Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Struma betyder att sköldkörteln, som sitter framtill på halsen, har blivit större. Sköldkörtelns hormonproduktion behöver inte påverkas när den växer. Det är viktigt att utreda orsaken, även om struman inte ger besvär, och många behöver ingen behandling.
Struma betyder att sköldkörteln har blivit större. Sköldkörteln sitter framtill på halsen, nedanför struphuvudet och framför luftstrupen. Den är mjuk och svår att känna när den är normalstor, men när den växer blir den lättare att känna med fingrarna.1
Sköldkörteln kan bli lite eller mycket större. Om struman har vuxit under lång tid kan den sträcka sig ner under bröstbenet. Hur snabbt den växer varierar: struma kan komma snabbt, men den kan också växa långsamt under flera år.1
Struman kan bestå av en jämn förstoring eller av en eller flera knölar.2 När hela sköldkörteln blir större och känns jämn kallas det en enkel eller jämnt förstorad struma. Vid knölstruma bildas en eller flera knölar, och sköldkörteln får då ofta en oregelbunden form.1
Sköldkörtelns hormonproduktion behöver inte påverkas när körteln växer.1 Ofta är mängden sköldkörtelhormon som den ska, men ibland bildar sköldkörteln för mycket sköldkörtelhormon eller för lite sköldkörtelhormon. För mycket sköldkörtelhormon kallas för mycket sköldkörtelhormon, och för lite sköldkörtelhormon kallas för lite sköldkörtelhormon.
Många med struma behöver ingen behandling.1 Behovet av behandling beror bland annat på orsaken till struman, hur stor den är och om den ger besvär. Den fortsatta bedömningen görs efter att orsaken har utretts.
Struma kan bero på flera olika saker, bland annat inflammation eller en knöl i sköldkörteln. Ibland finns det ingen klar orsak till att sköldkörteln blir större. Sjukdomar i sköldkörteln kan också vara ärftliga, och vissa läkemedel eller brist på jod kan orsaka struma.1
Det är viktigt att utreda orsaken även om struman inte ger besvär. En utredning kan visa om sköldkörtelns hormonproduktion har påverkats och om det finns en eller flera knölar. Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på vad blodprovet visar.1
I andra avsnitt kan du läsa mer om orsaker, symtom, utredning och behandling av struma.
Det finns flera möjliga orsaker till struma. Ibland går det inte att hitta någon klar orsak till att sköldkörteln blir större.1
Inflammation i sköldkörteln kan ha flera orsaker. En inflammation kan vara långvarig eller kortvarig och påverka sköldkörteln på olika sätt.
Många som har struma känner inte av några symtom.1 Det betyder att en förstorad sköldkörtel ibland upptäcks utan att du själv har märkt några besvär.
Ibland går det att se att sköldkörteln har vuxit. Konturerna kan synas under huden på halsen, ungefär i samma form som en fjäril. Det kan synas tydligare om du böjer huvudet bakåt och tittar i en spegel. När du känner på halsen kan sköldkörteln vara ojämn och knölig.1
Storleken kan variera. En struma kan vara liten och knappt synas, men den kan också bli större och ge en synlig svullnad eller knöl framtill på halsen. Hur halsen ser ut och känns kan därför vara olika från person till person.
Struma kan kännas som ett tryck mot luftstrupen. Du kan få svårt att svälja, och det kan också kännas obehagligt att bära något runt halsen.1 Det gäller till exempel en polotröja, en slips, en sjal eller en skjorta med översta knappen knäppt.
Besvären kan också märkas som hosta eller hes röst.2 De flesta strumor gör inte ont.
Vid läkarbesöket får du berätta om dina symtom och om nära genetiska släktingar har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln. Läkaren känner på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning. Du får också lämna ett blodprov som visar om hormonproduktionen har påverkats.1 Blodprovet kan också mäta halten av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH, som styr hur mycket hormon sköldkörteln ska bilda. Ibland tas blodprov som letar efter vissa antikroppar som förekommer vid vissa former av struma.2 Tillsammans med läkarens undersökning hjälper provsvaren till att bedöma vad som kan påverka sköldkörteln.
Vilka fortsatta undersökningar som behövs beror på vad blodprovet visar. Du kan fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen eller av en endokrinolog, som är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar. Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras.1
Ultraljud är den vanligaste undersökningen av sköldkörteln. Undersökningen kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Den kan också visa sköldkörtelns form.1 Ultraljudet kan dessutom visa sköldkörtelns storlek.
Behandling av struma behövs bara om du har besvär eller om undersökningarna visar något som behöver åtgärdas. Många som har struma behöver ingen behandling.1 En liten struma som inte stör kan därför följas utan behandling, medan sköldkörteln övervakas för förändringar. Att avstå från behandling betyder alltså inte att uppföljningen upphör. Vid uppföljningen kan vården kontrollera om sköldkörteln har förändrats och om nya besvär har tillkommit. Om struman fortsätter att växa kan den trycka på områden i närheten och göra det svårare att andas eller svälja. Vilken behandling som behövs beror på strumans storlek, vilka symtom den ger och vad som orsakar den.2
Vilken behandling som passar beror bland annat på hur stor sköldkörteln har blivit, vilka besvär du har och vad som har orsakat struman.2 Om hormonproduktionen är påverkad kan behandlingen också behöva riktas mot för mycket sköldkörtelhormon eller för lite sköldkörtelhormon.
Operation kan behövas om struman trycker på halsen och ger dig svårt att svälja eller andas. Operation kan också behövas om läkaren har hittat celler som kan bero på cancer. Vid operation tas hela sköldkörteln eller delar av sköldkörteln bort.1
Det är svårt att förebygga struma eftersom struma kan bero på olika saker och det ofta är oklart vad struma kommer sig av. Brist på jod är en orsak till att struma uppstår. Att använda salt med jod kan därför förebygga struma som beror på jodbrist.1
Jod finns framför allt i fisk och skaldjur, mjölkprodukter och salt med jod. Om du inte äter flera av dessa produkter löper du större risk för att ha brist på jod. Du som äter en kost med mindre jod kan behöva jodtillskott. Det kan till exempel vara om du är vegan eller inte äter fisk och mjölkprodukter. Du kan komplettera med tillskott med jod om du inte äter flera av de livsmedel som innehåller jod.1
När du är gravid eller ammar behöver kroppen mer jod. Därför är det extra viktigt att använda salt med jod under graviditet och amning.1
Ibland kan även för höga halter av jod orsaka struma. Läkemedel som innehåller mycket jod kan därför vara en orsak till struma. Även läkemedel som innehåller litium eller amiodaron kan orsaka struma. Fråga din läkare om du undrar över något läkemedel som du tar.1
Vårdcentralen är den vanliga första kontakten om du tror att du har struma. Där kan du få en första bedömning och vid behov gå vidare med utredning. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.1 På varden.se kan du läsa mer om hur du hittar en vårdcentral och förbereder dig inför ett besök.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.1 Sjukvårdsrådgivningen kan hjälpa dig att avgöra vilken vård du kan kontakta utifrån dina besvär. Du kan också använda 1177 för att hitta vård och läsa information om olika mottagningar.
Vid besöket får du berätta om dina symtom och om nära genetiska släktingar har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln. Läkaren känner på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov som visar om hormonproduktionen har påverkats.1
Den fortsatta utredningen kan göras av läkaren på vårdcentralen eller av en endokrinolog. En endokrinolog är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar. Vilka fortsatta undersökningar som behövs beror på vad blodprovet visar.1
Struma är en förstoring av sköldkörteln. Det betyder alltså att sköldkörteln har blivit större än vanligt. En förstorad sköldkörtel behöver inte påverka hur mycket sköldkörtelhormon som bildas.1 Ofta är mängden hormon som den ska, men ibland bildas för mycket eller för lite sköldkörtelhormon.
Många som har struma känner inte av några symtom.1 Därför kan en förstoring ibland upptäckas utan att du själv har märkt någon förändring.
Om struman trycker mot luftstrupen kan det kännas som ett tryck på halsen. Du kan då få svårt att svälja eller andas.1
Vid en utredning får du berätta om dina symtom och om nära genetiska släktingar har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln. Läkaren känner på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov som visar om hormonproduktionen har påverkats.1
Vilka fortsatta undersökningar som behövs beror bland annat på vad blodprovet visar. Utredningen kan omfatta ultraljud eller datortomografi. Ultraljud kan visa sköldkörtelns form och om det finns knölar, medan datortomografi kan visa om struman trycker på luftstrupen eller matstrupen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Även andra ämnen med högt jodinnehåll kan orsaka struma.1 Vilken orsak som ligger bakom behöver bedömas genom en utredning av sköldkörteln.
Struma kan förekomma i olika åldrar och livssituationer. Det är något vanligare att få struma i puberteten och i samband med en graviditet.1
Ärftlighet betyder inte att du säkert får struma, men uppgiften kan vara viktig när orsaken ska utredas. Berätta därför om nära genetiska släktingar som har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln.
Halsbesvären kan bero på att den förstorade sköldkörteln trycker på områden i närheten. En struma kan bland annat trycka mot luftstrupen eller matstrupen. Därför kan samma förstoring ge olika typer av besvär, till exempel tryckkänsla, sväljsvårigheter, hosta eller förändrad röst.
Struma kan komma snabbt eller växa långsamt under flera år.1 Besvären kan därför förändras över tid, även om struman från början inte gav några symtom.
Sjukdomen som orsakar struman kan påverka sköldkörtelns tillverkning av hormon. Då kan du få besvär av att sköldkörteln tillverkar för mycket sköldkörtelhormon eller för lite sköldkörtelhormon.1 Läs mer om symtom vid för mycket sköldkörtelhormon i texten om för mycket sköldkörtelhormon och om symtom vid för lite sköldkörtelhormon i texten om för lite sköldkörtelhormon.
En stor struma kan genom tryck på områden i närheten göra det svårt att andas, svälja eller tala.2 Struman kan trycka på luftstrupen eller matstrupen.4
Om du har besvär från halsen kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Datortomografi är en slags röntgenundersökning. Datortomografi kan visa om struman trycker på luftstrupen eller matstrupen.1 Datortomografi eller magnetkamera kan användas om struman är mycket stor eller sträcker sig ner i bröstet. Undersökningen kan också användas för att mäta hur stor struman är och hur långt den sträcker sig.2
Du kan behöva förbereda dig inför vissa undersökningar. Informationen om förberedelser står i kallelsen som skickas hem till dig.1
Vid en nålbiopsi tas celler från sköldkörteln för undersökning i mikroskop. Nålbiopsin kan visa om sköldkörteln är inflammerad eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad.1
Provtagningen görs på sjukhus. Läkaren tar provet med en tunn nål, och för de flesta känns det ungefär som att lämna ett blodprov. Nålbiopsin görs i samband med att sköldkörteln undersöks med ultraljud.1 Cellprovet kan också användas för att undersöka en knöl med tanke på cancer.2
Vilka fortsatta undersökningar som behövs beror på blodprovsresultatet. Du får information i kallelsen om du behöver förbereda dig inför en undersökning. I vissa fall kan läkaren också använda en sköldkörtelundersökning med upptag och bild för att få information om sköldkörtelns storlek och funktion.2
Läkemedel med sköldkörtelhormon kan behövas om en större del eller hela sköldkörteln har opererats bort. Efter en sådan hormonbehandling kan behandlingen behöva fortsätta hela livet.1
Radioaktivt jod tas genom munnen. Jodet går till sköldkörteln och dödar sköldkörtelceller, vilket kan göra att sköldkörteln krymper. Efter radioaktiv jodbehandling behövs ofta sköldkörtelhormon resten av livet.2
Andra läkemedel kan användas om orsaken är för mycket sköldkörtelhormon. Om orsaken är för lite sköldkörtelhormon kan läkemedel med sköldkörtelhormon användas. Om inflammation orsakar struman kan vården använda kortison.2 Behandlingen väljs utifrån orsaken till struman och vilka besvär den ger.5 Om struman beror på inflammation kan läkemedel mot inflammationen också användas.
En struma som beror på inflammation kan minska när inflammationen förbättras. En struma som beror på jodbrist kan förbättras när kroppen får tillräckligt med jod.2
Det är viktigt att sköldkörteln följs upp efter behandling, eftersom vården behöver övervaka om den förändras. Vid uppföljningen kan läkaren bedöma om behandlingen behöver fortsätta eller ändras. Du kan också få information om olika behandlingsalternativ och hur länge behandlingen kan behöva pågå. Efter en operation kan du behöva behandling med sköldkörtelhormon beroende på hur mycket av sköldkörteln som har tagits bort. Efter radioaktiv jodbehandling behöver du sannolikt behandling med sköldkörtelhormon resten av livet.2
Undvik att röka. Rökning ökar risken för andra sjukdomar i sköldkörteln, som i sin tur ökar risken att få struma. Här kan du få tips om hur du kan sluta röka.1
Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1 På varden.se kan du läsa mer om remiss och om hur vården kan gå till.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det innebär att du kan välja den mottagning som passar dig. Information om mottagningar och kontaktvägar kan du hitta via 1177 och varden.se.
Vid behov kan en nålbiopsi användas för att undersöka celler i mikroskop. Då tar läkaren celler från sköldkörteln med en tunn nål. Nålbiopsin görs i samband med att sköldkörteln undersöks med ultraljud.1
Många med struma behöver ingen behandling. Behandling behövs om du har besvär eller om undersökningarna visar något som behöver åtgärdas.1
Vilken behandling som passar beror bland annat på strumans storlek, symtom och orsak.4 Behandling kan vara operation, läkemedel eller radioaktivt jod.5 En operation kan innebära att hela eller delar av sköldkörteln tas bort, medan radioaktivt jod kan göra att sköldkörteln krymper.
Det är svårt att förebygga struma eftersom det kan bero på olika saker och det ofta är oklart vad struma kommer sig av. Jodbrist är en orsak till att struma uppstår.1
Att använda salt med jod kan förebygga struma som beror på jodbrist. Du som äter en kost med mindre jod kan dessutom behöva ta tillskott med jod.1 Det kan till exempel vara om du är vegan eller inte äter fisk och mjölkprodukter.