Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är ett psykiskt tillstånd där man pendlar mellan nedstämdhet (depression) och kraftigt förhöjt stämningsläge (mani eller hypomani). Svängningarna varierar från person till person, men kan ibland bli så intensiva att de påverkar relationer, arbete och självbild. Sjukdomen är ofta livslång, men med rätt behandling och stöd går det för de flesta att leva ett stabilt och meningsfullt liv. Det finns också bra stöd att få inom psykiatrin. Genom att tidigt känna igen symtom och lära dig vilka faktorer som triggar dina skov, kan du i samråd med vården hitta en strategi som passar dina individuella behov.

För många innebär bipolär sjukdom att vardagen präglas av perioder av djup nedstämdhet och håglöshet, följt av faser med överdrivet självförtroende och rastlöshet. I de maniska eller hypomana perioderna kan man istället uppleva förhöjd energi, minskat sömnbehov och stark drivkraft att ta itu med nya projekt. Dessa kontraster kan vara påfrestande, både för dig och för de närstående.

Det händer att sjukdomen feltolkas som enbart depression, vilket kan leda till felaktig behandling. Att ta upp sina växlande symtom med sjukvården är därför viktigt. En grundlig utredning kan hjälpa dig att förstå vad som händer och varför du pendlar mellan olika stämningslägen.

Bra att veta om bipolär sjukdom

• Du kan pendla mellan långa perioder av nedstämdhet och faser med högt stämningsläge.
• Sjukdomen är ofta kronisk, men symptomen kan ofta lindras med rätt kombination av mediciner, terapi och rutiner.
• Livsstilsfaktorer som sömn, stress och alkoholbruk har en stark inverkan på hur ofta och hur intensivt skoven uppträder.

Bipolär sjukdom påverkar inte bara hur du mår, utan också hur du tänker, sover, äter och upplever omvärlden. För att minska risken för återfall är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga signaler och ha kontinuerlig kontakt med vården.

Vanlig fråga: Kan bipolär sjukdom botas helt?

Svar: Nej, man kan sällan bota bipolär sjukdom helt. Däremot kan du med behandling få färre och lindrigare episoder och leva ett stabilt liv över tid.

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom är en diagnos som innebär att du får återkommande episoder av depression och mani eller hypomani. Skillnaden mellan mani och hypomani är i huvudsak hur starka symtomen är och hur mycket de påverkar ditt liv. En manisk fas kan göra dig så upprymd och impulsiv att du förlorar omdömet, medan en hypoman fas ofta är mildare och inte kräver sjukhusvård. Under depressionerna är det vanligt att du känner orkeslöshet, förlorar intresset för sådant du annars uppskattar och ibland upplever stark ångest.

Termen ”bipolär” beskriver dessa två poler i stämningsläget. Tidigare kallades tillståndet manodepressivitet, men i dag används mest bipolär sjukdom eftersom det betonar att humöret kan röra sig inom ett spektrum. Varje person kan uppleva sjukdomen olika. Vissa har långdragna depressioner med sporadiska maniska inslag, andra har flera manier men färre depressiva perioder. Oavsett variant kan symtomen ge stora konsekvenser för arbete, sociala relationer och hälsa. Det är därför viktigt att du lär dig känna igen förändringar i humöret och vågar söka vård när tecknen på ett skov börjar visa sig.

1. Ärftlighet: Har du en nära släkting med bipolär sjukdom ökar sannolikheten att du själv får det. Gener spelar en viktig roll, men de garanterar inte att sjukdomen bryter ut.
2. Hjärnans kemi: Signalsubstanser som serotonin, dopamin och noradrenalin är kopplade till stämningsläget.
3. Stress och livshändelser: Traumatiska upplevelser, sorg, arbetslöshet eller andra påfrestande situationer kan trigga ett första skov hos personer som är sårbara.
4. Hormonella förändringar: Vissa märker tydligare symtom i samband med exempelvis graviditet eller hormonella skiftningar.
5. Sömnbrist och oregelbundet liv: Brist på stabil sömn och sunda vanor kan göra att du lättare växlar in i mani eller depression.

Även om det finns en biologisk bakgrund är din livsstil och psykosociala miljö också av stor betydelse.

Huvudsymtomen kretsar kring två ytterligheter: depressionsfas och manisk/hypoman fas. Tidsperioderna kan variera mycket.

Depressionsfas:

• Nedstämdhet och minskad glädje
• Sänkt självkänsla och skuldkänslor
• Trötthet, energilöshet och ibland håglöshet inför vardagssysslor
• Sömnstörningar som kan leda till för mycket eller för lite sömn
• Hopplöshetskänslor, ångest och i allvarliga fall självmordstankar

Manisk fas:

• Starkt förhöjt stämningsläge eller extrem irritation
• Mycket energi, rastlöshet och behov av mindre sömn
• Ökat självförtroende, ibland storhetsidéer och planer
• Snabbt tankeflöde, intensivt tal och snabbare beslutsfattande
• Impulsivitet som kan leda till riskfyllt beteende, ekonomiska problem eller konfliktfyllda relationer

Hypoman fas:

• Mildare version av mani, men du kan ändå känna minskat behov av sömn och ökad energi
• Inte lika allvarligt som mani, men avvikelsen från ditt normala beteende är ändå tydlig
• Kan vara svårare att upptäcka, eftersom det ibland uppfattas som ”positiv energi” snarare än ett problem

Mellan skoven kan du må relativt bra och fungera i vardagen. Vissa människor upplever ändå mindre förändringar i stämningsläge över tid, men det är de större skoven som kännetecknar sjukdomen.

När ska du söka vård för bipolär sjukdom?

Du bör överväga att söka vård när:

• Dina humörsvängningar blivit frekventa eller så kraftiga att du inte klarar vardagen
• Du märker att du ofta får överdrivna idéer och planer, gör impulsiva handlingar eller har svårt att hejda dig när du är upprymd
• Du periodvis känner djup hopplöshet, skuldkänslor eller har självmordstankar
• Dina nära och kära uttrycker oro för dina kraftiga svängningar, och du själv känner att du saknar kontroll

Även i mindre akuta situationer kan en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning vara en bra start.

Behandlingens mål är att förhindra nya episoder, lindra symtomen i pågående skov och stödja dig i att hitta en hållbar livsstil.

1. Läkemedel: Stämningsstabiliserande mediciner, till exempel litium och vissa antiepileptika, är grunden. De kan minska antalet skov och dess svårighetsgrad. Vid depression kan antidepressiva sättas in försiktigt. Doseringen behöver ofta justeras och följas upp regelbundet.
2. Psykoterapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi kan hjälpa dig att känna igen tidiga tecken på en ny episod. Terapin ger också strategier för att hantera stress, relationer och rutiner som påverkar sjukdomsförloppet. Genom samtal kan du också få stöd att bryta negativa tankebanor och bygga självkänsla.
3. Psykosocialt stöd: Stödgrupper, familjeterapi och anhörigkurser kan vara till stor hjälp, eftersom närstående ofta påverkas av sjukdomen. Att få dela erfarenheter med andra i liknande situation kan minska känslan av isolering och ge praktiska råd. Socialt stöd, både professionellt och privat, är viktigt.
4. Livsstilsförändringar: Genom att hålla regelbundna sömnrutiner, äta balanserat och få in motion kan du stabilisera stämningsläget. Sömnbrist är ofta en stor riskfaktor för nya maniska skov. Undvik alkohol och droger, eftersom de kan förvärra dina symtom och störa effekten av mediciner.
5. ECT (elektrokonvulsiv behandling): Vid allvarliga tillstånd där andra behandlingar inte hjälper kan ECT övervägas. Det används ofta vid svår depression, men även vid mani med psykotiska inslag.

• Vårdcentral: Kan vara första instans för att diskutera ditt psykiska mående och hänvisa dig vidare till specialiserad psykiatri. De kan också hjälpa till med lättare depressiva besvär och uppföljning av din fysiska hälsa.
• Psykiatriker: En specialistläkare som kan ställa diagnos, sätta in läkemedel och följa upp din utveckling. Du kan få stöd att justera medicin och planera långsiktig behandling.
• Psykolog: Erbjuder terapiformer som KBT, vilket hjälper dig att arbeta med tankar, känslor och beteenden. Psykologen kan också hjälpa dig förstå hur olika vanor och relationer påverkar sjukdomsförloppet.
• Kurator och sjuksköterska: Kan stödja dig i sociala frågor, hjälpa med planering av vardagen och följa upp hur du mår mellan läkarbesöken. Ofta finns sådant stöd på en psykiatrisk mottagning.
• Specialistmottagningar: I vissa regioner finns särskilda bipolärmottagningar med multidisciplinära team, där läkare, psykologer och sköterskor samarbetar för att ge mer riktat stöd.

Ju bättre kontakt du har med vården och ditt nätverk, desto enklare blir det att anpassa insatserna efter din situation. Stöd kan även innebära ekonomisk rådgivning eller rehabilitering om du varit sjukskriven en längre period.

• Följ vårdens råd: Ta dina läkemedel enligt ordination och avbryt inte behandlingen själv. Gå på regelbundna kontroller och var öppen för att justera medicineringen efter behov.
• Skriv dagbok: Anteckna humör, sömn, aktiviteter och stressnivå. Genom att se mönster kan du lära dig känna igen tidiga tecken på ett skov.
• Ha en krisplan: I samråd med vården kan du göra en plan som beskriver vad du eller dina anhöriga ska göra om ditt tillstånd försämras. Skriv ner viktiga telefonnummer och vilka åtgärder som behöver sättas in.
• Håll regelbundna sovtider: Försök gå och lägga dig och vakna ungefär samma tid. Sömnbrist är en vanlig faktor bakom maniska episoder.
• Planera för stress: Försök minimera stora stressfaktorer när det går och lär dig tekniker för att varva ner, till exempel mindfulness, andningsövningar eller lugn promenad.
• Undvik alkohol och droger: De kan leda till mer instabila skov, göra det svårare att behålla rutiner och interagera med mediciner.

Hur kan du förebygga bipolär sjukdom?

Sjukdomen går inte alltid att förhindra, särskilt inte om du har en stark ärftlig benägenhet. Däremot kan du minimera återfall och symtom:

• Bevara god vårdkontakt: Även när du mår bra är det klokt att fortsätta träffa din psykiatriker eller psykolog regelbundet, för att förebygga bakslag.
• Ha stabila rutiner: Förutom sömnmönster kan även regelbundna måltider och en strukturerad vardag bidra till att hålla humöret mer balanserat.
• Håll koll på förändringar: Du kan be vänner eller familj säga till om de märker att du börjar bete dig annorlunda. Tidiga insatser är ofta effektivast.
• Undvik abrupta ändringar i medicineringen: Om du vill sluta eller ändra medicinering, gör det i samråd med läkare. Att avbryta tvärt kan utlösa nya skov.
• Begränsa stresspåslag: Att lära sig säga nej och sänka tempot kan vara avgörande för att inte dras in i maniska faser eller utlösa depressioner.

• Olika samtalsterapier inom psykiatri, som KBT och interpersonell terapi
• Hur du kan stärka dina sömrutiner och minska sömnstörningar
• Metoder för egenvård som kan stötta rehabilitering, till exempel fysisk aktivitet
• Hur familjeterapi eller parterapi kan hjälpa närstående att hantera sjukdomen
• Kognitiva hjälpmedel för att organisera vardagen under både maniska och depressiva skov

1. Hur fastställs diagnosen?
   En psykiatriker gör en noggrann bedömning av dina symtom och din sjukdomshistoria. Ofta kompletteras detta med intervjuer och eventuella tester för att utesluta andra orsaker.

2. Kan bipolär sjukdom visa sig olika hos olika personer?
   Absolut. Vissa har mest depressioner, andra har fler manier. Intensiteten kan också variera mycket från person till person.

3. Måste jag ta läkemedel hela livet?
   Många behöver läkemedel under långa perioder för att undvika återkommande skov. En del kan trappa ner när läget är stabilt, men det bör alltid ske i samråd med läkare.

4. Är litium fortfarande en vanlig behandling?
   Ja, litium är en av de mest beprövade och effektiva stämningsstabiliserarna. Den kräver blodprovskontroller för att justera dosen och undvika biverkningar.

5. Hur påverkas mina nära och kära?
   Bipolär sjukdom kan vara påfrestande för omgivningen. Närstående kan behöva stöd för att förstå dina humörsvängningar och veta hur de bäst hjälper dig. Familjeterapi kan underlätta.

6. Kan sjukdomen förvärras utan behandling?
   Ja, obehandlad bipolär sjukdom ökar risken för fler och allvarligare episoder, vilket kan leda till problem i relationer, arbete och ekonomi.

7. Finns det stödgrupper jag kan vända mig till?
   Många regioner och patientföreningar erbjuder stödgrupper. Att dela erfarenheter med andra kan vara ovärderligt och hjälpa dig att känna dig mindre ensam.