Könsdysfori

Alla människor har en könsidentitet, som är en persons självupplevda kön. Det kan vara kvinna, man eller ickebinär, varav det sistnämnda innebär att man identifierar sig bortom, mellan eller med båda könskategorierna kvinna/man. För många överensstämmer könsidentiteten med det biologiska könet, det vill säga födelsekönet – men så är inte alltid fallet. Att ha könsdysfori betyder att man mår dåligt för att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som registrerades vid födseln.

En rapport från Socialstyrelsen visar att diagnosen könsdysfori ökar snabbt i Sverige, framförallt bland unga som registrerats som flickor vid födsel. År 2018 var det ungefär 6 000 personer som hade en diagnosen könsdysfori i Sverige.

Könsdysfori kan finnas hos både unga och vuxna. Könsdysfori kan vara både kroppslig och social, och kan te sig olika för olika personer. Kroppslig könsdysfori handlar om att delar av eller hela kroppen inte överenstämmer med ens identitet. Social könsdysfori är kopplat till att andra inte behandlar eller ser en som den en är. Exakt hur det känns kan därmed variera från person till person, men här listar vi några exempel.

• Du mår dåligt när andra personer använder fel pronomen eller tolkar dig som fel kön. 
• Du har svårt att se dig själv i spegeln, vara naken eller byta om med andra. 
• Du har svårt att tänka på annat än könsdysforin vilket  medför att vardagen inte fungerar.
• Du kan må dåligt psykiskt.

Könsdysfori kan medföra både mentala påfrestningar och lidande hos de personer som lever med detta. Vad som hjälper kan skilja sig åt från person till person, men här är några exempel på saker som kan minska och lindra könsdysforin, när det känns svårt

• Be andra personer att använda det pronomen som passar dig. Du kan även byta namn. Detta görs genom en namnansökan till Skatteverket. 
• Prova olika uttryck för att se vad som känns rätt – till exempel olika kläder, frisyrer, eller smink.
• Du kan använda hjälpmedel, som en peruk. 
• För att göra brösten större kan du använda en behå och silikoninlägg. 
• Använd en så kallad packer, penis i silikon, om du vill att det ska se ut som att du har en penis.
• Du kan använda en binder (bröstlinda) som gör bröstkorgen plattare.
• För vissa kan det hjälpa att möta och samtala med andra personer som har liknande erfarenheter. 

Men det är viktigt att betona att många som har könsdysfori behöver få hjälp av vården. Det finns bra hjälp att få, till exempel olika könsbekräftande behandlingar. 

För att påbörja en utredning för könsdysfori behöver du en remiss. Du som upplever könsdysfori kan vända dig till en psykiatrimottagning eller en vårdcentral. Det gäller även dig som har funderingar kring din könsidentitet. Du kan då be om att få en remiss till en specialistmottagning, en könsdysforimottagning. Du som är under 18 år kan alltid prata med skolkuratorn, skolsköterskan eller ta kontakt med en ungdomsmottagning.

Om du mår väldigt dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv bör du söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. 

Könsdysforiutredning

Om du vill ändra din kropp så att den bättre passar din könsidentitet kan du få hjälp från sjukvården, men du måste först genomgå en Könsdysforiutredning. Utredning görs av experter inom sjukvården, ofta en psykiater, en psykolog, en kurator, och ibland även en specialistläkare inom endokrinologi (hormoner). En könsdysforiutredning syftar till att undersöka om könsbekräftande vård är rätt åtgärd för personen ifråga, och man undersöker dels själva könsdysforin, och dels förutsättningar för att genomgå olika könsbekräftande åtgärder. Däremot kan viss behandling sättas in först när du fyllt 18 år. Det gäller även för att ändra juridiskt kön, som idag kräver att du fyllt 18. 

Hur lång tid tar en utredning vid könsdysfori?

Utredningen brukar ta minst ett år, men den kan ta både längre och kortare tid. Vissa insatser kan dock sättas in redan under tiden för utredningen. När utredningen sedan är klar skriver utredningsteamet, i överenskommelse med dig, ut de remisser som behövs för att påbörja behandlingen.

Vilka åtgärder som är aktuella kan skilja sig åt mellan olika personer, då alla människor med könsdysfori inte är i behov eller önskar exakt samma åtgärder – det kan variera. Nedan följer en kort beskrivning av några åtgärder och könsbekräftande vård som kan bli aktuella för att minska könsdysforin. 

Hormonbehandling

Hormonbehandling kan bli aktuellt för dig som fyllt 18 år. Behandlingen syftar till att förändra kroppen så att den stämmer bättre med din könsidentitet, antingen maskuliniserande behandling med testosteron, eller feminiserande behandling med östrogen. Den maskuliniserande behandlingen ger bland annat mörkare röst och mer kroppsbehåring. Den feminiserande behandlingen med östrogen ger minskad erektionsförmåga, testikelstorlek,  minskad skäggväxt och spermieproduktion. Många fysiska förändringar syns under de första två åren och hormonbehandlingen brukar pågå livet ut. 

Kirurgiska ingrepp

Det är individuellt om du behöver könsbekräftande operationer eller inte. Hälso- och sjukvården beslutar tillsammans med dig om kirurgiska ingrepp. Det finns olika kirurgiska ingrepp som kan behöva göras, till exempel

• kirurgiskt ingrepp för att minska storleken på struphuvudet
• röstkirurgi
• bröstimplantat
• mastektomi, en operation som syftar till att ta bort bröstkörtelvävnad och skapa en plattare bröstkorg
• ansiktskirurgi
• hysterektomi, en operation som innebär att livmodern tas bort
• penisplastik: metoidioplastik (en kirurgisk metod för att konstruera en penis) eller falloplastik (en mer omfattande operation där penis skapas av hud och vävnad från ett annat område på kroppen)
• kirurgiskt ingrepp för att avlägsna fett på höfterna.

Tänk på att det alltid finns en risk för komplikationer vid en operation. Vissa kirurgiska ingrepp ger också synliga ärr. För mer information om eventuella komplikationer bör du vända dig till personalen som ska utföra ingreppet.

Kirurgiska ingrepp i könsorganen och könskörtlarna prövas av Socialstyrelsens rättsliga råd. 

Socialstyrelsens rättsliga råd ansvarar dels för ansökningar om att ändra juridiskt kön och dels för att ge tillstånd att genomgå könsbekräftande underlivskirurgi.

Både hormonbehandling och kirurgisk behandling kan även påverka din möjlighet att bli förälder med egna könsceller. Du kan spara spermier eller ägg, som kan användas vid en IVF, provrörsbefruktning. Mer om detta kan du läsa i vår guide om IVF. 

Logopedisk behandling

Vissa vill få hjälp av en logoped för att anpassa och utveckla röstläge och röststyrka – så att rösten antingen uppfattas som mer maskulin eller feminin. Behandling hos logoped kan även innefatta icke-verbal kommunikation, som kroppsspråk. 

Hårborttagning

Många med könsdysfori önskar att ta bort hårväxt, till exempel i ansiktet för att uppfattas som mer feminin. En vanlig metod för detta är att använda ljusbaserade eller nålbaserade metoder som gör att hårsäckarna slutar producera hår.

Samtalsstöd

En utredning kan ta tid och kan därför vara påfrestande och känslomässigt ansträngande. Många kan behöva samtalsstöd, både under och efter  utredningen och behandlingen. Läs mer om samtalsstöd och samtalsterapi här. 

Injektionsbehandling

Feminiserande ansiktskirurgi kan vara ett önskvärt inslag i behandlingen av könsdysforin. En injektionsbehandling med fillers kan till exempel skapa mer feminina ansiktsdrag. Fillers i läpparna används ofta för att ge mer volym i läpparna och skapa en mer feminin form. Här kan du läsa mer om injektionsbehandling med fillers.

• Vårdcentral
• Kurator
• Psykiatriker 
• Ungdomsmottagning
• Psykiatriker
• Plastikkirurg