Anorexi

Anorexi är en ätstörning då du svälter dig själv på grund av en enorm rädsla att gå upp i vikt. Man kan drabbas av anorexi oavsett ålder och kön, men det är vanligast hos tonåringar och tjejer. Det brukar synas utanpå kroppen att någon har anorexi eftersom sjukdomen ofta börjar med snabb viktnedgång. Familj och vänner reagerar oftast först, medan personen som har sjukdomen sällan delar omgivningens oro. En person med anorexi har i många fall en skev uppfattning av sin egen kroppsvikt och situation.

Det finns två olika typer av anorexia nervosa:

• Att du svälter dig själv för att gå ner i vikt.
• Att du svälter dig själv samtidigt som du med jämna mellanrum hetsäter eller försöker göra dig av med det du äter – exempelvis genom laxerande medel eller att kräkas.

Anorexi – BMI

Vilket BMI som krävs för diagnos varierar från region till region, men även från patient till patient. BMI är inte heller det enda som undersöks när man sätter diagnos för anorexi.

Vad betyder anorexi?

Ordet anorexi betyder “aptitlöshet”, vilket refererar till bristen på aptit som sjukdomen bland annat kännetecknas av.

Vad är atypisk anorexi?

Atypisk anorexi innebär att du uppfyller de flesta kriterier för anorexi, men inte alla. Det kan till exempel innebära att du har alla tecken på anorexi, men inte är underviktig.

Anorexi hos barn

Om ditt barn är orolig att gå upp i vikt trots att barnet inte är överviktig kan det röra sig om anorexi, eller början till ätstörning. Om ditt barn uppvisar tecken på anorexi bör du söka hjälp så fort som möjligt.

Anorexi – dödlighet

Anorexi är en av de dödligaste psykiatriska sjukdomarna – vid diagnostiserad anorexi ligger dödligheten på 10 %.

Anorexia ger både fysiska och psykiska symtom. Rent fysiskt är det vanligt att:

• människor i din närhet påpekar att du är mager
• du fryser mycket, blir lätt yr och har svårt att sova
• du har ont i magen, förstoppning eller andra magbesvär
• mensen inte kommer trots att du inte är gravid (om du har mens).

Hur tänker en person med anorexia?

Vid anorexi har du en uppfattning om ditt utseende och din vikt som inte stämmer överens med ditt behov av mat och hur andra ser dig. Om du har anorexi kan du ha psykiska besvär som till exempel:

• en intensiv rädsla för att gå upp i vikt
• att du ständigt tänker på vad du ska äta och inte
• att du känner dig överviktig trots att du är smal
• att du ofta känner dig missnöjd med dig själv
• ångest, nedstämdhet och depression
• fobier, tvångstankar och självskadebeteenden.

Vad händer i kroppen vid anorexi?

När du har anorexi så rubbas signalsystemet i hjärnan som styr din känsla av hunger och mättnad. Istället för att inse vad kroppen behöver så utvecklas istället tvångsbeteenden och tvångstankar. När kroppen inte får i sig tillräckligt mycket energi och näring så får du lågt blodsocker vilket kan ge yrsel och darrningar. Kroppen ställer också in sig på svältläge som gör att ämnesomsättningen försämras. Om du fortfarande växer kan detta påverka kroppslängden och även leda till benskörhet. Du kan också få järnbrist, utebliven menstruation och tarmproblem.

Vid långt gången anorexia

När kroppen varit inställd på svält en längre tid så kan kroppen reagera på följande vis:

• låg puls och svalare kroppstemperatur
• sämre blodcirkulation
• att du lättare får benbrott
• försvagade muskler
• att det växer tunt hår på armar, ben eller i nacken – detta kallas lanugohår
• torr hy, akne och risigt hår
• försämrad hjärt- eller njurfunktion
• förlust av hjärnvävnad (hjärnatrofi).

Var går gränsen för anorexi?

För att få diagnosen anorexia nervosa behöver du ha många av symtomen för sjukdomen. Det finns därför även en diagnos som kallas atypisk anorexi, vilket betyder att du har flera av symtomen men inte den livshotande undervikt som man får av långt gången anorexi. Atypisk anorexi har väldigt många likheter med anorexia nervosa, men den största skillnaden mellan diagnoserna är hur långt viktnedgången gått. Man måste alltså inte vara underviktig för att ha anorexi, men däremot för att få diagnosen anorexia nervosa.

Det går inte att peka ut en särskild orsak till att personer utvecklar ätstörningar som anorexi. Såväl psykologiska som kulturella och psykologiska faktorer spelar in, exempelvis:

• samhällets kroppsideal
• ångest över kroppsförändringar i puberteten
• olustkänslor kring att få mer fett på kroppen
• att ha höga krav på sig själv.

Orsak – varför får man anorexia?

Det finns även forskning som visar att ärftlighet har viss betydelse i utvecklandet av sjukdomen. Anorexia nervosa förekommer till exempel oftare hos båda tvillingarna i ett enäggstvillingpar än hos tvillingar som kommer från två ägg.

Om du tror att du har anorexia nervosa kan ett bra första steg vara att ta kontakt med en patientförening – exempelvis Ätstörningszonen eller Frisk & Fri. Det går även bra att prata med en familjemedlem, vän eller någon annan du litar på och på så vis känna att du inte är ensam i situationen. När du pratar med någon om det du kanske hållit hemligt länge kan det kännas jobbigt, men många upplever det även som befriande. Det är också vanligt att börja känna och tänka annorlunda när du slipper vara ensam med dina jobbiga tankar.

Anorexi kräver behandling, och en person som är anorektisk behöver först och främst hjälp att bryta självsvälten och stoppa undernäringen. I samråd med läkare får du därför ett matschema att följa, och det sätts även in behandling för de skador som kroppen fått av ätstörningen. En psykoterapeut eller psykolog kan i sin tur hjälpa dig att hantera känslorna du har. Ibland ingår även antidepressiva läkemedel i anorexibehandlingen.

Matschema vid anorexi

Stor del av behandlingen vid anorexi innebär att bryta svälten och stoppa undernäringen. Därför är det vanligt att personer med anorexi får ett matschema att följa. Matschemat är till för att se till att den ätstörda får i sig tillräckligt med näring och få sunda rutiner för vad, när och hur mycket man bör äta.

Om du tror att du själv eller någon i din närhet har anorexi är det viktigt att söka vård. Ju tidigare du får diagnos och behandling desto större är möjligheterna att påverka sjukdomsförloppet.

• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Ungdomsmottagning
• Ätstörningsvård

Kan anorexi behandlas av nätläkare?

Anorexia kan inte diagnostiseras eller behandlas av en nätläkare, eftersom sjukdomen kräver utredning som inte är lämplig via digital vård.