Psykologbesök

När du går till en psykolog kan du få hjälp att förstå dig själv och dina känslor. Här på Vården.se kan du läsa mer om detta.

Hitta mottagning

Vill du hitta en mottagning som erbjuder Psykologbesök?

Vad gör en psykolog?

En psykolog jobbar med att undersöka, diagnostisera och behandla psykiska problem och sjukdomar. Psykologer kan stödja och utveckla både enskilda personer och grupper. Psykologen kan hjälpa barn och vuxna som behöver stöd i olika skeden av livet. Du kan prata med en psykolog till exempel om du mår psykiskt dåligt, genomgår en kris, behöver stöd i äktenskapet eller vill utveckla dig själv eller dina relationer.

Du kan läsa mer om vad en psykolog gör och vad du kan få hjälp med i vår guide psykolog.

Vad är skillnaden mellan psykolog, psykoterapeut och psykiatriker?

Det kan vara svårt att veta vem man ska gå till när man mår psykiskt dåligt, och det finns flera olika yrken som erbjuder psykologisk behandling. Psykolog, psykoterapeut och psykiatriker är några av dem.

  • En psykolog har gått en femårig akademisk utbildning och är basutbildad i psykoterapi. En psykolog kan erbjuda samtalsterapi samt genomföra tester och utredningar.
  • En psykoterapeut har en utbildning i ett yrke där man jobbar med människors fysiska och/eller psykiska hälsa, såsom psykolog, präst, sjuksköterska eller socionom,och har sedan vidareutbildat sig inom psykoterapi.
  • En psykiatriker är en läkare som har specialutbildning i psykiska sjukdomar. De kan jobba med svårare psykisk ohälsa och eftersom de är läkare får de, till skillnad från psykologer och psykoterapeuter, också skriva ut medicin.

Om du vill läsa mer om skillnaderna mellan de olika yrkestitlarna och var du kan söka hjälp när du mår psykiskt dåligt kan du läsa vår guide här.

Så går ett psykologbesök till

När du går till en psykolog finns det fler olika behandlingar för olika tillstånd. Det finns behandlingar för depressionångestätstörningar och fobier. Du kan även prata med en psykolog om du behöver hjälp med sömnsvårigheterstress eller om du vill sluta röka.

Syftet med ett psykologbesök är att du ska må bättre. Vissa vet inte varför de mår dåligt och det kan du får hjälp med. När du pratar med en psykolog kan du få hjälp att förstå dig själv och dina känslor.

Om du inte vill eller kan besöka en mottagning, finns det många mottagningar som erbjuder samtal med psykolog online.

Metod

Det finns flera olika behandlingar som du kan få hos en psykolog.

KBT

KBT förkortat kognitiv beteendeterapi, är ett paraplybegrepp för olika former av psykoterapi där du tränar på att använda nya tankemönster och beteenden för att lindra psykologiska problem. Du kan läs mer om hur KBT fungerar i vår guide.

PDT

PDT är en förkortning av psykodynamisk terapi. Denna metod utgår från att dina besvär beror på ditt inre, obearbetade konflikter eller psykologiska svårigheter som du själv inte behöver veta om.

Du får lära dig att förstå dig själv och dina relationer. Du kan få bearbeta upplevelser och minnen för att förstå hur de påverkar ditt liv. Du följer vanligtvis ingen plan utan det bygger på att du och psykologen pratar om vad allt kan bero på.

IPT

IPT är en förkortning av interpersonell psykoterapi. Denna behandling används främst vid depression men kan användas vid andra sjukdomar också. Exempelvis bipolär sjukdom, ätstörningar, posttraumatiskt stressyndrom och ångest.

Fokuset ligger på hur problem i mänskliga relationer medverkar till psykisk ohälsa. Men också på hur psykiska problem påverkar relationerna till andra.

Gruppterapi

I gruppterapi träffar du psykologen i en grupp med fler personer. Man brukar vara ungefär åtta personer. De andra i gruppen kommer har liknande problem eller erfarenheter som du.

Par- familjeterapi

Den vanligaste formen av parterapi och familjeterapi bygger på så kallad systemteori. Enligt den hör en persons problem ihop med övriga familjen eller partnern. Då behandlas paret eller familjen som grupp. Ibland kan två terapeuter delta under samtalen.

Du kan läsa mer om parterapi och familjerådgivning i våra guider.

Kristerapi

Denna behandling är för dig som mår dåligt efter en traumatisk händelse eller en kris. Du kan läsa mer om kristerapi i vår guide.

Innan psykologbesök

Innan du ska på ditt psykologbesök är det bra om du funderar på vad du vill få ut av besöket. Du behöver inte tänkt helt färdigt innan ditt besök. Psykologen kan hjälpa dig att formulera mål och tankar under ditt första besök.

Efter psykologbesök

Under ditt första besök ska du och psykologen kommit fram till en plan över mål och kommande besök. Du ska känna att du är bekväm med din psykolog, att prata med din psykolog, och att du känner att du blir förstådd och får den hjälpen du behöver.

Om du inte är nöjd är det viktigt att byta psykolog.

Vad kostar det att gå till en psykolog?

Priset för ett besök hos psykolog kan variera mycket. Det kan till exempel bero på om du söker vård via regionen eller privat, din ålder, terapiform och vilken region du bor i.

Om du går via vårdcentralen betalar du vanlig patientavgift. Den varierar från region till region, men brukar ligga på omkring 100 kronor per besök. Är du under 18 år och söker vård via regionen är vården gratis.

Om du i stället väljer att gå direkt till en privat psykolog betalar du hela avgiften själv. Priset för ett besök hos en privat psykolog brukar ligga på 800–1500 kronor för en timmes samtal.

Samtal med en psykolog online är i vissa fall billigare.

Om du vill läsa mer om vad det kan kosta att besöka en psykolog kan du läsa vår guide här.

Vad är fördelarna med att gå till en psykolog?

  • Du får vara i en miljö där du kan prata om de känslor, tankar och minnen.
  • Du får hjälp att hantera dina känslor och tankar kopplade till ditt problem.
  • Många upplever att de mår bättre.
  • Du kan prata med en psykolog online.

Vad är nackdelarna med ett psykologbesök?

  • Du kan uppleva att terapin inte fungerar för dig.
  • Du kan känna att du inte kan prata med din psykolog.

Vem kan hjälpa dig med psykologbesök?

Faktagranskning och källhänvisningar

Publicerad:
11 juli 2023 kl 09:06
Uppdaterad:
23 april 2025 kl 09:08
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor:

Vården.se (Psykolog)

1177

Snabba fakta om Psykologbesök

Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som erbjuder psykologbesök på några av våra populära platser.

Relaterade besvär

Borderline

Borderline är ett personlighetssyndrom, som innebär att du har starka känslosvängningar som är svåra att hantera....

Läs mer om Borderline  
Bulimi

Bulimi är en ätstörning som innebär att man försöker kräkas upp maten man äter....

Läs mer om Bulimi  
Dålig självkänsla

Den som har dålig självkänsla är oftast rädd för att misslyckas, och ställer höga krav på sig själv....

Läs mer om Dålig självkänsla  
Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom innebär att du drabbas av depression och perioder då du är överaktiv....

Läs mer om Bipolär sjukdom  
ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning)

ARFID, eller undvikande/restriktiv ätstörning, innebär att du bara äter vissa saker....

Läs mer om ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning)  
Anorexi

Anorexia nervosa är en ätstörning som innebär att du svälter dig själv, trots att du är underviktig....

Läs mer om Anorexi  
Ångest

Ångest är stark känsla av oro, och kan ibland också kännas fysiskt i kroppen....

Läs mer om Ångest  
Kris

En kris är en mycket stark reaktion på en stor förändring eller en förlust i ditt liv....

Läs mer om Kris  
GAD (generaliserat ångestsyndrom)

GAD (generaliserat ångestsyndrom) innebär överdriven rädsla för att negativa saker ska drabba dig eller dina närstående....

Läs mer om GAD (generaliserat ångestsyndrom)  
Ätstörningar

Ätstörningar är ett samlingsnamn för sjukdomar där man blir fixerad vid kropp och ätande....

Läs mer om Ätstörningar  
Sorg

Sorg är de känslor och tankar man känner när man genomgår en förlust....

Läs mer om Sorg  
Depression

Om du varit nedstämd under en längre tid kan du ha drabbats av en depression....

Läs mer om Depression  
Narcissistisk personlighetsstörning

En person som lider av en narcissistisk personlighetsstörning har en mycket överdriven och orealistisk självbild....

Läs mer om Narcissistisk personlighetsstörning  
Fobi

Fobi innebär en mycket stark rädsla för någonting. När man utsätts för rädslan kan man få ångest eller panik....

Läs mer om Fobi  
Endometrios

Endometrios är en kronisk sjukdom som uppstår av att vävnad börjar växa utanför livmodern och skapar en inflammation....

Läs mer om Endometrios  
Trauma

Trauma innebär att du varit med om en chockartad och dramatisk händelse som påverkat dig....

Läs mer om Trauma  
Spelberoende

Att vara spelberoende innebär att man spelar om pengar på ett sätt som negativt påverkar ens vardag och relationer....

Läs mer om Spelberoende  
Utmattningssyndrom

Om du utsatts för stress under en lång period utan återhämtning kan du drabbas av utmattning....

Läs mer om Utmattningssyndrom  
Tics

Tics innebär att du gör ofrivilliga muskelrörelser eller ljud, som du inte kan hålla tillbaka....

Läs mer om Tics  
Stress

Om du är stressad under längre perioder utan återhämtning kan det vara hälsofarligt....

Läs mer om Stress  
Självmordstankar

Om du lider av självmordstankar innebär det att du tänker på att ta livet av dig, och behöver hjälp....

Läs mer om Självmordstankar  
Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom, som gör att man uppfattar världen på ett helt annat sätt än övriga människor....

Läs mer om Schizofreni  
Scenskräck

Den som lider av scenskräck är rädd för att göra offentliga uppträdanden....

Läs mer om Scenskräck  
Psykos

Om du får en psykos innebär det att din uppfattning av verkligheten plötsligt helt förändras....

Läs mer om Psykos  
Självskadebeteende

Självskadebeteende innebär att en person medvetet skadar sig själv, genom att till exempel skära sig....

Läs mer om Självskadebeteende  
Social fobi

Social fobi innebär att du får ångest av situationer där du måste interagera med andra människor....

Läs mer om Social fobi  
OCD – tvångssyndrom

OCD är ett samlingsnamn för besvär med tvångstankar och tvångshandlingar....

Läs mer om OCD – tvångssyndrom  
Insomni

Om man har mycket svårt att somna på kvällen under en längre period kallas det insomni....

Läs mer om Insomni  
PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom är ett tillstånd du kan hamna i om du upplevt ett trauma....

Läs mer om PTSD  
Ortorexi

Ortorexi kan beskrivas som en tvångsmässig relation till träning och hälsosam kost....

Läs mer om Ortorexi  
Psykopati

Psykopati är ingen sjukdom, utan ett personlighetsstörning som innebär avsaknad av affektiv empati....

Läs mer om Psykopati  
Panikångest

En panikattack, eller panikångest, är en stark reaktion av ångest, oro eller rädsla....

Läs mer om Panikångest  
Prestationsångest

Prestationsångest innebär en stark rädsla för att misslyckas....

Läs mer om Prestationsångest  
Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

EIPS är en personlighetsstörning som påverkar känslor och impulskontroll....

Läs mer om Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)  
Hallucinationer

Hallucinationer innebär att du ser, hör eller känner någonting som egentligen inte finns....

Läs mer om Hallucinationer  
Humörsvängningar

Humörsvängningar innebär snabba skiftningar i humöret, och kan bero på flera olika orsaker....

Läs mer om Humörsvängningar  
Nedstämdhet

Nedstämdhet innebär att du känner dig låg eller trött, och kan vara en indikation på början till depression....

Läs mer om Nedstämdhet  
Hypokondri

Att vara hypokondriker innebär att man känner stark ångest kopplad till fysisk hälsa....

Läs mer om Hypokondri  
Hetsätning

Hetsätning innebär att man äter mycket utan att vara hungrig, och upplever ångest på grund av det....

Läs mer om Hetsätning  
Familjeproblem

Familjeproblem kan vara allt ifrån missbruk i familjen till att känna sig orättvist behandlad av sina föräldrar....

Läs mer om Familjeproblem  
Hjärtklappning

När du har hjärtklappning rusar hjärtat, slår ovanligt hårt eller du får extraslag....

Läs mer om Hjärtklappning  
Vaginism

Vaginism innebär att du har ofrivillig och ofta väldigt smärtsam kramp i slidan....

Läs mer om Vaginism  
Vestibulit

Vestibulit innebär överkänslighet i nerverna i slidan, vilket gör att du får du väldigt ont i slidöppningen....

Läs mer om Vestibulit  
Sexmissbruk

Sexmissbruk innebär att du har eller tänker på sex på ett sätt som du inte kan kontrollera....

Läs mer om Sexmissbruk  
Samlagssmärta

Samlagssmärta kan till exempel handla om att det gör ont i magen eller slidan vid sex....

Läs mer om Samlagssmärta  
Relationsproblem

Relationsproblem kan förekomma i alla olika former av relationer, såsom syskon- vänskap eller familjerelationer....

Läs mer om Relationsproblem  
Könsdysfori

Könsdysfori är det lidande som uppstår när din könsidentitet inte överensstämmer med det kön du tilldelades vid födseln....

Läs mer om Könsdysfori  
Läspning

Läspning innebär ett felaktigt uttal av ord eller stavelser med konsonanten s....

Läs mer om Läspning  
Hyperhidros

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet....

Läs mer om Hyperhidros  
Ensamhet

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet....

Läs mer om Ensamhet  
Sömnproblem

Sömnproblem kan bero på flera olika saker, men den vanligaste anledningen är långvarig stress....

Läs mer om Sömnproblem  

Det senaste på bloggen