Behandling av diabetes

Så går behandling av diabetes till

Kartläggning och individuell plan

När du har fått typ 1-diabetes går du tillsammans med diabetesteamet igenom vilka olika insulin som finns och hur många doser insulin som behövs varje dag. Ni bestämmer också hur du ska ta insulin. Insulinbehandlingen anpassas efter dina behov och vanor, så att det blir lättare att ha bra kontroll över blodsockret.³

När du och diabetesteamet väljer insulin kan ni ta hänsyn till din aktivitetsnivå, vad du äter och dricker, hur blodsockerkontrollen fungerar, din ålder och livsstil samt hur snabbt kroppen tar upp insulin.¹ Olika typer av insulin börjar verka olika snabbt och har effekt under olika lång tid.

Vid återbesök bedömer läkaren hur behandlingen fungerar. Du kan också få lämna blodprov och urinprov för att se hur blodsockret har varit under de senaste två till tre månaderna och hur njurarna fungerar. Hur ofta återbesöken sker beror på hur behandlingen går.

Mäta och följa blodsockret

Blodsockret kan mätas med en sensor som sitter i underhudsfettet och mäter kontinuerligt. Sensorn kan föra över värdena till en liten dosa eller till en app, så att du kan se hur blodsockret förändras.³ Värdena kan sparas så att du kan se hur de har varierat under dagar, veckor eller månader.

Blodsockret kan också mätas med mätsticka och blodsockermätare efter ett stick i fingret.³ En diabetessjuksköterska kan visa olika modeller av blodsockermätare och mätstickor.

Om du använder sensor behöver du ändå ha och kunna använda mätsticka och blodsockermätare om sensorn inte fungerar.³ Det kan behövas för att du ska kunna mäta blodsockret även när sensorn inte går att använda.

Värden från blodsockermätaren kan följas av diabetesteamet via dator.³ Om du har insulinpump kan värden också överföras digitalt till diabetesteamet. Värdena kan då föras över automatiskt hemifrån så att teamet kan se dem på sina datorer.

Ta insulin med penna eller pump

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med maginnehållet och behöver därför sprutas in i kroppen med insulinpenna, insulinspruta eller insulinpump.

En insulinpenna har en doseringsknapp som ställs in på den mängd insulin som ska sprutas in.³ På pennan finns en skala som visar hur mycket insulin som sprutas in i kroppen. Insulinet sprutas oftast in i underhudsfettet på magen eller i låret.

Det finns insulinpennor som är fyllda med insulin och kastas när de är slut. Det finns också insulinpennor som laddas med ampuller som innehåller insulin. Ampullerna byts när de är tomma.

En insulinpump ger små doser insulin dygnet runt. Pumpen ger en jämn tillförsel av insulin hela tiden, och du behöver inte sticka dig varje gång du ska ta insulin. En pump kan programmeras att ge mer eller mindre insulin utifrån dina behov.³

Insulinpumpens basdosering styrs av ett schema som programmeras in i pumpen. Det går att öka eller minska dosen om det behövs mindre eller mer insulin.³ Det går också att ställa in pumpen för till exempel vardagar, lediga dagar och intensiva idrottsdagar.

En sensor kan vara kopplad till en insulinpump. En del pumpar kan öka eller minska insulinet när det behövs. För att pumpen ska ge rätt dos kan du behöva skriva in information om kolhydratmängden i måltiden och när du ska äta.³

Anpassa doser till vardagen

Insulindosen påverkas bland annat av hur mycket du rör dig, vad och hur mycket du äter och hur du mår.³ Behovet kan också förändras om du blir sjuk eller skadar dig.

Vid för högt blodsocker behöver du ta mer insulin. Insulin ska också tas till måltid för att motverka att blodsockret stiger för mycket.³

Vid för lågt blodsocker kan du äta eller dricka till exempel druvsocker.³ Ha gärna druvsocker med dig för att snabbt kunna höja ett för lågt blodsocker.

I början kan det vara svårt att förstå hur aktiviteter och mat påverkar blodsockret. Det kan också ta tid att lära sig hur mycket insulin som behövs i olika situationer. Genom att kontrollera blodsockret kan du lära dig hur värdena påverkas.

Anteckningar kan göra det lättare att förstå hur blodsockret påverkas. Du kan skriva upp vad och hur mycket du har ätit, vilka insulindoser du har fått och vilka fysiska aktiviteter du har gjort.

Vid infektion eller skada kan blodsockret förändras. Då behöver du mäta blodsockret ofta och dosera insulinet därefter.³ Vid infektion behövs ofta mer insulin.

Vid magsjuka med diarré och kräkningar behöver du kontrollera blodsockret ofta. Ibland behövs mer insulin och ibland mindre insulin. Kontakta diabetesmottagningen om du är osäker på hur mycket insulin som behövs.

Läkemedel och andra behandlingsalternativ

Många personer med typ 2-diabetes börjar med metformin i tablettform.¹ Metformin hjälper levern att bilda mindre glukos och hjälper kroppen att använda insulin bättre.

Andra tabletter verkar på andra sätt för att sänka blodsockret. Två eller tre diabetesläkemedel tillsammans kan sänka blodsockret bättre än ett enda läkemedel.¹

GLP-1-läkemedel är injicerade läkemedel som kan minska hunger och hjälpa dig att gå ner i vikt.¹ GLP-1-läkemedel ersätter inte insulin.

För vissa personer med typ 1-diabetes kan en konstgjord bukspottkörtel vara ett alternativ.¹ Systemet består av en sensor, ett program och en insulinpump som tillsammans följer blodsockret och anpassar hur mycket insulin som ges.

En konstgjord bukspottkörtel kan främst användas för personer med typ 1-diabetes. Sensorn följer blodsockret, programmet beräknar hur mycket insulin som behövs och insulinpumpen ändrar mängden insulin som ges.

Bukspottkörtelöcellstransplantation kan vara en behandling för personer med typ 1-diabetes som har svårt att kontrollera blodsockret.¹ Vid behandlingen ersätts förstörda bukspottkörtelöar med nya öar från en avliden donator. De nya öarna kan bilda och släppa ut insulin.

Vad kostar behandling av diabetes?

Patientavgifter och regionala skillnader

När du får behandling av diabetes i den offentliga vården eller hos en privat vårdgivare som har avtal med en region betalar du vanligtvis en patientavgift. Patientavgiften beror bland annat på vilken typ av vård du får.⁶ Ett besök hos en läkare kan därför ha en annan avgift än annan vård eller ett annat besök i vården.

Regionerna bestämmer i stort sett själva vilka patientavgifter som ska betalas. Avgifterna är ofta ganska lika mellan regionerna, men de kan ändå skilja sig åt. Du betalar den patientavgift som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.⁶

Vid helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.⁶ Det kan därför vara viktigt att fråga mottagningen vilken avgift som gäller innan du bokar eller genomför ett besök. Kontakta mottagningen där du fick vård om du har frågor om vad vården kostar.

Högkostnadsskydd och försäkring

Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök hos läkare eller sjuksköterska på en vårdcentral. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor.⁷

Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök. När du har betalat upp till den nivå som regionen har bestämt får du ett frikort, och då betalar du inget för besök i öppenvården under resten av perioden. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.⁷ I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får frikort.

De flesta receptbelagda läkemedel ingår i läkemedlens högkostnadsskydd.⁶ Det gäller även läkemedel som skrivs ut i samband med diabetesbehandling, om läkemedlet ingår i skyddet. Fråga apoteket vad du ska betala för dina läkemedel och hur mycket du har kvar till nästa nivå i högkostnadsskyddet.

En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom arbetsgivaren kan ha andra avgifter och villkor.⁶ Försäkringen kan därför påverka vad du själv behöver betala när du använder den. Läs försäkringsvillkoren eller kontakta försäkringsbolaget om du är osäker på vad som ingår och vilka avgifter som gäller.

Fördelar med behandling av diabetes

Mål med behandlingen

Ett viktigt mål med diabetesbehandling är att undvika symtom som uppstår när blodsockret är för högt eller för lågt. Behandlingen har också som mål att förebygga komplikationer som kan uppstå vid diabetes.³

Med behandling av typ 1-diabetes går det att må bra och leva ett aktivt liv. Barn som har diabetes kan leva som vanligt och delta i aktiviteter som andra barn. För vuxna kan en behandling som är anpassad efter behov och vanor göra det lättare att ha en bra kontroll över blodsockret.³

En bra behandling under barndomen kan påverka hur du mår som vuxen. Det är viktigt att följa behandlingen och ha bra vanor för att undvika komplikationer som kan uppstå vid diabetes.³

Fördelar med uppföljning och hjälpmedel

Uppföljning hos diabetesteamet gör det möjligt att se hur behandlingen fungerar. Vid återbesöken kan läkaren och diabetessjuksköterskan bland annat följa blodsockervärden under en längre period och prata om hur vardagen och behandlingen fungerar. För vuxna kan blodprov visa hur blodsockret har varit under de senaste två till tre månaderna.

Diabetesteamet kan följa värden från blodsockermätaren via dator. Om du har insulinpump kan värden överföras digitalt till diabetesteamet, så att teamet kan se dem på sina datorer. Regelbunden kontakt ger också möjlighet att få stöd, svar på frågor och råd om hur olika situationer i vardagen kan hanteras. Diabetesteamet kan också hjälpa dig att förstå sjukdomen och hur behandlingen kan påverkas av olika situationer i vardagen. Du kan få stöd genom återbesök, mejl, telefon eller videosamtal. Återbesöken kan också ge vården möjlighet att bedöma hur behandlingen fungerar över tid.³

En sensor kan visa hur blodsockret förändras. Värdena kan sparas så att det går att se hur blodsockret har varierat under dagar, veckor eller månader.³ Det kan till exempel vara bra för barn under natten när de sover.

En del sensorer larmar om blodsockret blir för lågt. Sensorn och insulinpumpen kan underlätta behandlingen, särskilt när du behöver hjälp att hålla koll på blodsockret och ändra insulindoser ofta. Värdena från sensorn kan överföras till en liten bärbar dosa eller till en app i en eller flera mobiltelefoner. En sensor kan vara ihopkopplad med en insulinpump, och vissa pumpar kan öka eller minska insulinet när det behövs.³ Det kan ge bättre stöd när blodsockret behöver följas ofta.

Möjliga effekter av särskilda behandlingar

Metformin hjälper levern att bilda mindre glukos och kan hjälpa kroppen att använda insulin bättre. Metformin kan också hjälpa dig att gå ner en liten mängd i vikt.¹

Vissa personer med typ 2-diabetes kan efter viktminskningskirurgi inte längre behöva använda diabetesläkemedel. Operationen kan också hjälpa vissa personer med fetma och typ 2-diabetes att gå ner mycket i vikt och få tillbaka blodsockret till ett hälsosamt område. Hur länge den förbättrade effekten varar kan variera mellan personer. För vissa personer med fetma och typ 2-diabetes kan operationen dessutom leda till att blodsockret återgår till ett hälsosamt område.¹

Vilka effekter du kan få beror på vilken diabetes du har och vilken behandling som passar dig. Uppföljningen hjälper vården att bedöma hur behandlingen fungerar och om dina blodsockervärden ligger på en bra nivå.

Nackdelar med behandling av diabetes

Belastning och praktiska begränsningar

Diabetesbehandling kan innebära flera uppgifter som behöver få plats i vardagen. I början kan det kännas jobbigt att hålla koll på blodsockervärdet och att ta insulin. För vissa blir behandlingen senare en rutin, men vägen dit kan ändå kräva tid och uppmärksamhet.

• Till en början kan det kännas jobbigt att behöva ha koll på blodsockervärdet och att ta insulin.³
• Insulinpennor kostar mer än nålar och sprutor.¹
• Det kan ta tid innan du lär dig hur mycket insulin som behövs i olika situationer.³

Hur mycket insulin som behövs kan påverkas av bland annat mat, fysisk aktivitet och hur du mår. Därför kan det vara svårt att i början förstå hur aktiviteter och mat påverkar blodsockret. Behovet kan också ändras när vardagen förändras, till exempel om du börjar träna mer. Vid insulinbehandling behöver du ta hänsyn till hur mycket du rör dig, vad och hur mycket du äter och hur du mår i övrigt. Behovet av insulin kan även variera under olika delar av menstruationscykeln, i klimakteriet och under graviditet. För barn kan insulinbehovet öka när kroppen växer och under puberteten.³ Det kan göra att behandlingen behöver följas och anpassas när kroppen eller vardagen förändras.

Om du använder insulinpump behöver du ändå alltid kunna använda insulinpenna om pumpen inte fungerar. Pumpens kateter ska bytas efter två till tre dagar, medan en kapsel som fungerar som insulinpump ska bytas var tredje dag. Pumpen kan också behöva kopplas ifrån när du duschar eller badar eller vid vissa idrottsaktiviteter.³ Sådana moment kan göra behandlingen mer praktiskt krävande.

Biverkningar och lågt blodsocker

Diabetesläkemedel kan ge biverkningar, och vissa läkemedel kan göra att blodsockret blir för lågt. Risken för lågt blodsocker kan uppstå om läkemedlen inte balanseras med mat och aktivitet. Det kan göra behandlingen mer svår att planera, särskilt när måltider eller aktivitetsnivå ändras.

• Vissa diabetesläkemedel kan orsaka lågt blodsocker om läkemedlen inte balanseras med mat och aktivitet.¹
• Diabetesläkemedel kan ge andra biverkningar, till exempel magbesvär och viktuppgång.¹
• En insulinkänning kan ge svettningar, darrningar, hunger och koncentrationssvårigheter.³

En insulinkänning uppstår när blodsockret blir mycket lågt. Symtomen kan därför påverka hur du mår och fungerar just då. Det kan också vara svårt att själv märka eller förklara symtomen, särskilt för yngre barn.

Begränsningar och komplikationsrisker

Olika behandlingar har olika begränsningar. GLP-1-läkemedel kan minska hunger och hjälpa till med viktnedgång, men de ersätter inte insulin. Det betyder att de inte kan användas som ersättning för insulin när kroppen behöver insulinbehandling.

• GLP-1-läkemedel ersätter inte insulin.¹
• Om insulintillförseln från en insulinpump upphör kan ketoacidos uppstå snabbare.³
• Om du ofta tar insulinsprutor på samma ställe kan det bildas en fettansamling som försämrar upptaget av insulin.³

En insulinpump kräver därför att insulintillförseln fungerar. Blodsockret kan stiga om pumpens kateter glider ut eller om nålen glider ur sitt läge. Det kan gå snabbare att få ketoacidos om tillförseln av insulin upphör.

Även insulin som tas med spruta kan påverkas av var sprutan tas. Om sprutorna tas på samma ställe många gånger kan det bildas en fettansamling i underhuden. Fettansamlingen kan göra att insulin tas upp sämre, och upprepade sprutor på samma ställe kan också skada vävnaden.

Vem kan hjälpa dig med behandling av diabetes?

Diabetesmottagning och diabetesteam

När du har typ 1-diabetes undersöks och behandlas du vid en diabetesmottagning. På mottagningen finns ett diabetesteam med vårdpersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. Du kommer att ha en regelbunden kontakt med diabetesteamet.³

Teamet kan hjälpa dig att förstå sjukdomen och hur du kan påverka den själv.³ Du kan få stöd, svar på frågor och råd om hur du kan hantera olika situationer i vardagen. Teamet kan också följa hur behandlingen fungerar och prata med dig om sådant som blodsockermätningar, matvanor, fysisk aktivitet och andra läkemedel.

Diabetesteamet kan bland annat bestå av flera olika yrkesgrupper:

• En läkare som ansvarar för behandlingen och uppföljande kontroller.³
• En diabetessjuksköterska som bland annat visar hur du ska ta insulin och blodprover.³
• En dietist som berättar hur mat och aktivitet påverkar blodsockret, och som ger råd i frågor om mat.³
• En psykolog att prata med om det behövs.³
• En kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd.³
• En fotterapeut.³
• En fysioterapeut.³

Vilka personer i teamet du träffar kan därför variera beroende på vilket stöd du behöver. Andra personer i diabetesteamet kan du träffa när det behövs.

Kontakt och rådgivning

Förutom återbesök kan du ha kontakt med diabetesteamet på olika sätt. Kontakten kan till exempel ske genom mejl, telefon eller videosamtal.³ Vid återbesöken kan teamet följa hur behandlingen fungerar och ge dig möjlighet att ställa frågor om vardagen med diabetes.

Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt på telefon.³ På 1177.se kan du läsa information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.

Delaktighet i vården

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du kan ställa frågor om informationen inte räcker för att du ska förstå behandlingen eller olika behandlingsalternativ.³

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.³ Det kan göra det lättare att få information och ställa frågor om din diabetesbehandling.

Vanliga frågor om behandling av diabetes

Måste jag ta insulin vid typ 1-diabetes?

Ja. Vid typ 1-diabetes måste du ta insulin eftersom bukspottkörteln inte tillverkar insulin.¹ Du behöver också kontrollera blodsockret som en del av behandlingen.³

Insulin kan tas med nål och spruta, insulinpenna eller insulinpump.¹ Du och diabetesteamet går igenom vilka olika insulin som finns och hur många doser insulin som behövs varje dag.³ Vilket sätt som passar kan därför ingå i planeringen tillsammans med diabetesteamet.

Kan behandlingen av typ 2-diabetes ändras med tiden?

Ja, behandlingen kan behöva ändras. Personer med typ 2-diabetes kan med tiden behöva mer än ett diabetesläkemedel för att kontrollera blodsockret. Två eller tre diabetesläkemedel tillsammans kan sänka blodsockret bättre än ett enda läkemedel.¹

Även en person som inte brukar ta insulin kan behöva insulin under graviditet eller sjukhusvård. Vilket diabetesläkemedel du tar beror bland annat på vilken typ av diabetes du har och hur väl läkemedlet håller blodsockret på en bra nivå. Andra sjukdomar, läkemedelskostnader, försäkringsskydd, tillgång till vård och livsstil kan också påverka vilket diabetesläkemedel du tar.¹

Ska jag ändra eller sluta med diabetesläkemedel själv?

Nej. Du ska inte ändra eller sluta med dina diabetesläkemedel på egen hand. Prata med vårdgivaren först om diabetesläkemedlen ska ändras eller avslutas.⁵

Det är viktigt att du förstår din behandlingsplan. Fråga vårdgivaren om du är osäker på vad läkemedlet gör, när du ska börja ta det, hur mycket du ska ta eller vad du ska göra om du får biverkningar. Om informationen inte räcker för att du ska förstå behandlingen ska du ställa frågor.³