Anorexi

Anorexi, eller anorexia nervosa, är en allvarlig ätstörning som präglas av ett medvetet begränsat matintag, rädsla för viktuppgång och en förvrängd kroppsuppfattning. Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är vanligast hos unga kvinnor. Den uppstår ofta genom en kombination av genetisk sårbarhet, perfektionism, ångest och samhälleliga ideal. Anorexi kan leda till allvarlig näringsbrist och medicinska komplikationer, vilket gör tidig upptäckt och behandling avgörande. Med rätt stöd går det att återhämta sig, även om processen kan vara både lång och krävande.

Anorexi innebär inte bara att äta för lite. Många upplever en ständig oro för mat och undviker sociala situationer där ätande står i fokus. Sjukdomen kan även leda till att du kontrollerar vikten genom överdriven träning eller olika kompensationsbeteenden. För att minska risken för allvarliga komplikationer är det viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt.

Bra att veta om anorexi

• Sjukdomen drabbar både kropp och psyke och kan på sikt bli livshotande.
• Många har samtidigt ångest, depression eller tvångstankar.
• Tidiga insatser ökar chanserna att bryta mönstret och påbörja en återhämtning.

Vid anorexi är kontrollbehovet ofta centralt. Den drabbade kan utveckla strikta regler för vad, hur och när mat får ätas. Ibland kan omgivningen missa tecknen eftersom personen fortfarande äter, men i allt mindre mängder eller bara vissa “trygga” livsmedel.

“Kan män få anorexi?”

Svar: Ja, anorexi är vanligare bland kvinnor men drabbar även män. Män kan dock vara underrepresenterade i statistiken, eftersom de inte alltid söker hjälp lika tidigt.

Vad är anorexi?

Anorexi definieras som en ätstörning med rädsla för viktuppgång, förvrängd kroppsbild och ett begränsat matintag som leder till undervikt eller utebliven förväntad viktökning. Det kan handla om tvångsmässig kaloriräkning, undvikande av fett och kolhydrater eller överdrivna träningsrutiner. Sjukdomen är inte bara kopplad till mat utan även till känslor av kontroll och självbild. Historiskt har anorexi varit känd i flera hundra år, men först i modern tid har vår förståelse för de bakomliggande faktorerna fördjupats.

Anorexi är en komplex sjukdom som inte kan förklaras av en enstaka orsak. Att återhämta sig handlar om att bygga upp både kropp och själ, ofta med professionellt stöd. Det är viktigt att komma ihåg att ingen är ensam i sin kamp och att hjälp faktiskt finns.

Genom att våga ta de första stegen mot vård, öka sin kunskap om sjukdomen och låta anhöriga stötta processen kan man lägga grunden för ett friskare liv. Även om resan kan vara svår och ibland kännas lång, är det fullt möjligt att återfå balans och glädje i vardagen och bättre hälsa.

• Genetisk sårbarhet: Viss ärftlighet kan öka mottagligheten.
• Psykologiska faktorer: Låg självkänsla, höga krav och ångestproblematik.
• Samhällspåverkan: Smalhetsideal och kroppshets i media kan trigga ätstörningsbeteenden.
• Trauma: Händelser som mobbning eller övergrepp kan fungera som utlösande faktorer.

Ofta är det en kombination av dessa faktorer som leder till anorexi. Miljön och personliga förutsättningar samspelar och skapar en grogrund för sjukdomen.

• Betydande viktnedgång eller utebliven förväntad viktökning.
• Intensiv rädsla för att gå upp i vikt, trots undervikt.
• Utebliven mens eller andra hormonella rubbningar.
• Koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och frusenhet.
• Ångest och fixering vid kropp, vikt och mat.

Fysiska konsekvenser kan inkludera hjärtklappning, lågt blodtryck och sänkt puls. Håret blir ofta tunnare och huden torrare. Psykiskt kan du uppleva ökad irritabilitet, social isolering och överdriven självkritik.

När ska du söka vård för anorexi?

Om du märker att du går ner i vikt utan att egentligen vilja det, eller om du känner en stark oro kring att äta, kan det vara läge att söka vård. Utebliven mens och yrsel är tecken på näringsbrist. Även känslor av ångest eller skam kring mat kan vara varningssignaler.

I ett tidigt skede kan du kontakta en vårdcentral, som vid behov remitterar till en ätstörningsmottagning eller psykiatrisk vård. Ju tidigare du får hjälp, desto större chans har du till återhämtning.

Behandlingen av anorexi är ofta sammansatt:

• Besök hos läkare: Regelbundna hälsokontroller, viktuppföljning och blodprover.
• Psykoterapi: KBT eller familjebaserad terapi är vanliga för att bryta negativa tankemönster.
• Näringsstöd: En dietist kan hjälpa till att lägga upp en plan för gradvis ökat matintag.
• Läkemedel: Antidepressiva kan sättas in om ångest eller depression är framträdande.
• Eftervård: Uppföljning minskar risken för återfall när den akuta fasen är över.

Det kan vara känslomässigt påfrestande att återgå till en sund vikt, men det är en förutsättning för att kroppen ska kunna återhämta sig fullt ut. Psykoterapi och stöd från anhöriga spelar stor roll för att förändra invanda tankebanor kring mat och vikt.

• Vårdcentral: Första steget för medicinsk bedömning och remiss.
• Psykiatrin och ätstörningsmottagningar: Specialiserad vård med läkarteam, psykologer och dietister.
• Skolhälsovård: För barn och unga kan skolsköterska och kurator vara ett första stöd.
• Psykologer och terapeuter: Erbjuder samtalsterapi för att hantera ångest, rädsla och negativa självbilder.
• Ideella organisationer: Föreningar som Frisk & Fri ger råd och stöd online eller via telefon.

Anorexi kan kräva olika nivåer av vård, från öppenvård till slutenvård vid allvarlig undervikt. Att söka hjälp tidigt kan hindra att sjukdomen förvärras och att fler medicinska komplikationer tillstöter.

• Prata öppet: Dela dina tankar med en närstående eller en professionell kontaktyta.
• Undvik vikthets: Begränsa exponering för sociala medier och annat innehåll som triggar kroppsfokus.
• För dagbok: Notera hur du tänker kring mat och kropp för att se negativa mönster.
• Öva på självkänsla: Fundera över vilka styrkor du har, bortom utseendet.

Det är svårt att hantera anorexi på egen hand, men dessa steg kan vara en bra början samtidigt som du söker professionell hjälp. Det viktiga är att våga ta steget och prata om problemet.

Hur kan du förebygga anorexi?

En heltäckande prevention är svår, men du kan minska risken genom att skapa en balanserad syn på mat och kroppsideal.

Familj och vänner kan vara uppmärksamma på tidiga tecken, som förändrade ätmönster eller överdrivna träningstimmar.

Öppen dialog om känslor och självkänsla kan hjälpa till att förhindra att negativa tankar får fäste.

Skolan och andra samhällsinstanser har också en viktig roll i att förmedla kunskap om psykisk hälsa och kroppsideal.

• Bulimi – Orsak, symtom och behandling
  Hetsätning kombinerat med kompensationsbeteenden som kräkningar eller överdriven träning.
• Ortorexi – Orsak, symtom och behandling
  När hälsofokus blir tvångsmässig kontroll av maten och träningen.
• Depression – Orsak, symtom och behandling
  Kan vara både en orsak till och en följd av anorexi.
• Ångest – Orsak, symtom och behandling
  Kraftig oro och rädsla kan förstärka ätstörningsproblematik.
• Stress – Orsak, symtom och behandling
  Kan göra dig mer sårbar för ätstörningar och annan psykisk ohälsa.

1. Kan anorexi komma tillbaka efter tillfrisknande?
   Ja, återfall är möjliga. Därför är uppföljning och stöd viktigt även när du känner dig bättre.

2. Måste man vara underviktig för att ha anorexi?
   Undervikt är en del av diagnosen, men stark rädsla för viktökning och kontrollbehov är också kännetecknande.

3. Hur snabbt kan man bli frisk?
   Tiden varierar. Vissa ser en förbättring inom månader, andra behöver långvarigt stöd i flera år.

4. Är träning alltid dåligt vid anorexi?
   Om kroppen är undernärd kan träning förvärra tillståndet. Rådgör med vården om hur och när du kan träna säkert.

5. Hur hjälper jag en närstående med anorexi?
   Visa förståelse, undvik att skuldbelägga och uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Erbjud att följa med till vårdmöten.

6. Kan anorexi ge bestående skador?
   Långvarig anorexi kan skada hjärta, skelett och hormonbalans. Ju tidigare sjukdomen behandlas, desto mindre är risken för bestående men.

7. Finns det mediciner mot anorexi?
   Det finns inga specifika läkemedel som “botar” anorexi, men antidepressiva kan hjälpa vid samsjuklighet som ångest eller depression.