ADD

ADD (Attention Deficit Disorder) är en form av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) som främst kännetecknas av uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter, men utan den hyperaktivitet som ofta förknippas med ADHD. Även om begreppet ADD inte längre används som en separat diagnos i de officiella diagnosmanualerna, lever det fortfarande kvar i vardagligt tal och kan hjälpa till att beskriva en viss symtombild. Personer med ADD kan till exempel glömma bort uppgifter, ha svårt att påbörja eller avsluta projekt och uppleva en ständig känsla av att vara disträ. Detta kan påverka skolgång, arbetsliv och sociala relationer påtagligt.

I dag är det vanligt att man talar om ADHD i tre olika former: 

• huvudsakligen ouppmärksam form (som motsvarar det man tidigare kallade ADD)
• huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form 
• kombinerad form. 

Trots att dessa benämningar formellt har ändrats, används termen ADD ibland fortfarande för att tydliggöra skillnaden mot den mer hyperaktiva varianten av ADHD.

Det är inte helt ovanligt att ADD förblir oupptäckt länge, eftersom personer med denna form av ADHD ofta inte märks lika mycket som de med tydlig hyperaktivitet. Omgivningen kan tolka svårigheterna som dagdrömmande, lathet eller frånvaro, vilket kan leda till både missförstånd och sena diagnoser. Även om många med ADD klarar sig förhållandevis bra genom att hitta egna strategier, kan man få professionell hjälp i form av medicin, terapi eller olika stödåtgärder för att underlätta vardagen.

Bra att veta om ADD

• Underdiagnostiserat hos vissa grupper: Framför allt hos flickor och vuxna kvinnor kan ADD gå obemärkt förbi, eftersom deras svårigheter med uppmärksamhet ofta tolkas fel eller ignoreras.
• Kan påverka självkänslan: Långvariga upplevelser av att inte räcka till eller vara ouppmärksam kan påverka självkänslan och öka risken för depression eller ångest.

Del av ADHD: I medicinsk terminologi benämns ADD numera som ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form. Därför möter du ofta termen ADHD i samband med utredning och behandling.

Vanlig fråga: Kan ADD påverka både skola och arbetsliv?

Svar: Ja, ADD kan påverka både skolgång och arbetsliv genom svårigheter att hålla fokus, organisera uppgifter och komma ihåg instruktioner.

Vad är ADD?

ADD är en beteckning på den variant av ADHD som karaktäriseras av uppmärksamhetsbrist men utan det hyperaktiva beteendet. I formella diagnosmanualer, som DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan), använder man idag ADHD som samlingsbegrepp. Där delas ADHD in i tre presentationer:

1. Huvudsakligen ouppmärksam form – motsvarar i princip det äldre begreppet ADD.
2. Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form – här är hyperaktivitet och impulskontrollproblem i fokus.
3. Kombinerad form – en mix av ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

När du har ADD, eller ADHD av ouppmärksam typ, handlar det främst om att du lätt tappar fokus, ofta känner du dig splittrad eller disträ och kan ha svårt att organisera dina aktiviteter. Detta kan i praktiken innebära att du behöver mer tid än andra för att slutföra skol- eller arbetsuppgifter, att du glömmer saker du just har lärt dig eller att du upprepade gånger förlägger nycklar, telefon och andra vardagliga föremål.

Historiskt sett ansågs ADD vara en egen diagnos, men i och med nya diagnostiska riktlinjer betonas att uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet alla ingår i ett bredare spektrum av ADHD. Vissa personer saknar nästan helt hyperaktiva drag, vilket kan göra att omgivningen inte misstänker ADHD trots att svårigheterna är påtagliga. Därför kan ADD upptäckas senare i livet.

Biologiskt sett är ADD, liksom annan ADHD, kopplat till hur hjärnan hanterar signalämnen, särskilt dopamin och noradrenalin. Dessa ämnen påverkar hjärnans förmåga till planering, impulskontroll och uppmärksamhet. Ärftliga faktorer kan ha stor betydelse, och det är vanligt att fler än en familjemedlem har liknande symptom.

Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av ADD (eller ADHD av ouppmärksam form). Nedan följer de vanligaste orsakerna:

1. Genetiska faktorer
   Ärftlighet är en av de största bidragande orsakerna. Om en förälder har ADHD, ökar sannolikheten att barnet också utvecklar det. 
2. Neurobiologiska avvikelser
   Forskning visar att personer med ADHD/ADD kan ha en annorlunda aktivitet i hjärnans frontala områden, som styr planering, koncentration och impulskontroll. Obalans i signalsubstanserna dopamin och noradrenalin kan också spela roll. 
3. Miljömässiga faktorer
   Komplikationer under graviditet eller förlossning, exponering för vissa ämnen (t.ex. bly) och andra miljöbelastningar kan eventuellt öka risken för ADHD, inklusive ADD. Dock är dessa faktorer mer ovanliga i jämförelse med genetiken. 
4. Psykosociala faktorer
   Även om det inte finns belägg för att stressiga hemförhållanden eller brist på struktur i sig skapar ADD, kan sådana miljöer göra det svårare att hantera redan existerande svårigheter. Hög stress och otrygghet kan förvärra symtomen och försvåra vardagen. 

Samtida diagnoser
Det är vanligt att ADD samexisterar med andra diagnoser, till exempel depression, ångest eller inlärningssvårigheter. Sådana överlappande tillstånd kan ibland maskera ADD-symtomen och göra det svårare att hitta rätt orsak och behandling.

ADD-symtom kan variera mycket från person till person, men karakteristiskt är utpräglade svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. Du kan till exempel känna igen dig i följande:

• Koncentrationsproblem: Du har svårt att hålla fokus och måste ofta anstränga dig hårt för att inte tankarna ska vandra i väg.
• Glömska: Du glömmer lätt saker du precis har lärt dig eller viktiga tider och möten.
• Svårigheter att organisera: Du kan uppleva det som utmanande att strukturera och planera din vardag, vilket leder till att du blir sen, tappar bort föremål och har svårt att få en överblick över uppgifter.
• Dagdrömmande: Du kan förlora dig själv i tankar när du borde vara fokuserad på en uppgift, vilket kan uppfattas som passivitet eller frånvaro av omgivningen.
• Långsamhet eller tröghet: Vissa med ADD beskriver sig själva som långsamma i tanken eller att de behöver extra tid för att komma igång med uppgifter.
• Lätt att bli distraherad: Bakgrundsljud, andras samtal eller rörelser runt omkring dig kan göra det svårt att hålla tankarna samlade.
• Undvikande av mentalt krävande uppgifter: Eftersom koncentrationen är en utmaning, kan du dra dig för att påbörja uppgifter som kräver långvarigt fokus.

Viktigt att nämna är att alla människor ibland har svårt att koncentrera sig och kan glömma saker. Det som skiljer ADD från vanlig glömska eller distraktion är att svårigheterna är ihållande, märkbart mer omfattande än vad som är typiskt för åldern och påverkar vardagsfunktionen påtagligt.

När ska du söka vård för ADD?

Om du misstänker att du eller någon närstående har ADD, och svårigheterna påverkar vardagen, studier eller arbete negativt, kan det vara läge att söka vård. Här är några riktlinjer:

• Ihållande koncentrationssvårigheter: Om du över en längre period (minst sex månader) upplever påtagliga problem att hålla fokus i olika situationer, bör du överväga att ta kontakt med vården.
• Psykisk ohälsa eller stress: ADD kan ibland bidra till att du känner oro, ångest eller nedstämdhet. Sök vård om dessa känslor börjar påverka din livskvalitet alltför mycket.
• Nedsatt vardagsfunktion: När du inte klarar av studier, arbete eller sociala relationer på grund av dina koncentrationsproblem, är det viktigt att få en professionell bedömning.
• Misstanke om samsjuklighet: Om du upplever att du dessutom har andra svårigheter, som inlärningsproblem, depression eller ångest, är det bra att utreda saken vidare.

Det är också bra att veta att du kan vända dig till vårdcentralen för att diskutera en utredning. Ibland räcker det med att först prata med en läkare på vårdcentralen, som sedan kan remittera vidare till specialistpsykiatrin om det behövs.

Behandling av ADD handlar ofta om att underlätta vardagen och minska symtomen, så att du kan fungera bättre i skola, arbete och sociala sammanhang. De vanligaste behandlingsformerna är:

1. Medicinsk behandling
   Läkemedel mot ADHD/ADD påverkar ofta hjärnans signalsubstanser dopamin och noradrenalin, vilket kan förbättra koncentrationen och minska inre rastlöshet. Metylfenidat (t.ex. Concerta eller Ritalin) och lisdexamfetamin (t.ex. Elvanse) är vanliga preparat. Även icke-stimulerande läkemedel, som atomoxetin, kan ibland användas.
2. Psykoterapi
   Samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) kan ge dig verktyg för att hantera ouppmärksamhet, lära dig strategier för planering och tidsanvändning, samt utveckla självmedkänsla. Eftersom ADD kan påverka självkänslan är det värdefullt att få stöd att bearbeta negativa tankemönster.
3. Psykoedukation
   Att du och dina närstående får kunskap om ADD och hur det påverkar hjärnan är ofta en grundläggande del av behandlingen. När omgivningen förstår varför du har svårt att koncentrera dig, blir det lättare att anpassa krav och förväntningar.
4. Hjälpmedel och strategier
   Det kan röra sig om scheman, påminnelser och listor i mobilen eller i pappersformat. Andra exempel är tidshjälpmedel som visar visuellt hur tiden förflyter eller appar som hjälper dig att planera din dag.
5. Anpassningar i skola och arbetsliv
   Du kan få särskilt stöd eller anpassningar i skolan, exempelvis lugn studiemiljö och tydliga instruktioner. På arbetsplatsen kan det handla om flexibla arbetstider, avskild arbetsmiljö eller tydlig struktur från chef och kollegor.

Behandling av ADD kräver ofta en kombination av flera insatser. Läkemedel kan till exempel förbättra koncentrationsförmågan, men ofta behövs kompletterande stöd för att hantera stress, förväntningar och planering.

Flera olika yrkesgrupper och instanser inom vården kan vara delaktiga i utredning, diagnos och behandling av ADD:

• Läkare på vårdcentral: Första steget är ofta att kontakta din vårdcentral. En läkare kan göra en initial bedömning och vid behov remittera vidare till specialistvård.
• Barn- och ungdomspsykiatri (BUP): För barn och unga under 18 år. Här finns psykologer, psykiatriker och annan expertis som kan utreda och behandla ADHD/ADD.
• Vuxenpsykiatri: För personer över 18 år. Om läkaren på vårdcentralen misstänker ADD kan du remitteras till en vuxenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
• Skolhälsovård: Om det är ett barn eller en ungdom som har svårigheter i skolan, kan skolsköterska eller skolläkare vara en första kontakt. De kan rekommendera vidare utredning och anpassningar i skolan.
• Psykolog/psykoterapeut: Erbjuder terapi och psykologiska utredningar. KBT-terapeuter kan ge konkreta verktyg för tidsplanering, stresshantering och annan egenvård.
• Arbetsterapeut: Kan hjälpa till med strategier och praktiska hjälpmedel för att underlätta koncentration och planering i vardagen.

I många fall samverkar flera professioner för att du ska få ett så heltäckande stöd som möjligt. Kontakta i första hand din vårdcentral eller en psykiatrimottagning om du är osäker på var du ska vända dig.

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra symtomen och underlätta vardagen:

1. Skapa rutiner
   Försök att ha tydliga dagliga rutiner. Gå upp samma tid, ät på regelbundna klockslag och planera dina aktiviteter. Regelbundenhet hjälper hjärnan att fokusera. 
2. Använd påminnelser
   Det kan vara allt från appar till enkla papperslistor. Att skriva ner dina uppgifter eller använda en digital kalender minskar risken att du glömmer bort saker. 
3. Bryt ner uppgifter
   Om en uppgift känns stor och övermäktig, dela upp den i flera mindre delar. Det kan göra det enklare att komma igång och ger en känsla av framsteg när du bockar av varje delmoment. 
4. Skapa en lugn miljö
   Minimera distraktioner. Stäng av notiser i telefonen när du behöver koncentrera dig, använd öronproppar eller lyssna på lugn musik om det hjälper. 
5. Motion och kost
   Regelbunden träning och en balanserad kost gynnar hjärnans funktion, vilket i sin tur hjälper dig att fokusera. Fysisk aktivitet kan dessutom minska stress och öka välbefinnandet. 
6. Sätt realistiska mål
   Var snäll mot dig själv när du planerar dina aktiviteter. För höga krav kan skapa onödig stress och försämra förmågan att hålla fokus. 
7. Öva mindfulness
   Mindfulnessövningar och avslappning kan hjälpa dig att öva upp din uppmärksamhet och lugna hjärnan. Det kan handla om enkla övningar som att fokusera på andningen under några minuter varje dag. 

Be om stöd
– Berätta för vänner, familj eller kollegor om dina svårigheter, om du känner dig bekväm med det. Ofta finns det förståelse och vilja att hjälpa till om omgivningen vet vad du kämpar med.

Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen:

• ADHD: Symptom, orsak och behandling
• Ångest: Symptom, orsak och behandling
• Depression: Symptom, orsak och behandling

1. Är ADD vanligare hos flickor än pojkar?
   Det finns en tendens att fler pojkar diagnosticeras med ADHD, men just ouppmärksam form (ADD) kan vara vanligare hos flickor än den hyperaktiva varianten. Dock är det också möjligt att ADD ofta missas hos flickor på grund av mindre störande beteende.
2. Kan man få diagnosen ADD som vuxen?
   Ja, det är vanligt att man får diagnos i vuxen ålder, eftersom symtomen vid ADD inte alltid blir uppmärksammade tidigt i livet. Många vuxna söker hjälp när koncentrationssvårigheterna börjar påverka arbetsliv, relationer eller mental hälsa.

3. Är ADD samma sak som ADHD?
   ADD är en äldre benämning på den form av ADHD som främst visar sig genom ouppmärksamhet. Numera räknas det som ADHD av ouppmärksam typ, men termen ADD används fortfarande ibland för att särskilja symtom utan hyperaktivitet.

4. Behöver jag alltid medicinera om jag har ADD?
   Inte nödvändigtvis. Medicin kan vara ett värdefullt stöd för vissa, men inte för alla. Vissa klarar sig bra med anpassningar, terapi och hjälpmedel, medan andra upplever en stor förbättring av medicinering. Beslutet fattas i samråd med läkare.

5. Hur lång tid tar en utredning för ADD?
   Tidslängden kan variera. Vissa får en utredning klar på ett par månader, medan andra kan behöva vänta längre beroende på tillgång till specialistvård. Utredningen inkluderar ofta intervjuer, formulär och ibland neuropsykologiska tester.

6. Kan ADD “växa bort”?
   En del symtom kan avta med åldern, särskilt när du hittar strategier för att hantera din ouppmärksamhet. Men i många fall behöver man fortsatt stöd och anpassning även som vuxen.

7. Påverkar ADD min förmåga att ta körkort?
   ADD innebär att du kan ha svårare att hålla fokus, men det är inte automatiskt ett hinder för att ta körkort. Många klarar att ta körkort med rätt stöd och strategier. Det är bra att diskutera med läkare och eventuellt trafikskola om du känner dig osäker.