Utmattningssyndrom är ett tillstånd som oftast orsakas av långvarig stress. Du kan få både psykiska och kroppsliga symtom av utmattning.
Det är mycket vanligt att känna sig stressad ibland, och det behöver inte betyda att du är på väg att gå in i väggen. Det som avgör hur din kropp hanterar stressen är mängden tid du får till återhämtning. Om du har varit stressad under en lång period utan chans till återhämtning kan du drabbas av utmattningssyndrom, ett tillstånd som även kallas bara “utmattning” och tidigare kallats för “utbrändhet”. I många fall har kroppen då försökt att skicka varningssignaler under en längre tid.
Det finns vissa kriterier som ska uppfyllas för att du ska få diagnosen utmattningssyndrom. Ett kriterie för utmattningssyndrom är att du behöver ha fysiska och psykiska symtom under åtminstone två veckor, och dessa ska ha uppkommit till följd av långvarig stress (minst ett halvår).
Utmattningssyndrom har i regel tre olika faser:
Det som kallas för förstadium beskriver många som en period då de börjat få symtom som tyder på utmattningssyndrom. Om kroppen sedan fortsätter att utsättas för stress hamnar du i den akuta fasen – det som i folkmun brukar kallas att “gå in i väggen”. Återhämtningsfasen är den sista fasen, och återhämtningstiden för utmattning är ofta lång. Det är även vanligt att fortsätta ha symtom trots att du börjat återhämta dig.
Symtomen är nästan alltid både psykiska och fysiska vid utmattningssyndrom. Det är också vanligt att ha stressrelaterade besvär en längre tid innan du faktiskt blir sjuk. Själva insjuknandet sker oftast långsamt med besvär som utvecklas och blir fler med tiden, men ibland kan symtomen också komma snabbt utan någon förvarning. Symtomen för utmattning kan vara
En vanlig anledning till utmattningssyndrom är långvarig stress på arbetsplatsen. Det kan handla om ett för högt arbetstempo, många arbetsuppgifter eller psykiska faktorer som kränkande behandling, upprepade omorganisationer eller vantrivsel.
Även händelser i privatlivet kan orsaka utmattning. Ekonomiska problem, separationer, arbetslöshet, dödsfall och kroniska sjukdomar är alla påfrestande händelser som kan ge upphov till utmattningssyndrom. Det behöver dock inte bara vara negativa händelser som orsakar stress – att bli förälder, byta jobb, renovera huset eller flytta är andra typer av påfrestningar som kan bli överväldigande och till slut göra dig utmattad.
Det kan dröja länge innan du återhämtar dig helt från utmattningssyndrom. Till en början är det viktigt att du blir väl omhändertagen och att du hittar någon att prata med om dina besvär. Om du misstänker att du är i ett förstadium till utmattningssyndrom är det också viktigt att försöka göra det du kan för att minska stressen och på så vis motverka att du blir ännu sämre. Andra saker som kan vara bra att tänka på – oavsett om du är i ett förstadium till utmattning eller faktiskt har gått in i väggen – är följande:
Det finns olika behandlingsmetoder för utmattningssyndrom, och behandlingen anpassas efter vilka symtom du har. Det är vanligt med psykoterapi och KBT, antidepressiva läkemedel och sömnpreparat, avslappningsövningar och utbildning om hur du kan lära dig hantera stress.
Sjukskrivning är vanligt för många som diagnostiseras med utmattningssyndrom. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror helt och hållet på hur du mår och vilka stressfaktorer som orsakat utmattningen. Efter sjukskrivningen är det många som börjar med att jobba deltid för att sedan successivt trappa upp arbetstempot.
Om du har symtom som tyder på utmattningssyndrom är det viktigt att söka vård, och på så vis få hjälp så fort som möjligt.
En nätläkare kan oftast både diagnostisera och behandla utmattning.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!