Klimakteriebesvär

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, börjar ett par år innan sista menstruationen och pågår en tid efter den sista mensblödningen. Tiden kring den sista mensen kännetecknas av stora hormonförändringar och leder till olika symtom. Man får exempelvis förändrat blödningsmönster, värmevallningar och humörsvängningar.

Hur länge är man i klimakteriet?

Ibland pratas det om förklimakteriet, och då menas den period innan sista mensen, då många har oregelbundna blödningar. Förklimakteriet brukar oftast pågå mellan tre och fyra år, men det varierar mycket från person till person.

Den sista mensen brukar vara kring 50-års åldern, men många kvinnor får sin sista mensblödning både innan och efter det. Det är även vanligt att ha kvar vissa klimakteriebesvär ett par års tid efter det att du haft din sista mens.

Vad är första tecknet på klimakteriet?

Ett tidigt tecken på klimakteriet är oregelbunden mens. Det kan till exempel börja med att mensen kommer oftare för att sedan dyka upp mer sällan. I vissa fall blir blödningarna även rikligare och pågår längre. Det här beror på att ägglossningen störs av den reducerade mängden östrogen.

Vilka symtom som uppstår vid klimakteriet varierar från person till person. Somliga känner knappt av klimakteriet alls medan andra påverkas mycket. Några av de vanligaste fysiska symtomen är:

• oregelbunden mens – den minskade mängden hormon stör ägglossningen
• värmevallningar och svettningar – regleringen av kroppstemperaturen är i obalans
• frossa – kan komma som följd av sämre reglering av kroppstemperaturen
• sömnproblem – du kan få svårigheter att somna eller vakna oftare
• långsammare ämnesomsättning – du kan få lättare att gå upp i vikt
• förändrad fördelning av kroppsfett – vid klimakteriet lagras mer fett runt midjan och inne bland organen
• torra slemhinnor – hud och slemhinnor på hela kroppen kan svida eller ömma
• urinvägsbesvär – det kan läcka urin till följd av försvagade muskler i slidan och urinröret.

Psykiska besvär vid klimakteriet

Det är vanligt att bli mer lättirriterad och känna att humöret vänder snabbt när du är i klimakteriet. Du kan även känna dig nedstämd oftare än du gjort tidigare. Somliga drabbas av allvarligare psykiska besvär som depression. Hur du mår psykiskt under klimakteriet påverkas till stor del av hur du sover och vad som händer i din vardag.

Redan vid födseln finns det miljontals omogna ägg inuti äggstockarna. Runt äggcellen finns i sin tur celler som kan bilda hormoner, exempelvis östrogen. Äggcellen och de kringliggande cellerna som bildar hormon brukar kallas för äggblåsa. Vid puberteten brukar äggblåsorna mogna och sätta igång den första ägglossningen. Vid klimakteriet har i sin tur antalet äggblåsor i äggstockarna börjat ta slut, vilket minskar hormonmängden i kroppen och kan orsaka kroppsliga eller psykiska besvär.

Klimakteriet kan i särskilda fall även orsakas av så kallad prematur menopaus, vilket betyder att äggstockarna helt enkelt inte producerar tillräckligt höga hormonnivåer. Det kan även ske på grund av kirurgi där äggstockarna tagits bort, eller efter cancerbehandling av äggstockarna.

Det finns mycket du kan göra för att påverka ditt mående under klimakteriet.

Fysisk aktivitet

Genom fysisk aktivitet kan du motverka viktökning, som är vanligt vid övergångsåldern, och även förbättra humöret. Fysisk aktivitet minskar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom. Det är en god idé att försöka vara fysiskt aktiv en liten stund varje dag och träna dig svettig åtminstone ett par gånger varje vecka.

Avslappningsövningar

Avslappningsövningar, mindfulness och massage kan göra mycket för ditt psykiska mående under klimakteriet. Det är också viktigt att försöka minimera intaget av kaffe och alkohol eftersom det kan trigga värmevallningarna och göra det svårare att sova. Cigaretter kan i sin tur förvärra klimakteriebesvären, så det är rekommenderat att undvika rökning.

Egenvård för underlivet

Om du har underlivsbesvär på grund av torra slemhinnor finns det fuktgivande geler och krämer som är avsedda för underlivet. Då det är vanligt att musklerna i underlivet försvagas under och efter klimakteriet är det även rekommenderat att försöka göra knipövningar med jämna mellanrum.

Du kan få tillskott av östrogen i form av gel, plåster eller tabletter som är väldigt effektiva mot till exempel sömnstörningar, svettningar och värmevallningar. Östrogentillskott används oftast tillsammans med gulkroppshormon.

En annan typ av klimakteriebehandling är lokal behandling med hormoner. Då handlar det om läkemedel med svagare östrogen som hjälper vid underlivsproblem och torra slemhinnor, men inte vid andra typer av besvär. Dessa går att få som ring, tabletter eller vaginalkräm. Låga doser av antidepressiva läkemedel ges ibland till personer som av någon anledning inte kan få östrogenbehandling.

Behandling vid klimakteriet handlar om att lindra de besvär som har stor påverkan på ditt liv. Detta sker i samråd med läkare som avgör om behandling är nödvändig eller inte. Du ska söka vård om:

• du har besvär som påverkar din vardag
• du blöder när du bajsar eller i samband med sex
• du får mer ont än du brukar när du har mens
• dina mensblödningar är extremt oregelbundna eller ologiska
• du inte haft mens på över ett år och får en ny blödning.

• Vårdcentral
• Gynekolog