GAD(generaliserat ångestsyndrom)

GAD är en förkortning av det internationellt använda begreppet Generalized Anxiety Disorder, eller generellt ångestsyndrom på svenska. Du kan få GAD när som helst i livet men det debuterar vanligtvis senare än andra typer av ångest. Det är vanligt att du alltid kan ha haft en ängslig eller orolig natur även om sjukdomen inte bryter ut förrän i vuxen ålder. Dubbelt så många kvinnor som män lider av GAD.

• Du känner ångest och stark oro.
• Du känner dig irriterad, rastlös, spänd och har svårt att koncentrera dig.
• Du har katastroftankar eller en stark rädsla för att något dåligt ska hända. Det kan vara en oro för att bli lämnad av en närstående, förlora jobbet eller att du eller en familjemedlem ska bli sjuk.
• Ältandet och oron gör att du får svårt att slappna av och sova. Du upplever att inget kan trösta eller lugna dig.
• Du får ont i musklerna av att vara på spänn hela tiden.
• Du har ofta ont i huvudet och/eller magen.
• Du kan få hjärtklappning.
• Ångesten och oron kan göra dig överdrivet försiktig. Du kan känna ett behov av att förbereda dig onödigt mycket inför exempelvis en resa.
• Du är ofta samsjuklig med exempelvis depression.

När du har ångest under en längre tid utan att veta hur du ska hantera den blir hjärnans varningssystem överaktivt. Det innebär att ju mer du oroar dig för något desto känsligare blir ditt system som då varnar för fara. Kroppen svarar på varningen med en stressreaktion. Den i sin tur förstärker din ångest och en negativ cirkel uppstår.

Oavsett om du har varit ängslig sedan barndomen eller upplevt situationer senare i livet som startat din ångest kan du träna på att hantera den och därmed må bättre. Genom att identifiera din ångest och i vilken situation den uppstår kan du lättare förstå den. Då får du lättare att hantera dina tankar, känslor och reaktioner när ångesten kommer.

• Försök att inte låta ångesten styra ditt liv. Genomför det du vill göra trots att det känns obehagligt.
• Träna på att inte veta. Motstå när du känner att du vill dubbelkontrollera exempelvis att dörren är låst eller om du har gjort en uppgift rätt.
• Involvera dina närstående eller någon annan du litar på. Prata om hur du mår. Om du tycker att det är svårt att prata med människor i din omgivning kan du testa att skriva ner dina tankar, kontakta en stödlinje eller förening.
• Även om det är viktigt att du pratar om hur du mår bör du undvika ältande. När du märker att du fastnat och oron ökar bör du försöka bryta tankemönstret. Testa att byta samtalsämne eller ta en promenad istället.

Det är viktigt att du försöker ha sunda vanor. Du får lättare att hantera din ångest om du tar hand om din kropp.

• Fysisk aktivitet kan hjälpa. Ofta räcker det med promenader.
• När du inte får sova ordentligt är det också besvärligare att orka med ångesten. Försök vila när du får möjlighet till det. Avslappningsövningar kan vara till hjälp.
• Ät regelbundet. Om du har svårt att äta på grund av oron kan du äta fler och mindre måltider under dagen.
• Alkohol eller droger kan få dig att känna dig mindre orolig i stunden, men på sikt förvärrar den din ångest.
• Försök att sluta med, eller åtminstone dra ner på användandet av, snus, tobak, kaffe eller energidrycker eftersom de riskerar att öka din ångest och dina sömnsvårigheter.

Generaliserat ångestsyndrom går att behandla med både läkemedel och terapi. Ofta får du en kombination av båda. En vanlig form av terapi vid GAD är KBT, kognitiv beteendeterapi. Det finns flera olika typer av läkemedel mot GAD. Du kan få ångestdämpande medicin eller antidepressiva läkemedel eller en kombination. Du kan behöva prova dig fram tillsammans med din läkare innan du hittar rätt behandlingsform för dig. Ge därför inte upp om du inte känner dig hjälpt direkt. Du kan behöva justera ditt läkemedel, byta terapimetod eller terapeut.

Sök vård för diagnos och behandling av GAD.

• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Ungdomsmottagning
• Psykiatrisk akutmottagning

Kan GAD behandlas av nätläkare?

Det går alldeles utmärkt att behandla GAD online. Du kan få terapi, rådgivning och eventuella läkemedel utskrivna av en nätläkare. Du kan komma att remitteras eller hänvisas vidare.