Endometrios

Endometrios uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinna börjar växa utanför livmodern. Vävnaden ser ofta ut som små knottror på äggstockar och bukvägg, som sedan kan växa till sig och bli så kallade endometrioshärdar. Härdarna kan sprida sig till livmoderns utsida eller till tarmar, bukhinna, urinblåsa och i vissa sällsynta fall även till helt andra ställen i kroppen, som till exempel lungorna.

Kännetecknande för endometrios är att det orsakar stora smärtor, ofta i samband med mens. Detta beror på att vävnaden som växer utanför livmodern blir instängd och irriteras, eftersom den inte kan blöda ut vid varje menscykel – som den riktiga livmoderslemhinnan gör. För att försöka bli av med vävnaden skickar kroppens immunförsvar ut en massa olika ämnen, som i sin tur orsakar en inflammation. Inflammationen kan leda till en mängd olika besvär.

Symtomen vid endometrios kan variera ganska mycket från person till person. Vissa har tydliga och svåra besvär vid varje menstruation, medan andra knappt märker av någonting alls.

Detta är vanliga symtom vid endometrios:

• Väldigt kraftig mensvärk och/eller väldigt ont vid ägglossning.
• Smärta i nedre delen av magen och strålande smärtor ner i benen och ut mot ryggen. Ibland också ont i leder.
• Långa och rikliga mensblödningar och mellanblödningar.
• Smärtor i slida och mage vid samlag.
• Besvär som liknar urinvägsinfektion, exempelvis att du känner dig kissnödig ofta eller har svårt att kissa.
• Smärta och blod när du kissar eller bajsar, framför allt i samband med mens.
• Tarmbesvär som liknas IBS, till exempel förstoppningssymtom eller diarré.
• Allmänna sjukdomskänslor, trötthet, feber eller illamående.
• Svårighet att bli gravid.

Det är vanligt att endometrios kommer i skov. Det betyder att personer med endometrios ofta upplever att symtomen varierar över tid, och i styrka.

Idag vet man inte exakt vad det är som orsakar endometrios. Den vanligaste teorin är att det beror på att mensblod som innehåller celler eller bitar av livmoderslemhinna rinner ut genom äggstockarna och in i buken. Detta kallas för retrograd menstruation.

Vissa studier har visat att de som har personer med endometrios i släkten löper större risk att själva få sjukdomen. Troligtvis är det alltså både gener, miljö och immunförsvar som bidrar till att man får endometrios  – men orsakerna kan variera från person till person.

Är det vanligt att ha endometrios?

Man brukar säga att ungefär en av tio personer med mens också har endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är stor smärta vid mens. De flesta med endometrios behöver behandlas för att lindra eller bli av med smärtan.

I vilken ålder får man endometrios?

Man kan drabbas av endometrios i alla åldrar, men vanligast är att symtomen uppkommer redan i tonåren. Ibland kan symtomen till och med uppstå under första mensen. Besvären brukar försvinna under klimakteriet, men i vissa fall håller de i sig även efter det.

Endometrios kan göra det svårare att bli gravid

Om du har endometrios kan det vara svårare att bli gravid. Detta beror på att det blir svårare för äggen att bli befruktade, men det beror också på att befruktade ägg inte lika lätt fastnar i livmoderväggen på grund av inflammationen i kroppen. Endometrios innebär därmed också en ökad risk för missfall.

Den mest framgångsrika metoden för personer som har endometrios och inte lyckas bli gravid genom samlag, är så kallad provrörsbefruktning (IVF).

Om man blir gravid brukar smärtan avta under graviditeten, men den brukar återkomma så fort mensen är tillbaka igen.

Det finns flera saker du själv kan göra för att försöka lindra smärtan. En varm vetekudde eller värmedyna på magen kan vara lindrande. Olika typer av avslappningsövningar, akupunktur, tens-maskin, KBT och mindfulness kan också hjälpa dig att hantera smärtan.

Eftersom endometrios ibland hör ihop med IBS och andra mag- och tarmbesvär, upplever vissa att deras matvanor kan påverka symtomen. Det finns dock inga bevis på att en viss kost faktiskt kan påverka endometrios. Du kan prova att föra kostdagbok för att undersöka hur olika mat påverkar dig och dina symtom. En dietist eller kostrådgivare kan också hjälpa dig med råd.

Fysisk aktivitet kan också hjälpa till att lindra smärtan. Det aktiverar nämligen kroppens eget smärtstillande system genom frigörandet av endorfiner. Det kan också vara hjälpsamt att träna upp dina magmuskler. Kom ihåg att fysisk aktivitet även kan vara en promenad eller lättare träning. Om smärtan är svår kan du även söka hjälp hos en fysioterapeut.

Om du har mycket kraftig mensvärk eller andra svåra symtom som kan tyda på endometrios, är det viktigt att du söker vård hos en gynekolog. Därifrån kan du få hjälp med utredning och behandling för att undvika eventuella andra komplikationer.

Under en undersökning får du berätta hur du mår och om vilka symtom du har. Oftast får du göra en gynekologisk undersökning och en vaginal ultraljudsundersökning. I vissa fall kan du även behöva undersökas genom titthålskirurgi.

Om du önskar ytterligare utredning finns det flera mottagningar i Sverige som är specialiserade på just endometrios, dit du kan ringa för hjälp och råd. Du kan också be din vårdcentral att skicka en remiss till någon av dem.

Behandling vid endometrios

Endometrios är en kronisk sjukdom som inte kan botas, men däremot kan du få hjälp att lindra symtomen. Beroende på situation, ålder och symtom kan man få olika typer av behandling för sin endometrios.

Lite lättare fall av sjukdomen behandlas ofta med hormoner genom preventivmedel som p-piller, hormonspiral eller annan hormonbehandling, som gör att mensen och smärtan uteblir. Eftersom hormoner påverkar kroppen kan en hormonbehandling leda till biverkningar som

• viktuppgång
• akne
• nedstämdhet
• minskad sexlust
• oregelbundna blödningar.

Se till att informera din läkare om du skulle uppleva någon eller några av biverkningarna.

Om receptfria läkemedel inte räcker för att lindra smärtan, kan du även få receptbelagda smärtstillande mediciner. Du kan även få starkare antiinflammatoriska mediciner vid behov.

I vissa riktigt svåra fall av endometrios, kan operation vara ett alternativ. Då tas de stora endometrioshärdarna bort, och sedan behandlas man med hormoner för att hålla mensen borta och förhindra ytterligare spridning. I de allra svåraste fallen kan äggstockar och livmoder behöva opereras bort.

Många upplever att endometriosen försvårar livet avsevärt. Då kan psykoterapi vara hjälpsamt.

Har jag endometrios?

Eftersom många av de symtom som kan tyda på endometrios också förekommer vid vanliga mensbesvär, urinvägsinfektion, IBS och andra tarmbesvär kan det hända att sjukvården misstar dina smärtor och symtom för något annat. Därför är det viktigt att du söker grundlig hjälp vid misstanke om endometrios. Även om sjukdomen inte kan botas är det viktigt att den behandlas, för att den inte ska skapa större besvär på längre sikt. Upplever du att du inte fått den vård eller behandling du behöver är det viktigt att söka hjälp igen.

För att få hjälp med utredning och behandling av endometrios kan du vända dig till någon av följande:

• Gynekologmottagning
• Vårdcentral