Hypotyreos – symtom, orsaker och behandling

Hypotyreos kan uppstå efter behandling för hypertyreos. Det gäller särskilt efter behandling med radioaktivt jod eller efter en operation av sköldkörteln. Efter sådan behandling kan hypotyreosen bli långvarig. Även strålning mot halsen kan orsaka hypotyreos.¹

Vissa läkemedel kan sänka halterna av sköldkörtelhormon. Det gäller bland annat läkemedel som innehåller litium, karbamazepin eller interferon. Även vissa läkemedel som används vid cancer kan ge hypotyreos.¹

En sjukdom i hypofysen kan också sänka halterna av sköldkörtelhormon, men det är ovanligt.¹ Hypofysen bildar hormonet TSH, som påverkar sköldkörteln att bilda hormoner.

Jodbrist är en annan möjlig orsak. Sköldkörteln behöver jod för att bilda hormoner, och därför kan jodbrist orsaka hypotyreos.¹

Ärftlighet och riskfaktorer

Sköldkörtelsjukdomar kan vara ärftliga. Vissa gener kan göra det lättare att få hypotyreos.¹ Risken kan därför vara högre om någon nära släkting har haft en sjukdom i sköldkörteln.

Det betyder inte att andra grupper inte kan få hypotyreos.⁴ Graviditet och klimakteriet kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion. Efter en graviditet kan förändringen ibland gå över, men ibland behövs behandling.¹

Den vanligaste orsaken, kronisk inflammation i sköldkörteln, går inte att förebygga. Under graviditet och amning är behovet av jod större, eftersom kroppen då behöver mer jod.¹

Jod och medfödd hypotyreos

Jod finns framför allt i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och joderat salt.¹ Salt med jod kan därför vara ett sätt att få i sig tillräckligt med jod. Om du äter en kost med mindre jod, till exempel om du inte äter fisk och mjölkprodukter, kan du behöva jodtillskott. Prata med vården om du funderar på tillskott, så att du får råd som passar dig.

Det är ovanligt att barn föds med hypotyreos, men det kan förekomma om sköldkörteln inte fungerar som den ska. Därför undersöks alla nyfödda barn i Sverige med ett blodprov.¹ Den tidiga undersökningen gör att medfödd hypotyreos kan upptäckas även när den är ovanlig.

Symtomen utvecklas vanligtvis långsamt och kan bli värre med tiden. Det är inte säkert att du får alla symtom, och vissa kan märka dem först efter en längre tid.

Senare eller andra symtom

Efter en tid kan ytterligare besvär komma. De kan påverka flera delar av kroppen och kan därför se olika ut hos olika personer.

• Huden och håret kan bli torra, och håret kan falla av.¹
• Förstoppning kan förekomma.¹
• Du kan gå upp i vikt.¹
• Du kan få minnesproblem eller svårt att minnas saker.¹
• Pulsen kan bli låg.¹
• Du kan få ont i leder och muskler.¹

Ansiktet kan också bli svullet.⁶ Minskad sexlust kan förekomma, men det är inte alla som får det.¹ Rösten kan ibland bli hes.⁴ Alla får inte samma besvär, och symtomen kan därför märkas på olika sätt.

Kön, fertilitet och hals

Om du har mens kan du få oregelbundna blödningar. Hypotyreos som inte behandlas kan göra det svårare att bli gravid. Sköldkörteln kan ibland växa och bli större, vilket kallas struma.¹

Sköldkörteln finns på halsens framsida.

När tillståndet blir allvarligt

Mycket låga halter av sköldkörtelhormon under längre tid kan ge låg puls och låg kroppstemperatur. Du kan också bli omtöcknad vid en sådan allvarlig försämring, och då kan sjukhusvård behövas. En sådan allvarlig försämring är mycket ovanlig, eftersom besvären vanligtvis märks allt eftersom.¹

I mycket sällsynta fall kan svår obehandlad hypotyreos leda till myxödemkoma.⁶ Myxödemkoma är ett livshotande tillstånd och kräver behandling på sjukhus.

Vid vanlig, eller primär, hypotyreos är TSH förhöjt och sköldkörtelhormonerna T4 och T3 låga.³ Det beror på att hypofysen försöker stimulera sköldkörteln när den inte bildar tillräckligt med hormon.

När TSH är förhöjt kan läkaren analysera TPO-antikroppar.³ Provet används för att undersöka om orsaken till det förhöjda TSH-värdet är autoimmun.

Berätta för läkaren om du tar kosttillskott som innehåller höga doser biotin. Höga doser biotin kan ge falskt höga eller låga provresultat.⁵

I vissa situationer kan läkaren behöva ta fler än ett sköldkörtelprov. Vilka prover som behövs beror bland annat på TSH-värdet och på om det finns misstanke om sjukdom i hypofysen.

Så tolkas provsvaret

Ett enskilt TSH-prov ger oftast inte ensamt ett säkert svar på om du har en sjukdom. Läkaren väger därför ihop provsvaret med hur du mår och med andra prover.³

TSH-värdet jämförs med ett referensintervall. Referensintervallet för TSH hos vuxna är ungefär 0,3–4,0 millienheter per liter.³

Referensintervallet kan skilja sig något mellan laboratorier. Laboratorier kan använda olika metoder för att mäta TSH, och därför behöver provsvaret bedömas utifrån det intervall som anges av laboratoriet.³

Ett värde som ligger utanför referensintervallet behöver alltså inte ensamt betyda att du har hypotyreos. TSH kan variera hos samma person vid olika tillfällen, och andra sjukdomar kan också påverka provresultatet.

Vid lätt förhöjt TSH kan läkaren ta ett nytt prov efter en tid.¹ Ett nytt prov kan visa om värdet fortfarande är förhöjt eller om det har förändrats.

Hur provtagningen går till

TSH-provet tas oftast i armen med en nål i ett ytligt blodkärl.³ Du brukar få sitta ner en stund innan blodprovet tas.

TSH-provet kan tas när som helst under dygnet. Om du tar sköldkörtelhormon kan du behöva lämna provet innan du tar läkemedlet på provtagningsdagen.³ Fråga din behandlande läkare vad som gäller för dig.

Provet skickas till ett laboratorium för undersökning. TSH-svaret brukar komma till läkaren inom ett par dagar.³

När fler undersökningar behövs

En förstorad sköldkörtel kan göra att fler undersökningar behövs.¹ Då får du en remiss till den eller de undersökningar som ska göras, och svaret får du från läkaren som skrev remissen.

Vid misstanke om central hypotyreos kan fortsatt lågt fritt T4 leda till bedömning av hypofysens andra funktioner.⁷ Då kan läkaren också överväga en remiss till specialist.

Central hypotyreos är ovanligt. Vid detta tillstånd kan TSH vara lågt, normalt eller lätt förhöjt trots att fritt T4 är lågt. Därför kan både provsvaren och andra tecken på sjukdom i hypofysen behöva bedömas tillsammans.⁷

Dos och effekt

Behandlingen börjar vanligtvis med en låg dos. Dosen höjs sedan successivt tills läkaren bedömer att den är lagom för dig. En för snabb dosökning kan ge hjärtklappning, svettningar och skakningar, och därför behöver dosen anpassas med hänsyn till din situation.⁸

För vuxna som är 65 år eller äldre eller har hjärt-kärlsjukdom rekommenderas en försiktig start med 25–50 mikrogram levotyroxin dagligen och dosökning efter hand.⁵ Kardiovaskulära sjukdomar kan förvärras om upptrappningen går för snabbt.

Symtomen minskar oftast efter några veckors behandling, men kroppen kan behöva längre tid för att anpassa sig när dosen ändras. Det kan ta upp till ett år innan symtomen minskar helt.¹ Berätta för läkaren hur du mår under behandlingen, särskilt om besvären inte minskar eller om nya besvär uppstår.

De flesta behöver fortsätta med levotyroxin resten av livet.¹ Det gäller särskilt när sköldkörteln har fått en varaktigt nedsatt förmåga att bilda hormon. Behandlingen ska ändå följas upp, eftersom behovet av läkemedel kan förändras över tid.

Om du glömmer en dos kan du ta den senare samma dag och sedan fortsätta enligt ditt vanliga doseringsschema. Om du har glömt läkemedlet en hel dag tar du den vanliga dosen nästa dag och ska inte ta en extra dos.⁸

Uppföljning och rätt dos

Regelbundna läkarbesök behövs för att kontrollera att dosen är rätt.¹ Uppföljningen bygger på blodprov och på hur du mår. Om symtomen finns kvar kan läkaren även behöva kontrollera fritt T4 tillsammans med TSH. Ett vanligt mål vid behandling av primär hypotyreos är att TSH ligger inom laboratoriets referensintervall.⁵

För vuxna kan TSH kontrolleras var tredje månad tills värdet har stabiliserats.⁵ Därefter kan provet vanligtvis tas en gång per år.

TSH kan ta upp till sex månader att återgå till referensintervallet om värdet var mycket högt före behandlingen eller om hypotyreosen varit obehandlad under lång tid.⁵ Vid svår hypotyreos som har funnits länge börjar läkaren med en låg dos och höjer den långsamt.⁷

För hög dos kan ge symtom som liknar hypertyreos.¹ Om du fortfarande har besvär trots att TSH ligger inom referensintervallet kan läkaren överväga att justera dosen ytterligare, men inte till doser som trycker ner TSH.⁵

Om du tar levotyroxin på provtagningsdagen kan du behöva lämna blodprovet innan du tar läkemedlet. Fråga den behandlande läkaren vad som gäller för just dig, eftersom provtagningen behöver planeras på ett sätt som gör värdet användbart för uppföljningen.

Interaktioner och biverkningar

Vissa läkemedel och kosttillskott kan minska effekten av levotyroxin om de tas för nära varandra. Det gäller järn, kalcium, antacida samt vitamin- eller mineraltillskott. Det bör gå minst fyra timmar mellan dessa preparat och levotyroxin eller liotyronin.⁸

Soja kan påverka upptaget av levotyroxin från tarmen. Om du förändrar mängden sojaprodukter i maten påtagligt kan läkaren därför behöva kontrollera dosen.⁸

Fråga läkaren eller på apotek om andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel kan påverka din behandling. Berätta också vilka kosttillskott du använder. På så sätt kan vården ta hänsyn till sådant som kan förändra effekten av levotyroxin.

Biverkningar beror oftast på att dosen har varit för hög under längre tid. För hög dos kan ge hjärtklappning, skakningar, svettningar, sömnsvårigheter, huvudvärk och diarré. Kontakta läkare om du får sådana besvär, eftersom dosen kan behöva ändras.⁸

Du bör inte ändra eller avsluta behandlingen utan att prata med vården.

Graviditet och alternativa behandlingar

Berätta för läkaren om du har hypotyreos och planerar att bli gravid eller redan är gravid. Vid graviditet behöver levotyroxindosen ofta ökas.¹ Kontakta din läkare för blodprovskontroll och vidare justering av dosen.⁸

Levotyroxin kan tas under amning.⁸ Även under amning kan blodprov behöva tas oftare för att kontrollera halterna av sköldkörtelhormon.

T3-behandling är olämplig under graviditet eftersom T3 inte passerar moderkakan till fostret.⁷ Om du behandlas med liotyronin tillsammans med levotyroxin eller med naturligt sköldkörtelextrakt behöver läkaren därför bedöma behandlingen inför en graviditet.

Liotyronin rekommenderas inte rutinmässigt vid primär hypotyreos.⁵ Det saknas tillräckliga belägg för att liotyronin ger bättre effekt än behandling med enbart levotyroxin, och långtidsskadorna är osäkra.

Naturligt sköldkörtelextrakt rekommenderas inte vid primär hypotyreos.⁵ Det saknas tillräckliga belägg för bättre effekt än levotyroxin, och långtidseffekterna är osäkra.

Läkaren kan också rådgöra med specialist.⁷

Därför behöver du som är gravid eller ammar vara extra uppmärksam på jodintaget och använda joderat salt.

Följ upp måendet

Det kan ta tid innan kroppen anpassar sig efter en dosändring, och symtomen kan minska långsamt.⁸ Det kan ta några månader till ett år innan du känner dig bättre.

Skriv gärna ner förändringar i hur du mår inför kontakten med läkaren. Då blir det lättare att beskriva vilka symtom som har förändrats och när det skedde.

Om du är gravid eller planerar att bli gravid är det viktigt att berätta det för läkaren, eftersom behovet av sköldkörtelhormon ofta ökar under graviditet. Levotyroxin kan tas under amning.⁹

Obehandlade låga sköldkörtelhormonhalter under graviditet kan öka risken för missfall. Levotyroxindosen behöver ofta ökas under graviditet, och blodprov används för att kontrollera att dosen passar.¹

Ta levotyroxin enligt den plan du har fått och kontakta läkaren så snart du vet att du är gravid. Du ska fortsätta att ta levotyroxin när du är gravid. Kontakta också din läkare för blodprovskontroll och justering av dosen.⁸

Behöver jag ta blodprov efter diagnosen?

Ja, regelbundna blodprov används för att kontrollera om behandlingen fungerar eller behöver justeras.³ Läkaren följer också upp hur du mår när resultaten bedöms.

Innan TSH-värdet har stabiliserats kan prov behöva tas oftare, till exempel var tredje månad.

Om du tar läkemedel med sköldkörtelhormon kan du behöva lämna blodprovet innan du tar läkemedlet på provtagningsdagen. Fråga din behandlande läkare vad som gäller för dig.