Hormonbehandling

Hormoner finns naturligt i kroppen och är ämnen som styr viktiga funktioner i kroppen – som tillväxt, reproduktion samt ämnesomsättning. Hormoner kan även användas i olika behandlingar. Det finns flera typer av hormonbehandlingar som ger olika effekter.

Gemensamt för alla behandlingar är att de syftar till att påverka hormonbalansen i kroppen, antingen öka eller minska hormonproduktionen. Här kan du läsa om några vanliga hormonbehandlingar som hjälper vid olika symtom och tillstånd.

• Lindra klimakteriebesvär –  MHT (menopausal hormonbehandling) är en metod som har visat god effekt av olika klimakteriella besvär, som till exempel svettningar, värmevallningar, sköra och torra slemhinnor samt sömnsvårigheter. Även bioidentisk hormonbehandling kan lindra klimakteriebesvär.

• Könsbekräftande vård – behandling med hormoner är ofta en viktig del av den könsbekräftande vård som transpersoner behöver och syftar till att minska könsdysforin.

• Behandling av olika cancertyper – hormonell behandling kan också användas som en del av behandling av olika cancertyper, som bröstcancer och prostatacancer. Denna behandling kallas för hormonterapi, eller i vissa fall endokrin behandling och ges för att hindra cancercellernas tillväxt. Sköldkörtelcancer behandlas i regel med syntetiskt sköldkörtelhormon, efter att patienten genomgått en behandling med radioaktivt jod och en sköldkörteloperation. Hormonsänkande läkemedel kan även användas som förebyggande behandling, till exempel för att minska risken för återfall i bröstcancer.

• Förebygga och behandla osteoporos (benskörhet) – hormonbehandling kan användas för att förebygga och behandla osteoporos.

• Kortväxthet behandlas med tillväxthormon – kortvuxna barn behandlas ibland med tillväxthormon.

• Behandling av underproduktion av sköldkörtelhormon – primär hypotyreos, som  innebär brist på sköldkörtelhormon, kan kräva behandling med hormoner livet ut.

En hormonbehandling ska alltid ske i samråd med en kunnig läkare.

Hormonbehandling – vilka hormoner används?

Vid hormonbehandling kombineras ofta flera hormoner. Den vanligaste hormonbehandlingen vid klimakteriebesvär, såsom svettningar, vallningar och torra slemhinnor, är i Sverige östrogen i kombination med gestagen. Gestagen är ett samlingsnamn på syntetiskt framställt hormon som finns i läkemedel som p-piller, spiraler och hormonpreparat. Inom könsbekräftande vård används två typer av hormonbehandlingar – könskonträra hormoner (testosteron och östrogen) och pubertetsblockerare/stopphormoner. Könskonträr hormonbehandling med östrogen används när en feminisering önskas, vilket är processen att bli eller känna sig mer feminin. Hormonbehandling med testosteron syftar till det motsatta, att utveckla en mer typiskt manlig kropp (maskulinisering). Pubertetsblockerare/stopphormoner används för att hindra kroppen från att gå igenom en pubertet som inte stämmer överens med könsidentiteten och kan ibland ges till dig som är under 18 år . Mycket svår benskörhet, eller osteoporos som det kallas inom vården, behandlas ofta med preparat som innehåller bisköldkörtelhormon. Kortväxthet behandlas med tillväxthormon. Primär hypotyreos med läkemedel som används innehåller levotyroxin (ett syntetiskt framställt sköldkörtelhormon) eller liotyronin (ett hormon som normalt bildas i levern och i sköldkörteln), varav levotyroxin är förstahandsval och liknar det naturliga hormonet T4 (tyroxin), som produceras av sköldkörteln och hjälper till att reglera ämnesomsättningen.

Metod

Tillvägagångssätten vid behandling kan skilja sig åt beroende på vilken typ av hormon/hormoner som används och vilken effekt som ska uppnås. Men hormonbehandling inleds i regel med en noggrann undersökning. Det är också viktigt att diskutera eventuella risker och biverkningar så du vet vad du kan förvänta dig av hormonbehandlingen. Hormonerna kan ges till dig i form av tabletter, injektioner/sprutor, kapslar, plåster eller som ett gel i slidan. Valet av metod beror på vad syftet med hormonbehandlingen är. Vi har här sammanställt kortfattad information om hur olika hormonbehandlingar kan gå till. 

Hormonbehandling vid klimakteriebesvär

En gynekologisk undersökning är inte alltid nödvändig inför start av hormonbehandling, men rekommenderas oftast. Kvinnor som upplever vallningar, svettningar och sömnbesvär i klimakteriet kan behandlas med MHT (menopausal hormonbehandling). Behandlingen kan ges i tablettform, geléer eller vaginala preparat, eller transdermalt – som innebär att läkemedel tas upp genom huden. Preparatet skrivs ut av en gynekolog eller läkare på vårdcentralen.

Könsbekräftande vård – hormonbehandling 

För att få tillgång till könsbekräftande vård, i form av könsbekräftande hormonbehandling, behöver du ha genomgått en könsdysforiutredning. Hormonbehandling ges i regel till alla personer över 18 år med könsdysfori som behöver det. Att få en diagnos kan ta tid. I dagsläget får man räkna med 12 månader, men det kan både ta längre och kortare tid. Efter att diagnosen ställts får du träffa en hormonläkare, eller endokrinolog som det heter inom vården, som påbörjar behandlingen. Val av hormonpreparat bestäms i överensstämmelse med dig och det är endokrinologen som skriver ut hormonpreparatet. Du får sedan gå på regelbundna uppföljningar hos endokrinologen.

Hormonbehandling vid cancer

Hormonbehandling vid cancer kan användas för att motverka olika hormoners verkan i kroppen – främst vid bröstcancer, prostatacancer och sköldkörtelcancer. Behandlingen ges vanligast i form av tabletter, men kan också injiceras i kroppen.

Hormonbehandling vid primär hypotyreos

Primär hypotyreos diagnostiseras genom ett enkelt blodprov, som mäter halterna av sköldkörtelhormon och TSH (ett hormon som produceras av hypofysen). Här kan du läsa mer om hur ett sköldkörtelprov går till. Om provet visar att du har primär hypotyreos kan du i vissa fall få livslång hormonbehandling med konstgjort sköldkörtelhormon.

Tillväxthormonbehandling 

Efter tillväxtutredning kan det bli aktuellt med hormonbehandling för att stimulera tillväxt och utveckling hos barn och vuxna med diagnostiserad tillväxthormonbrist. Tillväxthormon ges oftast som genom dagliga injektioner.

Efter hormonbehandling

Det är viktigt att gå på eventuella uppföljningar för att kontrollera biverkningar och om behandlingen har haft effekt. Hur man svarar på en hormonbehandling kan också vara individuellt och därmed variera från person till person.

Kostnaden för hormonbehandlingar kan variera beroende på flera faktorer, som till exempel:

• typ av hormonbehandling

• behandlingens längd och dosering

• om du behöver träffa en specialistläkare

• om den är subventionerad av det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet eller är privatfinansierad.

I Sverige erbjuds vissa hormonbehandlingar inom den allmänna sjukvården och kan vara subventionerade av staten, vilket kan minska kostnaden för dig som patient. Det kan till exempel gälla hormonbehandling vid klimakteriebesvär eller för vissa hormonella sjukdomar.

I de fall där hormonbehandling inte ingår i den allmänna sjukvården eller om du som patient väljer att gå till en privatklinik eller specialist, kan kostnaden variera – till exempel beroende på vilken mottagning du söker till.

• Hormonbehandling kan lindra, och även bota, besvär vid klimakteriet.  Metoden har visat god effekt och kan dessutom ge förbättrad livskvalitet hos kvinnor i klimakteriet.

• Behandling med hormoner utgör en viktig del av könsbekräftande vård som ofta gör så att könsdysfori minskar.

• Hormonell behandling kan bidra till att minska risken för osteoporos (benskörhet).

• Hormonbehandlingar kan ge olika biverkningar och obehag, som bröstömhet, illamående, magbesvär och trötthet, huvudvärk och ömhet i benen. 

• Alla kan inte ta hormoner – av olika medicinska skäl. 

• Långvarig hormonbehandling kan medföra en liten riskökning för bröstcancer.

• Vissa hormonbehandlingar kan påverka din fertilitet på olika sätt.

• Vårdcentral

• Gynekolog