Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar för lite sköldkörtelhormon, vilket gör ämnesomsättningen långsammare. Hypotyreos är vanligt; många har tillståndet hela livet, men de flesta blir bra med behandling.
Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar för lite sköldkörtelhormon. Sköldkörteln är en liten körtel som sitter på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet.1 Den sitter alltså på halsen, strax nedanför struphuvudet.
Sköldkörtelhormonerna styr ämnesomsättningen. Ämnesomsättningen är kroppens sätt att omvandla näring till energi. När mängden sköldkörtelhormon minskar blir ämnesomsättningen långsammare.1 Det kan påverka kroppen på många olika sätt.
Hypotyreos är en underfunktion i sköldkörteln. Det betyder att körteln inte tillverkar tillräckligt mycket av de hormoner som kroppen behöver. Besvären kan därför märkas i olika delar av kroppen, men de behöver inte se likadana ut för alla.
Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin och trijodtyronin. De kallas också T4 och T3. Hormonerna påverkar nästan alla kroppens funktioner och har som viktigaste uppgift att styra ämnesomsättningen.1 De påverkar bland annat andningen, hjärtats rytm, vikten, matsmältningen och humöret. Därför kan en brist på sköldkörtelhormon märkas i flera olika delar av kroppen, även om påverkan varierar mellan olika personer.2
När halterna av sköldkörtelhormon är låga arbetar organ och celler långsammare.1 Därför kan kroppen kännas som om den går på lågvarv. Hypotyreos kan bland annat göra att du blir trött, frusen eller nedstämd, men besvären kan också vara andra och kan skilja sig från person till person.
Besvären utvecklas ofta långsamt. Det kan göra att du inte genast kopplar ihop förändringar i hur du mår med sköldkörteln. Många av besvären är dessutom vanliga och kan bero på andra saker. Därför går det inte att avgöra enbart utifrån hur du känner dig om du har hypotyreos.
Ibland förändras sköldkörtelns storlek. Om den växer och blir större kallas det struma. Sköldkörteln kan också ibland bli mindre.
Hypotyreos är vanligt. Många har sjukdomen hela livet och behöver behandling resten av livet. De flesta blir bra med behandling.1
Det finns olika grader av hypotyreos. I lättare fall kan besvären vara svaga eller otydliga, medan en mer uttalad underfunktion kan påverka kroppen tydligare. Hur du mår beror därför inte bara på namnet hypotyreos, utan också på hur mycket sköldkörtelhormon kroppen har och hur länge underfunktionen har funnits.
Du kan få hjälp att bedöma dina besvär och vad som behöver göras härnäst. I andra delar av artikeln kan du läsa mer om symtom, undersökningar och behandling.
Hypotyreos kan bero på flera olika saker. Den vanligaste orsaken är en kronisk inflammation i sköldkörteln. Kronisk betyder att inflammationen inte går över. Vid en sådan inflammation bildar immunförsvaret antikroppar mot sköldkörteln.1 Antikropparna kan riktas mot sköldkörtelns vävnad. De kallas TPO-antikroppar och kan vara ett tecken på en autoimmun sjukdom i sköldkörteln.3 Det kallas en autoimmun sjukdom, men det är oklart varför immunförsvaret reagerar så.1
Sköldkörteln kan förändras på olika sätt vid kronisk sköldkörtelinflammation:
Symtomen vid hypotyreos kan vara många och skilja sig från person till person. De kommer ofta långsamt under flera månader, vilket gör att det ibland kan vara svårt att lägga märke till dem.1 Många av besvären är vanliga även vid andra tillstånd, och om symtomen är svaga kan du därför vänja dig vid dem. Symtomen kan vara milda och svåra att lägga märke till.4 Ett enskilt symtom behöver inte betyda att du har hypotyreos, eftersom symtomen också kan bero på andra tillstånd.5 Besvären kan variera från person till person och kan komma i olika kombinationer.1
I början kan du få ett eller flera av följande symtom:
Utredningen börjar vanligtvis med ett samtal. Läkaren frågar om vilka symtom du har och hur du mår.1 Eftersom besvär som trötthet, frusenhet och nedstämdhet kan bero på många olika saker behöver läkaren sätta ihop flera delar innan diagnosen kan ställas.
Läkaren frågar också om någon nära genetisk släkting har haft en sjukdom i sköldkörteln.1 Sådan information kan vara viktig eftersom sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga.
Därefter känner läkaren på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning.1 Undersökningen kan bland annat visa om sköldkörteln har blivit större och om det finns struma.
Vid misstanke om en sjukdom som beror på hypofysen kan både TSH och fritt T4 behöva mätas.5 Det beror på att en sjukdom i hypofysen kan påverka bildningen av TSH och samtidigt ge låga halter av sköldkörtelhormon.
Blodprov används för att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH.
Hypotyreos behandlas i första hand med levotyroxin.1 Målet är att lindra symtomen och få resultaten från proverna av sköldkörtelfunktionen inom eller nära referensintervallet.5 Det är ett läkemedel som ersätter den mängd sköldkörtelhormon som kroppen inte längre bildar tillräckligt av.1 Levotyroxin är ett syntetiskt framställt tyroxin och är samma hormon som kroppens T4.8
Läkemedlet fungerar därför på samma sätt som kroppens eget sköldkörtelhormon. Det finns som tabletter och i flytande form.8
Levotyroxin är förstahandsbehandling för vuxna, barn och ungdomar med primär hypotyreos.5 Vilken dos som passar dig beror bland annat på hur mycket hormon du har i blodet, hur du mår, andra sjukdomar och andra läkemedel. Om du är gravid, eller före eller efter klimakteriet, kan det också påverka vilken dos du behöver.
Försök att ta läkemedlet enligt det schema du har fått. Om du glömmer en dos kan du ta den senare samma dag och sedan fortsätta enligt ditt vanliga schema. Om du har glömt läkemedlet en hel dag tar du bara den vanliga dosen nästa dag, utan extra dos.8
Andra läkemedel kan påverka hur läkemedlet fungerar.8 Fråga läkare eller apotek om andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel kan tas samtidigt. Det gäller även receptfria läkemedel och kosttillskott.
Läs bipacksedeln som följer med ditt eget läkemedel. Du kan också söka efter läkemedlet på FASS och läsa bipacksedeln där.8 Där finns information om hur just ditt läkemedel ska användas.
Jod behövs för att sköldkörteln ska kunna bilda hormoner. Joderat salt kan bidra till att du får i dig tillräckligt med jod.1 Jod finns också framför allt i fisk, skaldjur och mjölkprodukter.
Om du äter en kost med lite jod kan du behöva jodtillskott.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypotyreos. Där kan du få hjälp att komma vidare och bedöma om du behöver undersökas. Många vårdmottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.se. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.1
Hypotyreos diagnostiseras ofta i primärvården och kan i allmänhet skötas där.7 Ibland behövs en remiss till en specialistmottagning i öppenvården, till exempel om det behövs fler bedömningar. Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Det kan ändå krävas remiss till den öppna specialiserade vården, så fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar tid.1 Ta gärna med en lista över läkemedel och andra vårdkontakter när du söker hjälp, så blir det lättare för vårdpersonalen att få en bild av din situation.
Det beror på varför du har fått hypotyreos. Många har hypotyreos hela livet och behöver behandling under lång tid. Hypotyreos efter behandling för sköldkörtelinflammation går oftast över, men hypotyreos efter radioaktivt jod eller operation för hypertyreos är vanligtvis långvarig.1
Om din hypotyreos beror på en sköldkörtelinflammation kan läkaren därför följa dina blodprov och bedöma om behandlingen fortfarande behövs. Ändra eller avsluta inte behandlingen på egen hand, utan prata först med läkaren.
Ja, de flesta mår bra med behandling.9 Levotyroxin ersätter den mängd sköldkörtelhormon som kroppen saknar, och behandlingen kan hjälpa till att hålla hypotyreosen under kontroll.
Personer som tar levotyroxin enligt ordination kan vanligtvis kontrollera hypotyreosen.2 Det kan ändå ta tid innan kroppen anpassar sig efter en dosändring, och berätta för läkaren om du fortfarande har besvär.8
Obehandlad hypotyreos kan göra det svårare att bli gravid.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hypotyreos kan uppstå efter behandling för hypertyreos. Det gäller särskilt efter behandling med radioaktivt jod eller efter en operation av sköldkörteln. Efter sådan behandling kan hypotyreosen bli långvarig. Även strålning mot halsen kan orsaka hypotyreos.1
Vissa läkemedel kan sänka halterna av sköldkörtelhormon. Det gäller bland annat läkemedel som innehåller litium, karbamazepin eller interferon. Även vissa läkemedel som används vid cancer kan ge hypotyreos.1
En sjukdom i hypofysen kan också sänka halterna av sköldkörtelhormon, men det är ovanligt.1 Hypofysen bildar hormonet TSH, som påverkar sköldkörteln att bilda hormoner.
Jodbrist är en annan möjlig orsak. Sköldkörteln behöver jod för att bilda hormoner, och därför kan jodbrist orsaka hypotyreos.1
Sköldkörtelsjukdomar kan vara ärftliga. Vissa gener kan göra det lättare att få hypotyreos.1 Risken kan därför vara högre om någon nära släkting har haft en sjukdom i sköldkörteln.
Det betyder inte att andra grupper inte kan få hypotyreos.4 Graviditet och klimakteriet kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion. Efter en graviditet kan förändringen ibland gå över, men ibland behövs behandling.1
Den vanligaste orsaken, kronisk inflammation i sköldkörteln, går inte att förebygga. Under graviditet och amning är behovet av jod större, eftersom kroppen då behöver mer jod.1
Jod finns framför allt i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och joderat salt.1 Salt med jod kan därför vara ett sätt att få i sig tillräckligt med jod. Om du äter en kost med mindre jod, till exempel om du inte äter fisk och mjölkprodukter, kan du behöva jodtillskott. Prata med vården om du funderar på tillskott, så att du får råd som passar dig.
Det är ovanligt att barn föds med hypotyreos, men det kan förekomma om sköldkörteln inte fungerar som den ska. Därför undersöks alla nyfödda barn i Sverige med ett blodprov.1 Den tidiga undersökningen gör att medfödd hypotyreos kan upptäckas även när den är ovanlig.
Symtomen utvecklas vanligtvis långsamt och kan bli värre med tiden. Det är inte säkert att du får alla symtom, och vissa kan märka dem först efter en längre tid.
Efter en tid kan ytterligare besvär komma. De kan påverka flera delar av kroppen och kan därför se olika ut hos olika personer.
Ansiktet kan också bli svullet.6 Minskad sexlust kan förekomma, men det är inte alla som får det.1 Rösten kan ibland bli hes.4 Alla får inte samma besvär, och symtomen kan därför märkas på olika sätt.
Om du har mens kan du få oregelbundna blödningar. Hypotyreos som inte behandlas kan göra det svårare att bli gravid. Sköldkörteln kan ibland växa och bli större, vilket kallas struma.1
Sköldkörteln finns på halsens framsida.
Mycket låga halter av sköldkörtelhormon under längre tid kan ge låg puls och låg kroppstemperatur. Du kan också bli omtöcknad vid en sådan allvarlig försämring, och då kan sjukhusvård behövas. En sådan allvarlig försämring är mycket ovanlig, eftersom besvären vanligtvis märks allt eftersom.1
I mycket sällsynta fall kan svår obehandlad hypotyreos leda till myxödemkoma.6 Myxödemkoma är ett livshotande tillstånd och kräver behandling på sjukhus.
Vid vanlig, eller primär, hypotyreos är TSH förhöjt och sköldkörtelhormonerna T4 och T3 låga.3 Det beror på att hypofysen försöker stimulera sköldkörteln när den inte bildar tillräckligt med hormon.
När TSH är förhöjt kan läkaren analysera TPO-antikroppar.3 Provet används för att undersöka om orsaken till det förhöjda TSH-värdet är autoimmun.
Berätta för läkaren om du tar kosttillskott som innehåller höga doser biotin. Höga doser biotin kan ge falskt höga eller låga provresultat.5
I vissa situationer kan läkaren behöva ta fler än ett sköldkörtelprov. Vilka prover som behövs beror bland annat på TSH-värdet och på om det finns misstanke om sjukdom i hypofysen.
Ett enskilt TSH-prov ger oftast inte ensamt ett säkert svar på om du har en sjukdom. Läkaren väger därför ihop provsvaret med hur du mår och med andra prover.3
TSH-värdet jämförs med ett referensintervall. Referensintervallet för TSH hos vuxna är ungefär 0,3–4,0 millienheter per liter.3
Referensintervallet kan skilja sig något mellan laboratorier. Laboratorier kan använda olika metoder för att mäta TSH, och därför behöver provsvaret bedömas utifrån det intervall som anges av laboratoriet.3
Ett värde som ligger utanför referensintervallet behöver alltså inte ensamt betyda att du har hypotyreos. TSH kan variera hos samma person vid olika tillfällen, och andra sjukdomar kan också påverka provresultatet.
Vid lätt förhöjt TSH kan läkaren ta ett nytt prov efter en tid.1 Ett nytt prov kan visa om värdet fortfarande är förhöjt eller om det har förändrats.
TSH-provet tas oftast i armen med en nål i ett ytligt blodkärl.3 Du brukar få sitta ner en stund innan blodprovet tas.
TSH-provet kan tas när som helst under dygnet. Om du tar sköldkörtelhormon kan du behöva lämna provet innan du tar läkemedlet på provtagningsdagen.3 Fråga din behandlande läkare vad som gäller för dig.
Provet skickas till ett laboratorium för undersökning. TSH-svaret brukar komma till läkaren inom ett par dagar.3
En förstorad sköldkörtel kan göra att fler undersökningar behövs.1 Då får du en remiss till den eller de undersökningar som ska göras, och svaret får du från läkaren som skrev remissen.
Vid misstanke om central hypotyreos kan fortsatt lågt fritt T4 leda till bedömning av hypofysens andra funktioner.7 Då kan läkaren också överväga en remiss till specialist.
Central hypotyreos är ovanligt. Vid detta tillstånd kan TSH vara lågt, normalt eller lätt förhöjt trots att fritt T4 är lågt. Därför kan både provsvaren och andra tecken på sjukdom i hypofysen behöva bedömas tillsammans.7
Behandlingen börjar vanligtvis med en låg dos. Dosen höjs sedan successivt tills läkaren bedömer att den är lagom för dig. En för snabb dosökning kan ge hjärtklappning, svettningar och skakningar, och därför behöver dosen anpassas med hänsyn till din situation.8
För vuxna som är 65 år eller äldre eller har hjärt-kärlsjukdom rekommenderas en försiktig start med 25–50 mikrogram levotyroxin dagligen och dosökning efter hand.5 Kardiovaskulära sjukdomar kan förvärras om upptrappningen går för snabbt.
Symtomen minskar oftast efter några veckors behandling, men kroppen kan behöva längre tid för att anpassa sig när dosen ändras. Det kan ta upp till ett år innan symtomen minskar helt.1 Berätta för läkaren hur du mår under behandlingen, särskilt om besvären inte minskar eller om nya besvär uppstår.
De flesta behöver fortsätta med levotyroxin resten av livet.1 Det gäller särskilt när sköldkörteln har fått en varaktigt nedsatt förmåga att bilda hormon. Behandlingen ska ändå följas upp, eftersom behovet av läkemedel kan förändras över tid.
Om du glömmer en dos kan du ta den senare samma dag och sedan fortsätta enligt ditt vanliga doseringsschema. Om du har glömt läkemedlet en hel dag tar du den vanliga dosen nästa dag och ska inte ta en extra dos.8
Regelbundna läkarbesök behövs för att kontrollera att dosen är rätt.1 Uppföljningen bygger på blodprov och på hur du mår. Om symtomen finns kvar kan läkaren även behöva kontrollera fritt T4 tillsammans med TSH. Ett vanligt mål vid behandling av primär hypotyreos är att TSH ligger inom laboratoriets referensintervall.5
För vuxna kan TSH kontrolleras var tredje månad tills värdet har stabiliserats.5 Därefter kan provet vanligtvis tas en gång per år.
TSH kan ta upp till sex månader att återgå till referensintervallet om värdet var mycket högt före behandlingen eller om hypotyreosen varit obehandlad under lång tid.5 Vid svår hypotyreos som har funnits länge börjar läkaren med en låg dos och höjer den långsamt.7
För hög dos kan ge symtom som liknar hypertyreos.1 Om du fortfarande har besvär trots att TSH ligger inom referensintervallet kan läkaren överväga att justera dosen ytterligare, men inte till doser som trycker ner TSH.5
Om du tar levotyroxin på provtagningsdagen kan du behöva lämna blodprovet innan du tar läkemedlet. Fråga den behandlande läkaren vad som gäller för just dig, eftersom provtagningen behöver planeras på ett sätt som gör värdet användbart för uppföljningen.
Vissa läkemedel och kosttillskott kan minska effekten av levotyroxin om de tas för nära varandra. Det gäller järn, kalcium, antacida samt vitamin- eller mineraltillskott. Det bör gå minst fyra timmar mellan dessa preparat och levotyroxin eller liotyronin.8
Soja kan påverka upptaget av levotyroxin från tarmen. Om du förändrar mängden sojaprodukter i maten påtagligt kan läkaren därför behöva kontrollera dosen.8
Fråga läkaren eller på apotek om andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel kan påverka din behandling. Berätta också vilka kosttillskott du använder. På så sätt kan vården ta hänsyn till sådant som kan förändra effekten av levotyroxin.
Biverkningar beror oftast på att dosen har varit för hög under längre tid. För hög dos kan ge hjärtklappning, skakningar, svettningar, sömnsvårigheter, huvudvärk och diarré. Kontakta läkare om du får sådana besvär, eftersom dosen kan behöva ändras.8
Du bör inte ändra eller avsluta behandlingen utan att prata med vården.
Berätta för läkaren om du har hypotyreos och planerar att bli gravid eller redan är gravid. Vid graviditet behöver levotyroxindosen ofta ökas.1 Kontakta din läkare för blodprovskontroll och vidare justering av dosen.8
Levotyroxin kan tas under amning.8 Även under amning kan blodprov behöva tas oftare för att kontrollera halterna av sköldkörtelhormon.
T3-behandling är olämplig under graviditet eftersom T3 inte passerar moderkakan till fostret.7 Om du behandlas med liotyronin tillsammans med levotyroxin eller med naturligt sköldkörtelextrakt behöver läkaren därför bedöma behandlingen inför en graviditet.
Liotyronin rekommenderas inte rutinmässigt vid primär hypotyreos.5 Det saknas tillräckliga belägg för att liotyronin ger bättre effekt än behandling med enbart levotyroxin, och långtidsskadorna är osäkra.
Naturligt sköldkörtelextrakt rekommenderas inte vid primär hypotyreos.5 Det saknas tillräckliga belägg för bättre effekt än levotyroxin, och långtidseffekterna är osäkra.
Läkaren kan också rådgöra med specialist.7
Därför behöver du som är gravid eller ammar vara extra uppmärksam på jodintaget och använda joderat salt.
Det kan ta tid innan kroppen anpassar sig efter en dosändring, och symtomen kan minska långsamt.8 Det kan ta några månader till ett år innan du känner dig bättre.
Skriv gärna ner förändringar i hur du mår inför kontakten med läkaren. Då blir det lättare att beskriva vilka symtom som har förändrats och när det skedde.
Om du är gravid eller planerar att bli gravid är det viktigt att berätta det för läkaren, eftersom behovet av sköldkörtelhormon ofta ökar under graviditet. Levotyroxin kan tas under amning.9
Obehandlade låga sköldkörtelhormonhalter under graviditet kan öka risken för missfall. Levotyroxindosen behöver ofta ökas under graviditet, och blodprov används för att kontrollera att dosen passar.1
Ta levotyroxin enligt den plan du har fått och kontakta läkaren så snart du vet att du är gravid. Du ska fortsätta att ta levotyroxin när du är gravid. Kontakta också din läkare för blodprovskontroll och justering av dosen.8
Ja, regelbundna blodprov används för att kontrollera om behandlingen fungerar eller behöver justeras.3 Läkaren följer också upp hur du mår när resultaten bedöms.
Innan TSH-värdet har stabiliserats kan prov behöva tas oftare, till exempel var tredje månad.
Om du tar läkemedel med sköldkörtelhormon kan du behöva lämna blodprovet innan du tar läkemedlet på provtagningsdagen. Fråga din behandlande läkare vad som gäller för dig.