Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel på halsens framsida, under huden. Den bildar hormoner som styr ämnesomsättningen och påverkar nästan alla organ i kroppen. Sköldkörteln kan bilda för mycket eller för lite hormon, eller bli förstorad.
Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel på halsens framsida, under huden.1 Den sitter framför luftstrupen och nedanför struphuvudet.2 Sköldkörteln är en del av kroppens hormonsystem, som består av flera körtlar som bildar och släpper ut hormoner.1
Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin och trijodotyronin, som också kallas T4 och T3. Hormonerna transporteras i blodet och påverkar kroppens organ och vävnader. Sköldkörteln styrs av hypofysen, som finns under hjärnan och bildar TSH, ett hormon som stimulerar sköldkörtelns tillverkning av hormoner.2
Sköldkörtelns viktigaste uppgift är att styra ämnesomsättningen, alltså hur kroppen använder energi. Ämnesomsättningen är kroppens sätt att omvandla näring till energi. Sköldkörtelns hormoner påverkar nästan alla organ i kroppen och många viktiga funktioner.2
Hormonerna påverkar bland annat hjärtats arbete, andningen, matsmältningen, kroppstemperaturen, hjärnans utveckling och den psykiska aktiviteten. De påverkar också vikt och menscykel. Kroppen behöver jod för att sköldkörteln ska kunna bilda sköldkörtelhormon.1
Sköldkörtelsjukdomar kan innebära att sköldkörteln bildar för mycket eller för lite hormon.3 För lite sköldkörtelhormon kallas brist på sköldkörtelhormon, eller hypotyreos, och för mycket sköldkörtelhormon kallas hypertyreos. En sköldkörtel som blivit större kallas struma, alltså förstorad sköldkörtel.4
Sköldkörtelsjukdomar är vanliga och går ofta att behandla.1 Vilken behandling som behövs beror på vilket problem det gäller, hur allvarligt det är och vilka besvär du har.
Sköldkörteln ligger framtill på halsen, under huden och framför luftstrupen.1 Den sitter under struphuvudet och omger luftstrupen från sidorna.2 Läget gör att körteln finns nära både luftstrupen och halsens framsida.
En frisk sköldkörtel syns vanligtvis inte utanpå halsen. Den går normalt inte heller att känna när du trycker med ett finger mot halsens framsida.1 Om sköldkörteln blir större kan den däremot bli lättare att se eller känna.4
Sköldkörteln har två lober, alltså två större delar. Loberna sitter på var sin sida av halsen och binds samman av en mittdel.1 Mittdelen kallas också sköldkörtelns isthmus.
Formen liknar en fjäril.
Sköldkörteln bildar hormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.2 T4 är det hormon som sköldkörteln bildar mest av. T3 bildas i mindre mängd, men påverkar ämnesomsättningen mer än T4. T4 kan också omvandlas till T3 i kroppen. T4 är det viktigaste hormonet som sköldkörteln bildar och släpper ut. T3 bildas i mindre mängd än T4, men har större påverkan på ämnesomsättningen. När T4 har släppts ut i blodet kan det omvandlas till T3. Hormonerna transporteras med blodet till organ, hud, muskler och andra vävnader, där de samordnar olika funktioner i kroppen.1
För att bilda sköldkörtelhormon behöver sköldkörteln jod.2 Om kroppen får i sig för lite eller för mycket jod kan det påverka hur mycket hormon sköldkörteln bildar och släpper ut.1
Sköldkörtelhormonerna påverkar hur kroppen använder energi.2
Vid brist på sköldkörtelhormon bildar sköldkörteln för lite hormon.2 Det gör att ämnesomsättningen går långsammare och kan påverka kroppen på flera sätt.
Vanliga symtom vid brist på sköldkörtelhormon är trötthet, frusenhet och nedstämdhet.2 Du kan också känna dig kraftlös, orka mindre än tidigare och få svårt att koncentrera dig. Symtomen kan vara svåra att lägga märke till eftersom de också kan bero på många andra saker.
Symtom vid brist på sköldkörtelhormon kommer ofta långsamt under flera månader.2 De kan skilja sig från person till person och komma i olika kombinationer. Andra besvär kan vara torr hud, torrt hår, håravfall, förstoppning, viktuppgång, minnessvårigheter, låg puls, led- och muskelsmärta eller svullnad i ansiktet. Mens kan bli oregelbunden och det kan bli svårare att bli gravid.
Vid för mycket sköldkörtelhormon ökar ämnesomsättningen. Kroppen behöver då arbeta mer och förbrukar mer energi. För mycket sköldkörtelhormon kan ge svettningar, hjärtklappning och viktnedgång.2
Vid ett läkarbesök får du berätta om dina symtom. Läkaren kan också fråga om nära genetiska släktingar har sköldkörtelsjukdom.2 Det är relevant eftersom sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga.
Läkaren känner på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning.2 Om sköldkörteln har blivit större kan det vara lättare att känna den. Vilka ytterligare undersökningar som behövs beror bland annat på vad blodproven visar.
Blodprov används för att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH, det hormon som stimulerar sköldkörtelns produktion av hormon.2 Ett TSH-blodprov är ett första test för att kontrollera sköldkörtelns funktion.1
Vid hög puls kan EKG ingå i undersökningen.5
Jod behövs för att sköldkörteln ska kunna bilda sköldkörtelhormon. Att använda salt med jod är därför ett sätt att få i sig tillräckligt med jod och kan bidra till att förebygga brist på jod.2
Jod finns framför allt i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och salt med jod.2 Om du äter en kost med mindre jod, till exempel om du är vegan eller inte äter fisk och mjölkprodukter, kan du behöva tillskott med jod.
När du är gravid eller ammar behöver kroppen mer jod. Därför är det extra viktigt att använda salt med jod under graviditet och amning.4
Det är viktigt att inte få i sig för mycket jod. Ibland kan även för höga halter av jod orsaka struma.4
Använd inte naturläkemedel och växtbaserade läkemedel som innehåller jod om du har för mycket sköldkörtelhormon eller har behandlats för för mycket sköldkörtelhormon. Berätta för din läkare om du har använt sådana naturläkemedel. Joddroppar och vissa algpreparat är exempel på naturläkemedel som innehåller jod.
Vid misstanke om brist på sköldkörtelhormon är vårdcentralen en ordinarie första vårdkontakt.2
Vid misstanke om för mycket sköldkörtelhormon är vårdcentralen en ordinarie första vårdkontakt.5
Vid misstanke om förstorad sköldkörtel är vårdcentralen en ordinarie första vårdkontakt.4
På vårdcentralen får du berätta om dina symtom, och läkaren kan känna på sköldkörteln och göra en kroppslig undersökning. Blodprov kan mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH, som är ett hormon som stimulerar sköldkörtelns hormonproduktion.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.2 Många mottagningar kan du också kontakta genom att logga in.
Ja, det går att leva utan sköldkörtel. Efter en operation där hela sköldkörteln tas bort behöver du ta hormonbehandling resten av livet för att hålla dig frisk och förebygga vissa symtom.1
Behandlingen ersätter de hormoner som sköldkörteln annars skulle ha bildat. Om bara en del av sköldkörteln har tagits bort kan du också behöva hormonbehandling, beroende på hur mycket som finns kvar.5
Det kan vara svårt att känna igen brist på sköldkörtelhormon, eftersom många symtom också är vanliga besvär som kan bero på många olika saker. Besvären kan till exempel vara trötthet, frusenhet och nedstämdhet.2
Även symtom vid för mycket sköldkörtelhormon kan likna vardagliga besvär med andra orsaker. Det kan till exempel handla om svettningar, trötthet, hjärtklappning eller oro.5 Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen när de är svaga och kommer långsamt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sköldkörteln är uppbyggd av follikelceller. Follikelcellerna bildar och lagrar sköldkörtelhormon. De är en del av själva sköldkörtelvävnaden och finns i de små folliklar som bygger upp körteln. Sköldkörteln innehåller också C-celler, som är en annan celltyp än follikelcellerna.1
På baksidan av sköldkörteln sitter bisköldkörtlarna. De är separata, små körtlar som ligger nära sköldkörtelns bakre yta. Bisköldkörtlarna bildar hormon som styr balansen mellan kalcium och fosfat.5
Sköldkörteln och bisköldkörtlarna ligger alltså nära varandra, men de är olika körtlar med olika uppbyggnad. Sköldkörtelns två lober och mittdel formar den fjärilsliknande körteln på halsens framsida.
Hormonerna har också betydelse för hjärnans utveckling, mental aktivitet, hud, skelett och fertilitet.1 Sköldkörtelhormonerna påverkar dessutom nästan alla kroppens funktioner.2
När hormonhalterna är låga arbetar kroppens organ och celler långsammare.2 Ämnesomsättningen går då långsammare, eftersom ämnesomsättningen är kroppens sätt att omvandla näring till energi. Alla kroppens celler behöver energi för att fungera.1 Därför kan sköldkörtelhormonerna påverka många olika delar av kroppen när de reglerar hur energi används.3
Sköldkörteln styrs genom ett samspel mellan hypotalamus, hypofysen och sköldkörteln. Hypofysen sitter under hjärnan och bildar hormonet TSH, som är ett hormon som stimulerar sköldkörteln.2
TSH stimulerar sköldkörteln att tillverka T4 och T3.2 TSH stimulerar sköldkörtelns follikelceller att släppa ut T4 och T3 när kroppen har tillräckligt med jod.1
Hypotalamus är en del av hjärnan som ligger på dess undersida. TSH-frisättande hormon från hypotalamus stimulerar en del av hypofysen att bilda TSH.1 På så sätt regleras signalerna som styr sköldkörtelns bildning av hormoner.
Symtom vid för mycket sköldkörtelhormon utvecklas oftast under några månader. Du kan också få lösare avföring och behöva gå på toaletten oftare. Håret kan falla av och huden kan påverkas. Mensen kan bli oregelbunden. Hos personer över 65 år kan symtomen vara färre, till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro.5 De kan också komma långsammare och finnas i månader eller år innan du märker dem. En del blir rastlösa, får svårt att slappna av, känner sig oroliga eller nedstämda och får lättare ångest eller irritation.
En förstorad sköldkörtel kallas struma.4 Struma kan bero på flera saker, till exempel en inflammation eller en knöl, och ibland finns ingen klar orsak. Den behöver inte påverka mängden sköldkörtelhormon som bildas.
En förstorad sköldkörtel kan ge tryck mot luftstrupen och göra det svårt att svälja eller andas.4 Det kan också kännas obehagligt med något tätt runt halsen. Struma kan komma snabbt eller växa långsamt under flera år.
Den vanligaste typen av struma är knölstruma, där en eller flera knölar bildas i sköldkörteln.4 Hela sköldkörteln kan då bli större och få en ojämn eller knölig form. Knölarna kan ibland börja bilda hormon på egen hand, utan att styras av hormonet som stimulerar sköldkörteln.
En knöl i sköldkörteln beror oftast inte på sköldkörtelcancer.4 Det är ändå viktigt att en läkare undersöker en knöl i sköldkörteln.
En tillfällig sköldkörtelinflammation brukar gå över inom sex månader.2 I början av en kortvarig inflammation kan halten av sköldkörtelhormon öka. Efter en till två månader kan halten i stället minska.4 En inflammation kan därför ge besvär som hör ihop med både för mycket och för lite sköldkörtelhormon.2 Inflammationen kan göra att produktionen av sköldkörtelhormon först ökar och sedan minskar. En virusorsakad sköldkörtelinflammation kan ge ont i halsen, hög feber och en känsla av att vara mycket sjuk.4 Bakterier kan också orsaka liknande besvär, men det är mycket ovanligt.
Den vanligaste orsaken till för mycket sköldkörtelhormon är Graves sjukdom.5 Då bildar immunförsvaret antikroppar som stimulerar sköldkörteln att bilda mer hormon. För mycket hormon kan också bero på en eller flera knölar som bildar hormon.
Kronisk sköldkörtelinflammation är den vanligaste orsaken till brist på sköldkörtelhormon.2 Vid en sådan inflammation bildar immunförsvaret antikroppar mot sköldkörteln. Sköldkörteln kan då bli större eller mindre.
Jodbrist kan orsaka brist på sköldkörtelhormon.2 Sköldkörteln behöver jod för att bilda hormon. Jod finns bland annat i fisk, skaldjur, mjölkprodukter och salt med jod. Även vissa läkemedel kan påverka hormonhalterna.
Sköldkörtelsjukdomar kan vara ärftliga. Vissa läkemedel kan också påverka halterna av sköldkörtelhormon. Det gäller bland annat läkemedel som innehåller amiodaron, litium, karbamazepin eller interferon.2 Du kan lättare få sjukdomen om du har vissa gener, och det gäller både brist på sköldkörtelhormon och för mycket sköldkörtelhormon.
Rökning och långvarig stress ökar risken för Graves sjukdom.5 Rökning ökar också risken för ögonbesvär som kan uppstå vid Graves sjukdom.
Sköldkörtelns hormonproduktion kan påverkas av graviditet och klimakteriet.5 Under graviditet kan tillverkningen av hormon förändras, och förändringen sker ofta efter graviditeten. Förändringar i sköldkörteln kan också uppstå i samband med klimakteriet eller under det första året efter förlossningen.
En ovanlig tyreotoxisk kris kan ge feber, hög puls, lågt blodtryck och stark oro eller rastlöshet. En tyreotoxisk kris utvecklas snabbt och personen känner sig oftast mycket sjuk eller förvirrad.5
Vid mycket dåligt mående och misstanke om tyreotoxisk kris ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.5
Vid mycket låga hormonhalter under längre tid kan låg puls, låg kroppstemperatur och omtöckning uppstå, och sjukhusvård kan behövas.2
Ett blodprov kan visa lite låga halter av sköldkörtelhormon även av andra orsaker än att sköldkörteln bildar för lite hormon. Då kan ett nytt blodprov behövas efter en tid.2 Hur lång tid det går mellan proven beror bland annat på dina symtom.
Om sköldkörteln är förstorad kan du behöva undersökas mer. Ultraljud kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln.4 Ultraljud är den vanligaste undersökningen när sköldkörteln behöver undersökas mer.
Ultraljud eller datortomografi kan visa sköldkörtelns form och om en förstorad sköldkörtel trycker på luftstrupen eller matstrupen.4 Du kan behöva förbereda dig inför vissa undersökningar. Det står mer information i kallelsen som skickas hem till dig.5 Datortomografi är en slags röntgenundersökning.
Skintigrafi visar hur sköldkörteln ser ut, hur den fungerar och var hormoner bildas. Vid skintigrafi tar sköldkörteln upp en oskadlig dos av ett radioaktivt läkemedel som används för att skapa bilder.5 Bilderna kan hjälpa läkaren att avgöra vad som orsakar en ökad produktion av sköldkörtelhormon.
Om du har fått kontrastmedel vid röntgen under de senaste tre månaderna kan det påverka bilderna från skintigrafin och göra dem svåra att bedöma. Berätta därför för läkaren om det inför undersökningen.
Vid en nålbiopsi tas celler från sköldkörteln med en tunn nål för mikroskopisk undersökning.4 Cellerna kan visa om sköldkörteln är inflammerad eller om det finns någon annan orsak till att den har blivit större.
En nålbiopsi görs i samband med ultraljud av sköldkörteln.4 Provtagningen görs på sjukhus och känns ungefär som att lämna blodprov för de flesta.
Om du är gravid ska du inte undersökas med skintigrafi. Om du ammar kan skintigrafi göras om det behövs, och läkaren ger då instruktioner.5 Berätta för läkaren om du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar innan undersökningen planeras.
Rökning ökar risken för ögonbesvär om du har Graves sjukdom.5 Det är därför bra att sluta om du röker.
Vid höga halter av sköldkörtelhormon ska du undvika fysisk aktivitet som höjer pulsen, eftersom pulsen redan är hög. Promenader går bra när halterna är höga.5
Om sköldkörteln behöver undersökas mer kan du fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen eller av en endokrinolog. En endokrinolog är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.4
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.2
Vid för mycket sköldkörtelhormon undersöks du på en specialistmottagning om blodprover visar höga halter av sköldkörtelhormon.
Brist på sköldkörtelhormon är vanligt.2 Många har sjukdomen hela livet, och de flesta blir bra med behandling.
Förstorad sköldkörtel är också ett vanligt tillstånd. Många som har förstorad sköldkörtel behöver ingen behandling, men orsaken behöver ändå utredas eftersom behandling ibland behövs.4
När sköldkörteln är förstorad behöver hormonproduktionen inte vara påverkad. Struma kan bero på olika saker, till exempel en inflammation eller en knöl i sköldkörteln. Ibland finns det ingen klar orsak till att sköldkörteln blivit större.4 Ofta är mängden sköldkörtelhormon som den ska, men ibland bildar sköldkörteln för lite eller för mycket hormon.