kan hjälpa dig vid nedstämdhet?

Vårdcentral och sjukvårdsrådgivning

Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när du behöver hjälp med nedstämdhet. Där kan du få råd om nästa steg och vid behov hjälp vidare. Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär. Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹ På varden.se kan du läsa mer om vårdcentraler och hitta kontaktuppgifter.

Psykologisk behandling och psykiatri

Ibland kan du behöva mer stöd och hjälp för att må bättre. Det finns till exempel olika former av psykoterapi eller psykologisk behandling som kan hjälpa.¹ Vilken hjälp som passar beror på dina besvär och på vilken vård som finns där du bor. Vid svår depression eller utebliven effekt av flera behandlingsförsök kan remiss till psykiatrin bli aktuell.² På varden.se kan du läsa mer om psykologisk behandling och psykiatrisk vård.

Vanliga frågor om nedstämdhet

Kan man vara nedstämd utan att veta varför?

Ja, nedstämdhet kan komma även när du inte förstår varför. Ibland går det att se en tydlig orsak, men ibland gör det inte det. Det kan därför vara svårt att förklara för andra vad som har gjort att du känner dig nedstämd.¹

Vad kan jag göra om jag har barn och är nedstämd?

Barn behöver få förstå vad som händer och få svar på sina frågor när en förälder är nedstämd. Berätta kort och enkelt om hur du mår, på ett sätt som passar barnets ålder.¹

Förklara att det inte är barnets fel om du är nedstämd. Du behöver inte berätta allt för barnet, men det du berättar ska vara sant.¹

Är det farligt att prata om känslor?

Det viktigaste är att barnet får veta att det inte är farligt att må dåligt eller att prata om känslor.¹ Att prata om känslor kan göra det lättare att förstå vad som händer.

Du behöver inte berätta allt för barnet. Det du berättar ska vara sant, även om du väljer att hålla vissa delar för dig själv.