Stress

Stress är kroppens naturliga reaktion på press eller utmaningar. Under korta perioder kan stress ge extra energi och fokus när du behöver prestera något viktigt. Men långvarig eller ofta återkommande stress utan tillräcklig återhämtning kan göra att du mår dåligt och leda till allvarliga hälsoproblem.

I den här artikeln får du veta vad stress innebär, vanliga orsaker och symptom, samt hur stress kan behandlas och hanteras.

Bra att veta om stress

• Kortvarig vs långvarig stress: Tillfällig stress är naturlig och oftast ofarlig – den skärper sinnena och hjälper oss i krävande situationer. Långvarig stress utan vila är däremot skadlig och kan ge både fysiska och psykiska besvär. Kropp och hjärna behöver pauser för att inte ta skada.
• Hälsorisker vid långvarig stress: Om stress pågår under längre tid ökar risken för utmattningssyndrom (”gå in i väggen”), depression och även fysiska sjukdomar. Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och kan påverka immunförsvaret negativt.
• Sök hjälp i tid: Vänta inte för länge med att söka hjälp om du mår dåligt av stress. Tidiga insatser kan förhindra att stressen leder till allvarligare problem och underlätta återhämtningen. Ju snabbare du får stöd, desto snabbare brukar du må bättre igen.

“Kan stress påverka kroppen fysiskt?”
Ja, långvarig stress kan påverka kroppen på flera sätt, inklusive hjärtklappning, magproblem, huvudvärk och muskelspänningar, eftersom stresshormoner påverkar nervsystemet och kroppens organ.

Vad är stress?

Stress är en fysisk och psykisk reaktion som sätts igång när vi upplever krav eller hotfulla situationer. Det är en del av kroppens naturliga försvarssystem och aktiverar det så kallade “kamp-eller-flykt”-systemet.

När du blir stressad skickar hjärnan signaler till kroppen som gör att binjurarna frigör stresshormoner som adrenalin och kortisol. Dessa hormoner gör att:

• Hjärtat slår snabbare och hårdare, vilket ökar blodflödet.
• Andningen ökar, och du tar in mer syre.
• Musklerna spänns och får extra energi och kraft.
• Blodsockret stiger tillfälligt och sinnena skärps.

Denna akuta stressreaktion gör att vi kan reagera snabbt på en utmaning eller fara. När situationen är över återgår kroppen normalt till balans – pulsen går ner, andningen lugnar sig och hormonnivåerna sjunker.

Problemet uppstår om stressen pågår för länge eller för ofta. Kroppen är inte byggd för att stå på högvarv jämt. Utan tillräcklig vila och återhämtning kan den ständiga stressaktiveringen bli skadlig.

Stress kan ha många olika orsaker, och ofta samverkar flera faktorer. Generellt upplever vi stress när vi upplever att kraven är högre än vår förmåga eller att situationen kräver mer än de resurser vi har.

Interna faktorer (inre orsaker)

• Höga krav på dig själv
• Svårigheter att säga nej
• Oro och negativa tankar
• Bristande kontroll eller förberedelse
• Fysisk eller mental utmattning

Externa faktorer (yttre orsaker)

• Arbetsbelastning och tidsbrist
• Höga krav eller konflikter från omgivningen
• Livsförändringar och kriser
• Ekonomiska och sociala problem
• Miljö och omständigheter

Stress påverkar många delar av kroppen och psyket, så symptomen kan vara mycket varierande från person till person.

Fysiska symptom

• Trötthet och sömnproblem
• Huvudvärk och värk i kroppen
• Hjärtklappning och andningsbesvär
• Mag- och tarmbesvär
• Försämrat immunförsvar
• Överkänslighet och hudproblem

Psykiska symptom

• Oro och ångest
• Irritabilitet och humörsvängningar
• Nedstämdhet och likgiltighet
• Koncentrations- och minnesproblem
• Känsla av överväldigande
• Social tillbakadragenhet
• Ohälsosamma copingbeteenden

När ska du söka vård för stress?

Du bör söka hjälp när stressen börjar påverka ditt liv negativt och egen återhämtning inte räcker. Några riktmärken är:

• Svår sömnbrist
• Ångest och panikattacker
• Hjärtklappning, yrsel eller bröstsmärtor
• Försämrad funktionsförmåga i vardagen
• Nedstämdhet eller suicidtankar.

Behandlingen av stress beror på hur allvarliga besvären är och vilka faktorer som bidrar till stressen. Ofta behövs en kombination av olika åtgärder:

• Vila och återhämtning
• Psykologisk behandling (KBT, ACT)
• Stresshanteringskurser och livsstilsråd
• Medicinsk behandling vid behov
• Rehabilitering vid utmattningssyndrom.

• Vårdcentralen (läkare, psykolog, kurator)
• Fysioterapeut vid fysiska stressymptom
• Arbetsterapeut vid behov av struktur i vardagen
• Företagshälsovården
• Psykiater vid svårare fall
• Specialiserade stressmottagningar

1. Prioritera vila och återhämtning

Se till att du får regelbundna pauser under dagen och planera in tid för återhämtning. Avsätt kvällar och helger för avkoppling och aktiviteter som ger energi.

2. Öva avslappning och mindfulness

Djupandning, meditation och mindfulness kan hjälpa kroppen att varva ner och minska stress. Även enkla tekniker som muskelavslappning eller lugn musik kan ha en positiv effekt.

3. Motionera regelbundet

Fysisk aktivitet hjälper kroppen att hantera stresshormoner och ökar välbefinnandet. En daglig promenad eller lättare träning kan räcka för att minska spänningar och förbättra sömnen.

4. Skapa goda sömnvanor

Försök att ha regelbundna sovtider och skapa en lugnande rutin innan läggdags. Undvik skärmar och koffein sent på kvällen för att förbättra sömnkvaliteten.

5. Planera och sätt gränser

Struktur i vardagen kan minska stress – planera dina uppgifter och prioritera det viktigaste. Lär dig att säga nej till sådant som känns överväldigande och delegera när det är möjligt.

6. Håll kontakten med nära och kära

Att prata med vänner eller familj kan ge stöd och minska känslan av stress. Regelbundet socialt umgänge eller bara ett samtal kan hjälpa dig att släppa på inre spänningar.

7. Leva hälsosamt i övrigt

En balanserad kost, tillräckligt med vatten och dagsljus bidrar till bättre stresshantering. Minska koffein, alkohol och skärmtid för att ge hjärnan bättre förutsättningar att återhämta sig.

Hur kan du förebygga stress?

• Håll balans i vardagen
• Var uppmärksam på tidiga signaler
• Bygg upp ett socialt nätverk
• Sköt om din fysiska hälsa
• Träna mental återhämtning regelbundet
• Skapa en hållbar arbetssituation
• Hantera livskriser med stöd

Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen:

• Utmattningssyndrom – symtom och behandling
  Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom. Läs mer om symtom, diagnos och behandling.
• Ångest – vad det är och hur du hanterar det
  Stress kan utlösa ångest och panikkänslor. Här kan du läsa mer om hur det kan behandlas.
• Sömnbesvär – orsaker och lösningar
  Stress påverkar sömnen. Läs mer om sömnproblem och hur du kan förbättra din sömnkvalitet.
• Depression – symtom och hjälp att få
  Långvarig stress kan öka risken för depression. Här kan du läsa mer om tecken och behandling.
• Mindfulness och avslappning – verktyg för att hantera stress
  Att hantera stress effektivt handlar ofta om att hitta sätt att varva ner. Läs mer om mindfulness och avslappningstekniker.

Fråga: Är stress alltid dåligt?
Svar: Nej, kortvarig stress kan vara bra eftersom den hjälper dig att fokusera och prestera bättre. Det är långvarig stress utan återhämtning som kan bli skadlig för kroppen och psyket.

Fråga: Kan stress orsaka fysiska sjukdomar?
Svar: Ja, långvarig stress kan bidra till hälsoproblem som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, magbesvär och nedsatt immunförsvar.

Fråga: Hur vet jag om jag är för stressad?
Svar: Om du upplever symtom som konstant trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, oro eller fysiska besvär som huvudvärk och magproblem under en längre tid kan det vara tecken på skadlig stress.

Fråga: Kan stress leda till depression?
Svar: Ja, långvarig stress kan tömma hjärnans energi och leda till nedstämdhet och i vissa fall depression.

Fråga: Vad kan jag göra själv för att minska stress?
Svar: Du kan hantera stress genom att prioritera vila och återhämtning, öva på avslappning, motionera regelbundet, ha sunda sömnvanor och planera din tid så att du minskar onödig press.

Fråga: Kan man bli sjukskriven på grund av stress?
Svar: Ja, vid allvarlig stress och utmattningssyndrom kan läkare sjukskriva dig så att du får tid att återhämta dig.

Fråga: Vart vänder jag mig om jag behöver hjälp?
Svar: Kontakta din vårdcentral, företagshälsovården eller en psykolog. Vid akuta problem kan du ringa 1177 för rådgivning.