ADD (Attention Deficit Disorder) är en form av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) som främst kännetecknas av uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter, men utan den hyperaktivitet som ofta förknippas med ADHD. Även om begreppet ADD inte längre används som en separat diagnos i de officiella diagnosmanualerna, lever det fortfarande kvar i vardagligt tal och kan hjälpa till att beskriva en viss symtombild. Personer med ADD kan till exempel glömma bort uppgifter, ha svårt att påbörja eller avsluta projekt och uppleva en ständig känsla av att vara disträ. Detta kan påverka skolgång, arbetsliv och sociala relationer påtagligt.
I dag är det vanligt att man talar om ADHD i tre olika former:
Trots att dessa benämningar formellt har ändrats, används termen ADD ibland fortfarande för att tydliggöra skillnaden mot den mer hyperaktiva varianten av ADHD.
Det är inte helt ovanligt att ADD förblir oupptäckt länge, eftersom personer med denna form av ADHD ofta inte märks lika mycket som de med tydlig hyperaktivitet. Omgivningen kan tolka svårigheterna som dagdrömmande, lathet eller frånvaro, vilket kan leda till både missförstånd och sena diagnoser. Även om många med ADD klarar sig förhållandevis bra genom att hitta egna strategier, kan man få professionell hjälp i form av medicin, terapi eller olika stödåtgärder för att underlätta vardagen.
Del av ADHD: I medicinsk terminologi benämns ADD numera som ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form. Därför möter du ofta termen ADHD i samband med utredning och behandling.
Svar: Ja, ADD kan påverka både skolgång och arbetsliv genom svårigheter att hålla fokus, organisera uppgifter och komma ihåg instruktioner.
ADD är en beteckning på den variant av ADHD som karaktäriseras av uppmärksamhetsbrist men utan det hyperaktiva beteendet. I formella diagnosmanualer, som DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan), använder man idag ADHD som samlingsbegrepp. Där delas ADHD in i tre presentationer:
När du har ADD, eller ADHD av ouppmärksam typ, handlar det främst om att du lätt tappar fokus, ofta känner du dig splittrad eller disträ och kan ha svårt att organisera dina aktiviteter. Detta kan i praktiken innebära att du behöver mer tid än andra för att slutföra skol- eller arbetsuppgifter, att du glömmer saker du just har lärt dig eller att du upprepade gånger förlägger nycklar, telefon och andra vardagliga föremål.
Historiskt sett ansågs ADD vara en egen diagnos, men i och med nya diagnostiska riktlinjer betonas att uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet alla ingår i ett bredare spektrum av ADHD. Vissa personer saknar nästan helt hyperaktiva drag, vilket kan göra att omgivningen inte misstänker ADHD trots att svårigheterna är påtagliga. Därför kan ADD upptäckas senare i livet.
Biologiskt sett är ADD, liksom annan ADHD, kopplat till hur hjärnan hanterar signalämnen, särskilt dopamin och noradrenalin. Dessa ämnen påverkar hjärnans förmåga till planering, impulskontroll och uppmärksamhet. Ärftliga faktorer kan ha stor betydelse, och det är vanligt att fler än en familjemedlem har liknande symptom.
Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av ADD (eller ADHD av ouppmärksam form). Nedan följer de vanligaste orsakerna:
Samtida diagnoser
Det är vanligt att ADD samexisterar med andra diagnoser, till exempel depression, ångest eller inlärningssvårigheter. Sådana överlappande tillstånd kan ibland maskera ADD-symtomen och göra det svårare att hitta rätt orsak och behandling.
ADD-symtom kan variera mycket från person till person, men karakteristiskt är utpräglade svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. Du kan till exempel känna igen dig i följande:
Viktigt att nämna är att alla människor ibland har svårt att koncentrera sig och kan glömma saker. Det som skiljer ADD från vanlig glömska eller distraktion är att svårigheterna är ihållande, märkbart mer omfattande än vad som är typiskt för åldern och påverkar vardagsfunktionen påtagligt.
Om du misstänker att du eller någon närstående har ADD, och svårigheterna påverkar vardagen, studier eller arbete negativt, kan det vara läge att söka vård. Här är några riktlinjer:
Det är också bra att veta att du kan vända dig till vårdcentralen för att diskutera en utredning. Ibland räcker det med att först prata med en läkare på vårdcentralen, som sedan kan remittera vidare till specialistpsykiatrin om det behövs.
Behandling av ADD handlar ofta om att underlätta vardagen och minska symtomen, så att du kan fungera bättre i skola, arbete och sociala sammanhang. De vanligaste behandlingsformerna är:
Behandling av ADD kräver ofta en kombination av flera insatser. Läkemedel kan till exempel förbättra koncentrationsförmågan, men ofta behövs kompletterande stöd för att hantera stress, förväntningar och planering.
Flera olika yrkesgrupper och instanser inom vården kan vara delaktiga i utredning, diagnos och behandling av ADD:
I många fall samverkar flera professioner för att du ska få ett så heltäckande stöd som möjligt. Kontakta i första hand din vårdcentral eller en psykiatrimottagning om du är osäker på var du ska vända dig.
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra symtomen och underlätta vardagen:
Be om stöd
– Berätta för vänner, familj eller kollegor om dina svårigheter, om du känner dig bekväm med det. Ofta finns det förståelse och vilja att hjälpa till om omgivningen vet vad du kämpar med.
Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen:
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med add på några av våra populära platser.