Trauma

Begreppet trauma kommer från grekiskans ord för skada eller sår. I vardagligt tal brukar ordet trauma ofta användas för att beskriva en svår och dramatisk händelse som genomgripande förändrat en persons liv. Det finns både psykiska och fysiska trauman. Det förstnämnda är i många fall ett resultat av en chockartad upplevelse som leder till så mycket starka känslor och stress att det blir svårhanterligt för personen som drabbats.

Fysiska trauman innebär i sin tur att du fått en allvarlig skada på grund av till exempel våld eller en olycka. Ett fysiskt trauma kan också leda till ett psykiskt trauma, om du till exempel har svårt att hantera minnena av smärtan, rädslan eller dödsångesten som du hade vid tillfället. Dessa typer av händelser behöver inte leda till kvarstående trauma, utan kan i många fall bearbetas av människan själv. Vissa får dock kvarstående ångest, mardrömmar och flashbacks av händelsen, och då är det viktigt att få hjälp med att bearbeta minnena.

Människor påverkas på olika sätt av emotionella trauman. Somliga reagerar starkt medan andra knappt påverkas alls. En del får fysiska symtom medan andra främst påverkas psykiskt. Det finns inga reaktioner som anses vara rätt eller fel. Din individuella reaktion beror bland annat på var i livet du befinner dig, hur ditt sociala nätverk ser ut och hur din psykiska hälsa är rent generellt. Exempel på olika reaktioner vid trauma är:

• huvudvärk, hjärtklappning, svettningar, yrsel, darrningar och muskelspänningar
• sömnsvårigheter, försämrad aptit och koncentrationssvårigheter
• oro, nervositet, rastlöshet och irritation
• en känsla av hjälplöshet och kontrollförlust
• skuldkänslor
• ökad vaksamhet
• ältande
• flashbacks, minnesbilder och mardrömmar
• undvikande beteende och rädsla
• likgiltighet.

Vad räknas som trauma?

Ordet trauma brukar man vara återhållsam med inom psykologin. Vanligtvis brukar en människas reaktion på olika typer av kriser vara övergående. Om personen däremot inte kan återhämta sig från en chockartad händelse av egen kraft är det fråga om ett psykologiskt trauma. Då fastnar händelsen hos personen, och hen blir “hemsökt” av minnen från det som har hänt. Ofta används begreppet potentiellt trauma, eftersom det inte alltid är självklart att någon utvecklar ett trauma efter en allvarlig händelse.

Vad händer i kroppen vid trauma?

Vid ett trauma släpper kroppen ut adrenalin – ett stresshormon som påverkar amygdalan i hjärnan. Amygdalan har ansvar för det emotionella minnet och fungerar som en slags detektor vid rädsla och hot. Ett trauma kan orsaka en bestående överfunktion i amygdalan.

Barn som utsätts för trauma kan få toxisk stress som innebär en mycket hög nivå av stresshormon. Ju längre tid den toxiska stressen har inflytande på barnet desto mer svårigheter följer med barnet upp i vuxen ålder.

Händelser som misshandel, trafikolyckor, klämskador, brännskador och fallolyckor är vanliga orsaker till ett så kallat fysiskt trauma. Psykologiskt trauma kan i sin tur uppstå till följd av att du bevittnat eller varit med om en traumatisk situation som:

• krig
• tortyr
• en allvarlig olycka
• fysisk eller psykisk misshandel
• sexuellt våld
• naturkatastrofer.

Det finns även händelser i uppväxten som kan orsaka trauma, exempelvis:

• att en förälder dör eller skadas svårt
• att byta skola ofta
• att bli mobbad
• separation från vårdnadshavare under längre tid
• att växa upp med alkoholiserade, svårt sjuka eller våldsamma föräldrar
• att inte få tillräcklig fysisk omvårdnad
• att växa upp med föräldrar som negligerar dig känslomässigt.

De psykiska och fysiska reaktionerna efter en traumatisk händelse brukar kallas copingprocess, och denna består av tre steg. Nummer ett är själva händelsen, nummer två är att komma i balans efter händelsen och nummer tre är att anpassa sig. Många kan ta sig igenom denna process själva, ofta med hjälp av stöd från familj och vänner. Det kan dock ta allt från dagar till månader att återhämta sig helt och hållet. Bearbetning av trauma kräver tålamod från både den drabbade och anhöriga.

När det gått mer än en månad och det inte ännu finns någon utveckling i den drabbades copingprocess finns det risk att ett psykologiskt trauma uppstått. Det kan vara fråga om posttraumatiskt stressyndrom om personen har minnen, tankar och rädslor som inte vill släppa efter en svår händelse. Detta behandlas främst genom psykologisk behandling, vilket även kan hjälpa flera år efter händelsen. Den psykologiska behandlingen kan pågå i bara några veckor eller flera år – det beror helt och hållet på individens situation. Ibland kan antidepressiva läkemedel också sättas in.

Om du varit med om något svårt och känner att det påverkar ditt liv negativt kan du söka vård på en vårdcentral. Där kan du få remiss vidare till en psykiatrisk mottagning om en psykolog eller läkare anser att det behövs.

Vid fysiskt trauma ska du söka vård på en akutmottagning eller ringa 112.

• Akutmottagning
• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Psykiatriker

Kan trauma behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan i de flesta fall erbjuda psykologisk behandling vid trauma.