Här har vi sammanställt information om hormonbehandling. Det är ett samlingsnamn för behandlingar som använder hormoner. Läs mer här!
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Hormonbehandling?
Hormonbehandling vid klimakteriet innebär att östrogen tas ensamt eller tillsammans med progesteron eller ett liknande hormon. Behandlingen kallas ibland hormonell behandling mot klimakteriebesvär. Den används för att ersätta en del av de hormoner kroppen inte längre producerar och för att lindra klimakteriebesvär.1
Klimakteriet är den period i livet då mensen upphör. Under klimakteriet bildar kroppen mycket mindre mängder av hormonerna östrogen och progesteron.1 Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och är inte en sjukdom.
Hormonbehandling kan ges på flera sätt. Det kan vara tabletter, plåster, gel eller spray. Det finns också behandling i form av vaginala krämer, tabletter och ringar.1 Vilken form som används beror på vilken behandling som har valts och vilka besvär som ska behandlas.
Klimakteriebesvär kan vara milda och gå över av sig själva. För andra kan besvären vara svårare och påverka vardagen.1 Hormonbehandling kan vara ett behandlingsalternativ för personer som vill lindra sådana besvär.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Hormonbehandling på några av våra populära platser.
Hormonbehandling är inte rätt för alla.1 Därför behöver tidigare och nuvarande sjukdomar vägas in när behandling övervägs. Graviditet eller misstanke om graviditet, oförklarliga blödningar från slidan, vissa cancersjukdomar, stroke, hjärtinfarkt, blodproppar och leversjukdom är exempel på sådant som kan påverka om hormonbehandling passar.
Vilken behandling som passar beror bland annat på om livmodern har opererats bort, var i klimakteriet du befinner dig och vilka personliga önskemål du har.1,2 Om livmodern har opererats bort kan behandling med enbart östrogen vara aktuell. Om livmodern finns kvar kan östrogen behöva kombineras med progesteron eller ett liknande hormon.
Hormonbehandling finns alltså i olika kombinationer och former. Det kan vara östrogen ensamt eller östrogen tillsammans med progesteron eller ett liknande hormon. Behandlingen kan också användas på olika sätt, till exempel som tabletter, plåster, gel, spray eller behandling i slidan.
Klimakteriet innebär att kroppens produktion av östrogen och progesteron minskar kraftigt. Östrogen påverkar många delar av kroppen. Det kan påverka bland annat hjärnan, nerverna, slemhinnorna, huden och skelettet. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern.3 När hormonnivåerna förändras kan vissa personer få besvär, medan andra har få eller inga symtom.
Lägre hormonnivåer under klimakteriet kan ge värmevallningar, nattsvettningar, humörförändringar, torra slemhinnor i slidan och smärta vid sex.1 Hormonbehandling används för att lindra klimakteriebesvär av det här slaget.
Vaginal behandling med östrogen kan användas vid besvär från slidan, till exempel torrhet och smärta vid sex.2 Den formen av behandling hjälper däremot inte mot andra klimakteriebesvär som värmevallningar, humörförändringar eller sömnproblem.
Klimakteriebesvär kan förändras över tid. Därför behöver valet av behandling utgå från vilka besvär du har, hur de påverkar dig och om hormonbehandling passar i din situation.
Vilka hormoner du behöver beror bland annat på om livmodern finns kvar. Om livmodern har opererats bort kan vårdgivaren rekommendera behandling med enbart östrogen. Om livmodern finns kvar kan vårdgivaren rekommendera östrogen tillsammans med progesteron eller gestagen.1 Östrogen tillsammans med gestagen skyddar mot risken för livmodercancer när livmodern finns kvar.2
Östrogenet kan tas som tablett, plåster, gel eller spray. Gestagenet kan tas som tablett eller ges genom en hormonspiral. En hormonspiral kan ge gestagen när östrogen tas som tablett, plåster, gel eller spray. Du kan också få en behandling som redan innehåller både östrogen och gestagen. Vilken behandling som passar bäst beror bland annat på om livmodern finns kvar, var i klimakteriet du befinner dig och vad du själv föredrar.2 Hormonspiralen placeras i livmodern och avger gestagen gradvis.
Tabletterna är en vanlig behandlingsform. De tas vanligtvis en gång om dagen.2 Det finns både behandling med enbart östrogen och kombinerad behandling med östrogen och gestagen som tabletter.
Plåster fästs på huden på underkroppen. De avger gradvis små mängder hormon till kroppen. Plåster byts vanligtvis med några dagars mellanrum, men intervallet beror på preparatet.2 Det finns både plåster med enbart östrogen och plåster med östrogen och gestagen.
Östrogengel stryks på huden en gång om dagen och tas gradvis upp av kroppen. Om livmodern finns kvar behöver gelen användas tillsammans med gestagen. Östrogenspray används en gång om dagen med ett till tre spray på insidan av armen eller låret.2 Om livmodern finns kvar behöver sprayen användas tillsammans med gestagen.
Lågdoserat vaginalt östrogen finns som kräm, gel, vaginaltablett, slidkapsel eller ring. Lågdoserat vaginalt östrogen kan användas utan gestagen även om livmodern finns kvar. Det är en annan användning än behandling med östrogen för besvär som värmevallningar.2 Du för in behandlingen i slidan. Denna form används för besvär från slidan och hjälper inte mot värmevallningar, humörförändringar eller sömnproblem.
Det kan behövas olika försök innan du hittar den form som passar dig. Valet kan till exempel påverkas av om du har svårt att svälja tabletter och av dina personliga önskemål. Prata med en vårdgivare om vilka alternativ som passar din situation.
Behandlingsschemat beror bland annat på om du fortfarande har mens eller om det har gått ett år sedan mensen slutade. Sekventiell kombinerad hormonbehandling rekommenderas vanligtvis när du har klimakteriebesvär men fortfarande har mens.2
Vid sekventiell kombinerad behandling tas östrogen varje dag. Gestagen tas under de sista 10–14 dagarna av varje menscykel.2 Behandlingen kan tas som tabletter eller användas som plåster. Efter gestagenperioden kan en blödning komma.
Kontinuerlig kombinerad hormonbehandling rekommenderas vanligtvis efter klimakteriet, när mensen inte har kommit på ett år. Vid kontinuerlig kombinerad behandling tas östrogen och gestagen varje dag utan uppehåll. Om du börjar med sekventiell behandling under förklimakteriet kan vårdgivaren senare rekommendera kontinuerlig kombinerad behandling efter klimakteriet. Vid sekventiell behandling kommer vanligtvis en blödning i slutet av gestagenperioden.2
Det kan ta tid att hitta rätt dos och rätt typ av hormonbehandling.4 Biverkningar kan likna besvär under klimakteriet, så det är inte alltid behandlingen som orsakar dem. Biverkningar kan ibland försvinna efter några veckor.
Vid biverkningar kan vårdgivaren föreslå att dosen, typen eller sättet att ta behandlingen ändras.4 Det kan till exempel innebära att du byter från tabletter till plåster. Ändringar av hormonbehandlingen behöver göras tillsammans med vårdgivaren.
Många rekommenderar uppföljning var tredje till sjätte månad i början. Därefter kan uppföljningen ske en gång om året när behandlingen fungerar bra.1 Vid uppföljningen kan du och vårdgivaren prata om hur behandlingen fungerar, om du har fått biverkningar och om något behöver ändras. Vid uppföljningen kan vårdgivaren också bedöma om du behöver en annan dos eller en annan form av hormonbehandling. Det kan ta tid att hitta den dos och den typ som fungerar för dig.4
Oregelbundna blödningar eller småblödningar är vanliga under de första månaderna efter att du har börjat med hormonbehandling. Vid sekventiell kombinerad hormonbehandling är en blödning i slutet av varje gestagenperiod vanlig. Vid kontinuerlig kombinerad hormonbehandling kan oregelbundna blödningar eller småblödningar förekomma under de första månaderna.
Du kan läsa mer om hur olika former av hormonbehandling används på varden.se.
När du får hormonbehandling i den offentliga vården betalar du oftast en patientavgift för besöket. Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får.5 Därför kan kostnaden för ett besök variera beroende på om du träffar till exempel en läkare eller en sjuksköterska.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala.5 Avgifterna är oftast ganska lika i de olika regionerna, men det kan ändå finnas skillnader. Du betalar de patientavgifter som gäller i den region där du får vården, även om du väljer vård i en annan region än där du är folkbokförd.
Hälso- och sjukvården i Sverige finansieras till största delen genom skatten till regioner och kommuner. Det innebär att den avgift som du betalar vid exempelvis ett läkarbesök bara är en liten del av vad det faktiskt kostar.
Om du får hormonbehandling i helt privat vård som inte finansieras genom någon region får du betala hela kostnaden själv. Det kan därför vara viktigt att fråga mottagningen vilka avgifter som gäller innan behandlingen börjar. Kontakta mottagningen där du fick vård om du har frågor om vad vården kostar.5
Högkostnadsskyddet för öppenvård gäller för besök i den öppna hälso- och sjukvården.6 Öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.5 Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.
Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.6 När du har betalat upp till den nivå som regionen har beslutat om får du ett så kallat frikort.
Frikortet gäller sedan under resten av tolvmånadersperioden. Under den perioden betalar du inget för dina besök. Du kan i de flesta regioner logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort.
Kostnaden för själva hormonläkemedlet kan omfattas av ett annat skydd än besöksavgiften. De flesta receptbelagda läkemedel och vissa receptfria läkemedel ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.5 Fråga på apoteket eller kontakta din region om du vill veta hur reglerna gäller för ett visst läkemedel.
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor för vården när du använder dig av försäkringen.5 Kontrollera därför försäkringens villkor före ett besök eller en behandling.
Hormonbehandling kan vara ett alternativ om klimakteriebesvär påverkar dig och du vill behandla dem. Behandlingen kan lindra flera besvär som hänger ihop med lägre hormonnivåer under klimakteriet. Effekten gäller framför allt värmevallningar, nattsvettningar, humörförändringar, torrhet i slidan och smärta vid sex.
Besvären kan vara milda och gå över av sig själva, men de kan också vara mer uttalade och påverka vardagen. När hormonnivåerna förändras inför och under klimakteriet kan vissa personer få flera symtom samtidigt. Hormonbehandling kan då hjälpa till att lindra dessa symtom. Vilken effekt du får kan bero på vilka besvär du har och vilken behandling som passar din situation.
Vaginalt östrogen är inriktat på besvär i underlivet. Det kan hjälpa vid torrhet i slidan, brännande känsla och smärta vid sex. Däremot hjälper vaginalt östrogen inte mot andra klimakteriebesvär som värmevallningar, humörförändringar eller sömnproblem.
Hormonbehandling kan ha betydelse även för skelettet. Lägre hormonnivåer under klimakteriet kan påverka skelettet, och hormonbehandling kan bidra till att skydda mot benskörhet. Det betyder att behandlingen kan ha en effekt utöver lindring av de besvär du märker i vardagen.
Vaginalt östrogen finns som kräm, gel, vaginaltablett, slidkapsel eller ring. Det verkar lokalt mot besvär i slidan och kan därför vara relevant när det främst är underlivsbesvär som påverkar dig. Vaginalt östrogen har inte samma effekt på värmevallningar, humörförändringar eller sömnproblem som hormonbehandling som påverkar hela kroppen.
Det finns flera former av hormonbehandling, och de kan ha olika fördelar. Skillnaderna gäller bland annat hur behandlingen påverkar risken för blodproppar och om formen kan passa dina praktiska behov.
Plåster kan vara ett alternativ om du har svårt att svälja tabletter eller lätt glömmer att ta dem. Plåster kan också undvika vissa biverkningar som kan förekomma med tabletter, till exempel matsmältningsbesvär. Gel kan vara ett alternativ om du inte kan ta tabletter, och östrogenet tas gradvis upp av kroppen genom huden.
En hormonspiral kan ge gestagen när östrogen används som tablett, plåster, gel eller spray och livmodern finns kvar. Den kan därför både ge gestagen och fungera som preventivmedel. En hormonspiral kan sitta kvar i upp till fem år.2
Det finns bra hjälp att få för klimakteriebesvär, men hormonbehandling är inte rätt för alla. Vilken form som passar beror bland annat på om livmodern finns kvar, var i klimakteriet du befinner dig och vad du själv föredrar. Läs mer i avsnitten om hur hormonbehandling går till och om risker och biverkningar.
Hormonbehandling passar inte alla. Du bör inte använda hormonbehandling om du är gravid eller tror att du kan vara gravid.1
Berätta om din sjukdomshistoria för vårdgivaren innan hormonbehandling börjar.
Som med andra läkemedel kan hormonerna i hormonbehandling ge biverkningar. Det är vanligt att inte få några biverkningar eller bara få milda biverkningar.
Östrogen kan ge huvudvärk. Det kan också ge ömma eller smärtande bröst samt oväntad vaginal blödning eller stänkblödning. Östrogen kan också ge illamående, humörförändringar, kramp i benen, lindriga utslag eller klåda, diarré och håravfall.4
Gestagen kan också ge huvudvärk, ömma eller smärtande bröst, illamående, diarré, humörförändringar, lindriga utslag eller kliande hud och akne.4
Om du använder en kombination av östrogen och gestagen kan du få biverkningar från båda hormonerna.4
Gestagen kan ge förändrade menstruationer, till exempel stänkblödningar eller blödning mellan menstruationerna. Det kan också ge trötthet eller yrsel.4
Biverkningar av östrogen brukar ofta gå över efter några veckor. Biverkningar av gestagen brukar också ofta gå över efter några veckor.4
Hormonbehandling kan öka risken för blodproppar. Hormonbehandling kan också öka risken för hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer och gallblåsesjukdom.1
Risken påverkas av typen av hormonbehandling, hur länge den används, din sjukdomshistoria och dina levnadsvanor.1
Det finns liten evidens för att de flesta typer av hormonbehandling orsakar viktuppgång. Hormonbehandling har också kopplats till en liten ökning av risken för blodproppar och bröstcancer.4
Risken för vissa komplikationer, till exempel blodproppar, är högre med tabletter än med plåster, gel eller spray, även om den sammanlagda risken fortfarande är liten.2
Vaginal blödning kan därför vara en begränsning som behöver bedömas utifrån vilken behandling du använder. Vid sekventiell kombinerad hormonbehandling är en blödning i slutet av gestagenperioden normal.2 Vid kontinuerlig kombinerad hormonbehandling är oregelbundna blödningar eller stänkblödningar vanliga under de första fyra till sex månaderna.4
Oregelbundna vaginala blödningar eller stänkblödningar är vanliga under de första månaderna efter att du har börjat med hormonbehandling. Oregelbundna blödningar brukar lägga sig inom sex månader.4
Prata med läkare om biverkningarna är svåra eller fortsätter längre än tre månader. Biverkningar av hormonbehandling kan likna besvär som hör ihop med klimakteriet, så det är inte alltid behandlingen som orsakar dem.4
Det kan ta tid att hitta rätt dos och rätt typ av hormonbehandling. Vid besvär kan en läkare föreslå att dosen, typen av hormonbehandling eller sättet att ta den ändras.4
Om oregelbundna blödningar finns kvar vid den första uppföljningen efter tre månader kan läkaren föreslå att gestagendosen ändras.4
Oregelbundna blödningar under de första månaderna efter behandlingsstart är oftast inte ett tecken på något allvarligt, men blödningar som fortsätter behöver bedömas.4
Du kan få blödning efter varje gestagenperiod om du använder sekventiell kombinerad hormonbehandling eller dagligt östrogen tillsammans med gestagentabletter under en del av månaden.4
Om du överväger hormonbehandling bör du prata med en läkare om vilka alternativ som passar dig.2 Det finns olika typer av hormonbehandling, och vårdgivaren kan hjälpa dig att välja den typ och form som passar bäst för dig.1
Berätta om din sjukdomshistoria och dina önskemål före behandlingsstart. Din vårdgivare behöver känna till din medicinska historia när ni diskuterar hormonbehandling. Det är särskilt viktigt att ta upp tidigare sjukdomar, eftersom risken med behandlingen påverkas av din sjukdomshistoria och dina levnadsvanor.1
Vid bedömningen kan vårdgivaren också fråga om dina besvär och hur de påverkar dig. Om du är över 45 år och har typiska klimakteriebesvär behövs oftast inget blodprov för att bedöma om besvären beror på klimakteriet.3
Tillsammans med vårdgivaren bör du väga behandlingens risker mot fördelarna. Vilken behandling som passar beror bland annat på din sjukdomshistoria, hur länge behandlingen ska användas och vilken typ av hormonbehandling det gäller.1
Det kan ta tid att hitta rätt dos och rätt typ av hormonbehandling. Vid biverkningar kan en läkare föreslå att dosen, typen av hormonbehandling eller sättet att ta den ändras.4
Gå igenom din behandlingsplan med läkare varje år och ta upp nya frågor eller önskemål om förändringar.7 Många rekommenderar uppföljning var tredje till sjätte månad i början och därefter en gång om året när behandlingen fungerar bra.1 Vid uppföljningen kan du och läkaren prata om hur behandlingen fungerar och om något behöver ändras.
Hormonbehandling vid klimakteriet innebär att du tar östrogen, med eller utan progesteron eller gestagen. Behandlingen ersätter en del av de hormoner som kroppen inte längre producerar och kan lindra klimakteriebesvär.1 Hormonerna i behandlingen kan vara östrogen, gestagen eller en kombination av båda.2 Det kan till exempel handla om värmevallningar, nattsvettningar, humörförändringar, torrhet i slidan eller smärta vid sex.
Hormonbehandling passar inte alla. Därför behöver du och en vårdgivare väga behandlingens möjliga nytta mot riskerna och ta hänsyn till din sjukdomshistoria.
Om livmodern finns kvar rekommenderas vanligtvis östrogen tillsammans med progesteron eller gestagen.1 Kombinationen skyddar mot risken för livmodercancer som östrogen annars kan medföra när livmodern finns kvar. Gestagenet kan tas som tablett eller ges genom en hormonspiral när du använder östrogen som tablett, plåster, gel eller spray.2
Om livmodern har opererats bort kan östrogen ensamt vara ett alternativ.1 Vilken behandling som passar beror bland annat på om du har kvar livmodern, var du befinner dig i klimakteriet och vilka önskemål du har.
Hormonbehandling kan tas som tablett eller användas som plåster, gel, spray eller vaginal behandling.1 Vaginal behandling kan till exempel vara kräm, gel, vaginaltablett eller ring. Vaginal behandling kan också ges som slidkapsel.2
Tabletter tas vanligtvis genom munnen, medan plåster fästs på huden. Gel och spray används på huden, och vaginal behandling används i slidan. Det finns också behandlingar som redan innehåller både östrogen och gestagen.
Olika former passar olika personer. Det kan därför behövas tid för att hitta rätt dos och rätt typ av hormonbehandling.4
Hormonbehandling tas vanligtvis i två till fem år, men kan användas längre i vissa fall. Behandlingstiden kan alltså behöva anpassas efter din situation och vilken behandling du använder.2 Hur länge behandlingen passar beror bland annat på typen av hormonbehandling, din sjukdomshistoria och hur du mår av behandlingen.
Rekommendationen är vanligtvis att använda den lägsta dos som hjälper under kortast möjliga tid. Risknivån påverkas bland annat av vilken typ av hormonbehandling du använder och hur länge den används.1
Många rekommenderar uppföljning var tredje till sjätte månad i början och därefter en gång om året när behandlingen fungerar bra.1 Vid uppföljningen kan du ta upp nya frågor, biverkningar eller önskemål om förändringar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 28 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.