Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Fetma beskrivs ofta som självförvållat. Men forskning och erfarenhet visar något helt annat: vår hjärna och våra hormoner styr mer än viljan. Alette Brorstad, specialistläkare och grundare av Dr Alette beskriver sin resa mot en hälsosammare livsstil.
Jag förstod inte att jag led av hyperfagi – det vill säga ett överdrivet och svårstyrt ätande – förrän jag började med viktmedicin. Jag trodde bara att jag hade lite sämre karaktär. Jag kände mig som en stor fet flopp – en läkare med fetma.
Redan som barn var jag större än mina klasskamrater. Som 14-åring reste jag till England på språkresa och gick upp tio kilo på två månader. Godiset var billigt, maten annorlunda och mitt sug tog över. Hyperfagin – det där ständiga drivet att äta mer – blev en följeslagare i livet.
I 31 år jojobantade jag. Jag testade dieter, viktklubbar och minutiös registrering av mat. Men resultatet blev alltid detsamma: en tillfällig viktnedgång följt av uppgång. Vid 44 års ålder hade jag efter ett års hårt arbete gått ner ett enda kilo. Jag kände mig fast och började överväga operation, trots att jag som läkare visste riskerna.
Hösten 2020 fick jag höra en föreläsning om kroppens “viktermostat” – ett system i hjärnan som, ungefär som en termostat, håller vikten på en viss nivå. Problemet är att kroppen gärna låser fast sig vid den högsta vikt man haft. Plötsligt föll allt på plats. Det var inte dålig karaktär som fick mig att smyga till kylskåpet på kvällarna – det var biologi.
Jag började med viktmedicin och gick ner 34 kilo på nio månader. Jag trodde jag skulle behöva medicinen hela livet. Men när den tog slut hösten 2022 hände något oväntat: jag förblev stabil. När medicinen gått ur kroppen hade jag fortfarande kontroll över mitt ätande. Jag fortsatte med min hälsooptimering och det gav mig lugn i kroppen.
Idag har jag varit viktstabil i flera år. Jag pendlar inom ett målviktsintervall på plus/minus två kilo – naturliga variationer över årstider och högtider. Jag har fått tillbaka kroppens känslighet för mättnadshormonet leptin, för insulin och förmågan att bränna fett. Det gör att jag snabbare känner när jag ätit lagom och kan justera i tid.
Jag kallar mig fortfarande en tunnare tjockis, för i huvudet och i mina gener bär jag på överviktens arv. Men skillnaden är att jag idag lever ett nytt liv, med bättre hälsa, starkare självkänsla och en djupare förståelse för mina patienter.
Det är dags att vi börjar se fetma för vad det är: en sjukdom, inte en karaktärsbrist. Våra gener spelar roll. Våra biologiska mekanismer spelar roll. Tvillingstudier visar till och med att kroppens form följer de biologiska föräldrarna – inte adoptivföräldrarna – även om hemmiljön är helt annorlunda. Ändå får människor med övervikt ofta höra att det bara är att skärpa sig.
I vårt arbete med patienter gör vi något unikt: vi har som mål att kunna fasa ut viktmedicinen när kroppen och vanorna stabiliserats. Vi ser läkemedlet som en bro, inte en livslång krycka. Resultaten visar att det går – att det går att bli viktstabil och leva utan medicinen, om man samtidigt arbetar aktivt med livsstilsförändringar.
Och det som berör mig mest är patienternas ord. När de säger: “Ni har förändrat mitt liv.” Då vet jag att vi är på rätt väg.
Till dig som aldrig haft viktproblem vill jag säga: grattis. Du har kanske inte lika många “energieffektiva gener” – gener som gör att kroppen lättare lagrar fett. Men se inte ner på oss andra. Fetma ökar risken för diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom och är en av våra mest missförstådda folksjukdomar. Ingen väljer den.
Till dig som kämpar vill jag säga: det är inte din karaktär som brister. Tvärtom – din hjärna är kanske lite bättre på överlevnad än andras. Tack vare människor som oss finns mänskligheten kvar. Alla vi som jobbar här, vet hur fetma känns på den egna kroppen. Du är inte ensam, men det finns hjälp att få. Trött på att kämpa ensam? Boka ett gratis samtal med Dr Alette – så pratar vi om dina möjligheter till en hållbar viktnedgång.
Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.
Spirometri är en undersökning som innebär att du får blåsa i ett munstycke kopplat till en dator som mäter lungornas funktion.