Schizofreni
En person med rakat huvud döljer sitt ansikte bakom sina händer.

Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som uppemot en halv procent av befolkningen drabbas av. Tillståndet kan vara allvarligt.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med schizofreni på en plats som passar dig.

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en form av psykos som påverkar verklighetsuppfattningen. Läs mer.

Vad är schizofreni?

Schizofreni klassas som en psykossjukdom. Det innebär att du tolkar sådant du är med om på ett annat sätt än de flesta andra, och att du har vanföreställningar. Saker du upplever behöver alltså inte vara förankrade i verkligheten. Det kan till exempel innebära att dina sinnesintryck är förvanskade så att du hör och ser saker eller känner dofter som inte är där.

För en schizofren person kan det vara svårt att klara av ett vanligt jobb, nära relationer kan också påverkas. Du är inte psykotisk hela tiden utan sjukdomen kommer ofta i skov som sedan går över. Det finns behandling som fungerar bra vid schizofreni, som gör att vardagen kan fungera normalt.

Paranoid schizofreni är en variant av sjukdomen där den drabbade på felaktiga grunder anser sig vara förföljd. Schizoaffektivt syndrom är en kombination av schizofreni och bipolär sjukdom.

Hur börjar schizofreni?

Schizofreni kan bryta ut närsomhelst, många drabbas för första gången när de är strax under 30 år. Även barn kan bli sjuka men det är ovanligt med ett sjukdomsutbrott innan sena tonåren.

Vanliga symtom på schizofreni

Schizofreni kommer sällan plötsligt utan det handlar ofta om symtom som kommer stegvis innan man kan börja tala om ett sjukdomsutbrott. Här är några av de vanligaste symtomen vid schizofreni:

  • du uppfattar verkligheten på ett annat sätt än människor i din omgivning
  • omvärlden känns obekant och obehaglig
  • det känns som att du har olika personligheter med egna tankar och karaktärsdrag
  • människor reagerar på sådant du gör och säger som att det är avvikande
  • dina tankeprocesser påverkas så att det är svårt att tänka sammanhängande
  • du är extra känslig för sinnesintryck
  • du sover dåligt
  • du har svårt att planera och genomföra vanliga saker i din vardag.

Vad det innebär att uppfatta verkligen annorlunda kan betyda helt olika saker för olika personer. Det kan handla om allt från dödsskräck och paranoia till att känna det som att man är oövervinnerlig och står i förbindelse med gud. Det behöver dock inte vara så dramatisk utan det kan handla om subtila förändringar av hur du tänker och förnimmer. Ofta har du svårt att själv förstå att du står under påverkan från din sjukdom, även om människor omkring dig reagerar med oro och inte verkar begripa vad du gör eller säger.

Att lära sig att känna igen tidiga tecken på schizofreni är viktigt eftersom åtgärder då kan sättas in snabbt. Vilka dessa tecken är kan variera från person till person. För 5-många kan ett psykosutbrott föregås av ångest eller depression. Sömnrubbningar och koncentrationsstörningar är andra tidiga tecken på att ett utbrott kan vara på gång om du har diagnosen schizofreni.

Hur är en person med schizofreni?

Här är några saker som kan tyda på att en person i din närhet kan lida av schizofreni och är i behov av hjälp:

  • personen pratar och tänker på ett sätt som är svårt att förstå
  • inkonsekvent och avvikande beteende
  • personen isolerar sig socialt
  • personen har problem med att ta hand om sig själv.

Hur får man schizofreni?

Man vet inte varför vissa drabbas av schizofreni. Sjukdomen anses kunna ha flera orsaker och ofta tycks det vara en kombination av faktorer som utlöser den. Ärftlighet är en faktor vid schizofreni. Genetiska faktorer kan ge en större känslighet för faktorer i omvärlden. Förekomsten av olika substanser i hjärnan, till exempel dopamin, kan också spela roll. Så även om det inte finns ett tydligt svar på hur man får schizofreni, vet man en del om vad som inverkar.

En vanlig anledning till att en person med diagnosen schizofreni går in i en ny psykos är att personen har slutat ta sin medicin. Utbrott kan också utlösas av negativa händelser som bråk med en nära anhörig.

Egenvård vid schizofreni

Det är bra att informera närstående om att du är sjuk och vad det kan innebära för dem och dig om du går in i en psykos. Då kan ni ha en plan redo om du skulle uppvisa tecken på en ny psykos. Det är också viktigt att du själv har kunskap om din sjukdom. Att undvika droger och alkohol kan minska risken för att blir sjuk i schizofreni.

Behandling vid schizofreni

Behandlingen kan se ut på många olika sätt om du har schizofreni. Stödinsatserna utgår från vad du har för behov och hur allvarliga dina problem är. Du kan ha rätt till boendestöd, eller en kontaktperson som hjälper dig med olika vårdkontakter och byråkratiska processer. Vissa behöver sjukhusvård under ett skov men för andra räcker det med samtalsstöd eller terapi.

Behandling med läkemedel utgör i de flesta fall en mycket viktig del av behandlingen vid schizofreni. Det finns många olika antipsykotiska läkemedel och det kan krävas att man provar några olika, i olika dosering, för att komma fram till vad som fungerar bäst för dig. Du kan också få läkemedel mot till exempel ångest, depression och sömnsvårigheter ifall det är en del av din symtombild.

Diagnos vid schizofreni

Det är mycket viktigt att ta kontakt med vården vid tecken på schizofreni eller någon annan psykossjukdom. En diagnos innebär också ett säkerställande av att det inte är någon annan sjukdom som orsakar till exempel förändrade sinnesintryck. I vissa fall kan det vara motiverat att göra en intervention och ta kontakt med vården för någon annans räkning även om personen inte uppfattar sig som psykotisk.

Det krävs ofta en utredning innan man kan fastställa att du har schizofreni men du kan göra ett schizofreni-test för att få en indikation på om du är sjuk.

Vem kan hjälpa dig vid schizofreni?

Kan schizofreni behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan förnya recept men inte ställa diagnos vid schizofreni utan det krävs en ordentlig utredning.

Publicerad:
9 juni 2023 kl 10:33
Uppdaterad:
17 juli 2023 kl 16:01
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor: