ARFID (undvikande/restriktiv ätstörning)

ARFID är en relativt ny diagnos som betecknar en ätstörning där den drabbade äter selektivt, men utan rädsla för att gå upp i vikt. Att diagnosen är ny betyder inte att selektivt ätande är ett nytt problem utan bara att man tidigare klassificerat problematiken på ett annat sätt.

Med ARFID känner du stark motvilja mot ett stort antal livsmedel och kan inte förmå dig att äta dem. ARFID kan leda till både undervikt och undernäring. Det blir vanligtvis svårt att få i sig tillräckligt med näring och energi genom de livsmedel som accepteras.

ARFID hos barn

Selektiv ätstörning hos barn är relativt vanligt och något som kan gå över av sig själv med tiden. Ibland handlar det om att barn har en sensorisk känslighet som gör att de upplever vissa smaker som väldigt starka och obehagliga. Att vara restriktiv med beska smaker är särskilt vanligt.

Var går gränsen för ARFID?

Många, inte minst barn, kan vara väldigt petiga med maten utan att det ska klassas som en selektiv ätstörning. Det kan vara svårt att säga när det passerar gränsen för ett sjukt beteende. Om ditt beteende kring ätande är tvångsmässigt och du inte kan bryta det fast du skulle vilja kan man säga att det är en indikation på att du har ARFID. Men många med sjukdomen försöker rationalisera sitt beteende och är inte fullt ut medvetna om hur problematiskt det är.

Här är några symtom och tecken på att ditt beteende i samband med måltider skulle kunna falla under diagnosen ARFID:

• Du måste alltid ha med dig egen mat när du inte äter hemma.
• Du är generellt sett ointresserad av mat och har dålig aptit.
• Du har helt andra idéer om mat än de gängse.
• Du lider av näringsbrist.
• Du reagerar starkare än andra på vissa smaker och konsistenser.
• Du “hakar upp dig” på att äta vissa livsmedel vissa veckor eller dagar.
• Du tänker mycket på negativa konsekvenser det kan få att äta viss mat.
• Du äter inte mat med blandade ingredienser utan vill ha dem separerade på tallriken.

Tänk på att det är lätt att känna igen sig i symtomen för en selektiv ätstörning, och särskilt barn kan uppvisa flera av dem utan att det behöver vara något problem.

Vad som orsakar ARFID kan variera. En stark rädsla för att få ont i magen eller för att mat ska fastna i halsen kan vara den bakomliggande förklaringen till ARFID. Tidigare händelser i samband med matintag kan bidra till att du utvecklar ARFID.

ARFID och autism

Selektiv ätstörning är extra vanligt bland personer med en diagnos inom autismspektrumet. Man vet inte exakt varför det finns en sådan koppling men det kan bero på att den del av hjärnan som är påverkad vid autism styr vissa beteenden kopplade till ätande. Hur ARFID yttrar sig i den gruppen kan variera, det kan handla om att du bara accepterar att äta mat som har en viss färg eller en viss konsistens. Det har ofta att göra med ett extremt stort behov av fasta rutiner.

Här på Vården.se kan du läsa mer om autism.

För en vuxen med ARFID är information om diagnosen viktigt. När du har kommit till ro med att du faktiskt har ett problem kan du utveckla egna strategier för att mildra din motvilja mot vissa livsmedel. Kanske genom att utgå från en rätt du accepterar och lägga till en ingrediens i taget. Det är också viktigt att bli medveten om vilka näringsämnen du inte få i dig i tillräckligt hög grad, på grund av ARFID. På så sätt kan du kompensera för det.

Det är viktigt att ta tecken på ätstörningar hos barn på allvar men gör det i samråd med vårdpersonal. Försök inte att på egen hand styra barnets beteende med regler, om det inte fungerar på en gång.

KBT är en form av samtalsterapi som kan ge bra resultat vid ARFID. Behandlingen av ARFID kan handla om att försöka komma fram till vad som är den bakomliggande orsaken till problemet. Handlar det om ett trauma eller en fobi finns det gott hopp om att man helt ska kunna komma till rätta med problematiken. Om ARFID kan kopplas till en diagnos inom autismspektrumet hänger behandlingen samman med de vårdinsatser som ges i och med det. Vissa läkemedel kan ha positiv effekt.

Här på Vården.se kan du läsa mer om Kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vid misstanke om en ätstörning ska du alltid ta kontakt med vården, oavsett om det gäller dig själv eller någon som du har ansvar för. Du kan göra ett selektiv ätstörning-test online för att få en första indikation om du har ARFID. När du väl har kommit i kontakt med vården görs en utredning som kan vara ganska omfattande. Den bygger på just dina problem och förutsättningar.

När det gäller barn som inte äter behöver du ofta hjälp för att kunna bedöma om de vägrar äta vissa saker på grund av en diagnos eller om det inte är något att oroa sig för.

ARFID – kriterier för diagnos

En ARFID-diagnos kan sättas om ätbeteendet är påverkat och patienten har bristande energiintag, som lett till något av detta:

• markant viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång
• näringsbrist
• behov av sondnäring eller näringstillskott för att bibehålla kroppsvikten
• inverkan på psykosocial funktion.

• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Ungdomsmottagning
• Ätstörningsvård

Kan ARFID behandlas av nätläkare?

En nätläkare eller nätpsykolog kan ofta ge bra stöd vid ARFID men diagnos och behandling bygger på en utredning som inte kan göras online.