Psykisk ohälsa hos barn och unga blir allt vanligare. Du som förälder kan märka av det dåliga måendet på olika sätt, och det kan vara svårt att veta hur man ska göra för att hjälpa barnet. Om du har ett barn som du tror mår psykiskt dåligt är det viktigt att söka hjälp. Det finns mycket du själv kan göra för att stötta barnet, men det är också viktigt att ta hjälp utifrån för att vara säker på att hen får rätt hjälp. Barn som mår psykiskt dåligt kan hjälpas genom psykologisk behandling. Psykoterapi för barn och ungdomar innebär att hen får gå och prata med en psykolog, psykoterapeut eller kurator.
Om du har ett barn som mår psykiskt dåligt finns det olika ställen du kan vända dig till för psykoterapi. Om barnet är under sex år kan du kontakta barnavårdscentralen. Det går även bra att kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning och prata med en kurator, eller få remiss till en psykolog eller psykoterapeut.
Ungdomsmottagningen tar i sin tur emot barn som är 13 år eller äldre som lider av psykisk ohälsa. Andra alternativ är att kontakta psykologer och psykoterapeuter som arbetar i privat regi, eller BUP. Det sistnämnda rekommenderas framförallt om barnet mår mycket dåligt och behöver hjälp fort.
Kuratorer, psykologer och psykoterapeuter kan hjälpa barn med allt möjligt. Det kan handla om att barnet mår dåligt på grund av en skilsmässa, ett dödsfall i familjen, mobbning, stress eller låg självkänsla. Barn kan också må dåligt utan att riktigt veta varför.
Ett barn som mår psykiskt dåligt kan ha svårt att uttrycka detta i ord. Istället kan det dåliga måendet yttra sig på andra sätt. Det är till exempel vanligt att barn lätt blir arga eller irriterade. Andra tecken på psykisk ohälsa hos barn kan vara:
Vid ett första besök inför psykoterapi får barnet träffa en kurator, psykolog, psykoterapeut, läkare eller sköterska. Då är det vanligt att föräldern får vara med, och att barnet får beskriva hur hen mår. Personen ni träffar kan även vilja prata med barnet ensam – detta är för att ge barnet möjlighet att berätta sina tankar fritt utan att oroa sig för hur föräldern ska reagera.
Den ni träffar kan även be barnet att använda frågeformulär eller skalor för att beskriva situationen. Om barnet visar sig ha svårt att använda ord kan hen få berätta med hjälp av bilder istället. Små barn kan i sin tur ha lättare att beskriva sin situation genom lek. I vissa fall kan det vara en fysisk sjukdom eller åkomma som ligger bakom barnets mående. Om det finns misstanke om detta kan barnet undersökas kroppsligt eller via provtagning.
Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att berätta för hen att du tänker söka hjälp. På så vis kan barnet känna sig delaktig i beslutet, och förstå att du gör det av omtanke och kärlek. Många barn känner sig lättade när de får veta att hjälp är på väg. Om barnet däremot är ovillig till hjälpen kan du som förälder vara i behov av rådgivning. Då kan du börja med att träffa en kurator, psykolog eller psykoterapeut själv.
Om barnet mår mycket dåligt ska du alltid söka hjälp – oavsett om barnet vill eller inte.
Efter det första besöket får du som förälder ett utlåtande. Beroende på barnets situation kan resten av barnets psykologiska behandling pågå under kortare eller längre tid – antingen i grupp, ensam eller med familjen. Medan barnet är i behandling är det bra att vara öppen om er situation med personalen i skolan eller förskolan. När dessa personer har koll på läget kan de lättare ge stöd och visa hänsyn. Barnet kan till exempel må bra av att slippa läxor ett tag, eller gå i skolan kortare dagar i början.
Beroende på vart du vänder dig när ditt barn mår dåligt kan kostnaden variera. Inom regionens offentliga barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet (BUP) är behandlingen kostnadsfri. Samma sak gäller för små barn som besöker barnavårdscentralen och tonåringar som besöker ungdomsmottagningen. Att gå till en psykologisk behandlare som arbetar i privat regi kan i sin tur kosta uppemot 1 500 kronor i timmen.
Du kan också välja att gå via vårdcentralen och få en remiss – då kan barnet få träffa en psykolog, kurator eller psykoterapeut till samma pris som ett besök på vårdcentralen. I så fall täcks besöken även upp av högkostnadsskyddet, vilket betyder att det blir gratis efter ett visst antal besök. Att få en remiss kan däremot ta tid.
Ja, barn och unga kan få psykologisk behandling online via nätet.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
020-85 20 00 – Föräldralinjen
116 111 – Bris
Sök efter vårdgivare som erbjuder psykoterapi, barn och ungdom på några av våra populära platser.
Sömnproblem kan bero på flera olika saker, men den vanligaste anledningen är långvarig stress....
Läs mer om SömnproblemNoonans syndrom är en sjukdom som uppstår av en muterad gen....
Läs mer om Noonans syndromKönsdysfori är det lidande som uppstår när din könsidentitet inte överensstämmer med det kön du tilldelades vid födseln....
Läs mer om KönsdysforiHyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet....
Läs mer om HyperhidrosFamiljeproblem kan vara allt ifrån missbruk i familjen till att känna sig orättvist behandlad av sina föräldrar....
Läs mer om FamiljeproblemRelationsproblem kan förekomma i alla olika former av relationer, såsom syskon- vänskap eller familjerelationer....
Läs mer om RelationsproblemTourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som yttrar sig som ofrivilliga tics i olika delar av kroppen....
Läs mer om Tourettes syndromDyslexi är en medfödd och ofta ärftlig funktionsnedsättning som innebär att man har läs- och skrivsvårigheter....
Läs mer om DyslexiGAD (generaliserat ångestsyndrom) innebär överdriven rädsla för att negativa saker ska drabba dig eller dina närstående....
Läs mer om GAD (generaliserat ångestsyndrom)Ångest är stark känsla av oro, och kan ibland också kännas fysiskt i kroppen....
Läs mer om ÅngestEn kris är en mycket stark reaktion på en stor förändring eller en förlust i ditt liv....
Läs mer om KrisARFID, eller undvikande/restriktiv ätstörning, innebär att du bara äter vissa saker....
Läs mer om ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning)Anorexia nervosa är en ätstörning som innebär att du svälter dig själv, trots att du är underviktig....
Läs mer om AnorexiDen som har dålig självkänsla är oftast rädd för att misslyckas, och ställer höga krav på sig själv....
Läs mer om Dålig självkänslaBulimi är en ätstörning som innebär att man försöker kräkas upp maten man äter....
Läs mer om BulimiBorderline är ett personlighetssyndrom, som innebär att du har starka känslosvängningar som är svåra att hantera....
Läs mer om BorderlineÄtstörningar är ett samlingsnamn för sjukdomar där man blir fixerad vid kropp och ätande....
Läs mer om ÄtstörningarOm du varit nedstämd under en längre tid kan du ha drabbats av en depression....
Läs mer om DepressionSchizofreni är en psykossjukdom, som gör att man uppfattar världen på ett helt annat sätt än övriga människor....
Läs mer om SchizofreniOm du lider av självmordstankar innebär det att du tänker på att ta livet av dig, och behöver hjälp....
Läs mer om SjälvmordstankarDen som lider av scenskräck är rädd för att göra offentliga uppträdanden....
Läs mer om ScenskräckSocial fobi innebär att du får ångest av situationer där du måste interagera med andra människor....
Läs mer om Social fobiSjälvskadebeteende innebär att en person medvetet skadar sig själv, genom att till exempel skära sig....
Läs mer om SjälvskadebeteendeOm du utsatts för stress under en lång period utan återhämtning kan du drabbas av utmattning....
Läs mer om UtmattningssyndromTrauma innebär att du varit med om en chockartad och dramatisk händelse som påverkat dig....
Läs mer om TraumaAtt vara spelberoende innebär att man spelar om pengar på ett sätt som negativt påverkar ens vardag och relationer....
Läs mer om SpelberoendeOm du är stressad under längre perioder utan återhämtning kan det vara hälsofarligt....
Läs mer om StressTics innebär att du gör ofrivilliga muskelrörelser eller ljud, som du inte kan hålla tillbaka....
Läs mer om TicsNedstämdhet innebär att du känner dig låg eller trött, och kan vara en indikation på början till depression....
Läs mer om NedstämdhetAtt vara hypokondriker innebär att man känner stark ångest kopplad till fysisk hälsa....
Läs mer om HypokondriHetsätning innebär att man äter mycket utan att vara hungrig, och upplever ångest på grund av det....
Läs mer om HetsätningHumörsvängningar innebär snabba skiftningar i humöret, och kan bero på flera olika orsaker....
Läs mer om HumörsvängningarHallucinationer innebär att du ser, hör eller känner någonting som egentligen inte finns....
Läs mer om HallucinationerEIPS är en personlighetsstörning som påverkar känslor och impulskontroll....
Läs mer om Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)Prestationsångest innebär en stark rädsla för att misslyckas....
Läs mer om PrestationsångestEn panikattack, eller panikångest, är en stark reaktion av ångest, oro eller rädsla....
Läs mer om PanikångestPsykopati är ingen sjukdom, utan ett personlighetsstörning som innebär avsaknad av affektiv empati....
Läs mer om PsykopatiOrtorexi kan beskrivas som en tvångsmässig relation till träning och hälsosam kost....
Läs mer om OrtorexiPosttraumatiskt stressyndrom är ett tillstånd du kan hamna i om du upplevt ett trauma....
Läs mer om PTSDOCD är ett samlingsnamn för besvär med tvångstankar och tvångshandlingar....
Läs mer om OCD – tvångssyndromOm man har mycket svårt att somna på kvällen under en längre period kallas det insomni....
Läs mer om InsomniFobi innebär en mycket stark rädsla för någonting. När man utsätts för rädslan kan man få ångest eller panik....
Läs mer om Fobi