Hetsätning
En kvinna omgiven av läsk och munkar hetsäter kringlor.

Hetsätning

Hetsätning är att äta mycket, utan att vara hungrig och känna ångest för det efteråt. Här kan du läsa allt om hetsätning.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med hetsätning på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Hetsätning

Viktiga telefonnummer
  • Ring 1177 och fråga efter ätstörningsenheten om du eller någon du oroar dig för visar symtom på hetsätning.
  • 901 01 – Självmordslinjen
Vad är hetsätning?

Hetsätning är en ätstörning som många drabbas av som kan leda till viktuppgång och försämrad självbild. Läs mer.

Vad är hetsätning?

Hetsätning är att i perioder äta mycket mer mat än du behöver, utan att kunna kontrollera beteendet. Matmissbruk är ofta skamfyllt och hetsätning kan skapa en destruktiv spiral som är svår att bryta på egen hand. Det är viktigt att vara medveten om att hetsätning inte är ett friskt beteteende utan en sjukdom som det går att bli frisk från.

Hetsätning är en viktig komponent i bulimi och förekommer även som en del i andra ätstörningar. Hetsätning kan också vara en så kallad atypisk ätstörning. Det innebär att du inte uppfyller kriterierna för andra störningar. Det anses vara den vanligaste typen av ätstörning. Hetsätning kan drabba båda könen och uppträda oavsett ålder.

Vad händer i kroppen vid hetsätning?

Vid hetsätning signalerar hjärnan hunger trots att din kropp inte är i behov av näring just då. Hetsätning leder ofta till snabb viktuppgång, även om du bara hetsäter i perioder. Växlar du mellan att banta och att hetsäta kommer kroppen att vänja sig vid att klara sig på få kalorier och sedan lagra hela överskottet när du äter mycket. Det görs i form av fettvävnad. Hetsätning kan även leda till höjt blodtryck och öka risken för att du drabbas av diabetes, särskilt om det pågår länge.

Hur vet man om man hetsäter?

Hetsätning är en ätstörning som du kan utveckla snabbt men det är också något som kan förvärras gradvis. I de fallen är det svårt att veta när du korsat gränsen för vad som kan anses vara en störning. Här är några symtom på att du har en hetsätningsstörning:

  • Du äter i perioder betydligt mer än vad som är normalt.
  • Du har skuldkänslor och känner ångest på grund av att du hetsätit.
  • Du försöker dölja för andra hur mycket du äter och äter när du är ensam.
  • Du äter snabbare än normalt.
  • Du känner ett starkt sug efter en viss typ av mat.
  • Du äter mycket, fast du inte är hungrig.

Om du känner dig hungrig hela tiden eller fastnar i att tröstäta så kan det bero på något annat än vad som definieras som hetsätning.

Orsak till hetsätning

Hetsätning kan ha många bakomliggande orsaker. Ofta är det en kombination av faktorer som leder till att du får en ätstörning. Vissa hetsäter för att det dämpar ångest eller blir ett sätt att hantera obearbetade känslor. Problematiken liknar då andra former av missbruk.

Hetsätning kan också hänga ihop med ADHD eller bero på ärftlighet.

Hur blir man av med hetsätning?

Självhjälp är viktigt vid hetsätning. Du kommer att behöva ändra vanor som hänger ihop med ditt ätande. Det är viktigt att du inte skuldbelägger dig själv för att du hetsäter. Att ta del av självhjälpsböcker och steg-för-steg-program kan ge dig den kunskap du behöver för att bryta destruktiva mönster som leder till hetsätning. När du känner till de psykologiska mekanismer som leder till att just du hetsäter brukar det bli lättare att inte följa impulsen att äta överdrivet mycket. Att söka stöd hos någon du litar på eller en patientförening kan också vara ett viktigt steg i rätt riktning.

Om du behöver bli av med sötsug kan det hjälpa att försöka jämna ut blodsockret genom att äta mer långsamma kolhydrater och försöka motstå frestelsen att äta eller dricka något sött under en period. Att ha ett kostschema kan vara en fördel vid hetsätning. Då kan du inte lura dig själv i samma utsträckning, när du får impulsen att vräka i dig mat.

Behandling vid hetsätning

Hetsätning kan behandlas med samtalsstöd, KBT och psykoterapi. De flesta som söker hjälp för hetsätning blir helt friska men det krävs ofta regelbundna möten med en terapeut i ett par månaders tid. Fluoxetin och andra läkemedel kan också ges som ett led i behandlingen av hetsätning. Oavsett hur behandlingen sker försöker man komma åt orsaken till att du hetsäter och inte bara behandla beteendet i sig.

I allvarligare fall av hetsätning kan det finnas möjlighet till dagvård på en specialistmottagning där du till exempel äter tillsammans med andra.

Riktlinjer vid vård för hetsätningsstörning

Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer för vård av personer med hetsätningsstörning. Personer med hetsätningsstörning kan erbjudas KBT som är ätstörningsanpassad. Ett annat alternativ är interpersonell psykoterapi (IPT).

Diagnos vid hetsätning

Innan behandling inleds gör man en utredning för att fastställa vad du har för ätstörning. Om du lider av hetsätning i samband med anorexi eller bulimi är det viktigt att du får adekvat vård snabbt eftersom det är tillstånd som kan göra dig allvarligt sjuk.

Vem kan hjälpa dig vid hetsätning?

Kan hetsätning behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan inte ställa diagnosen hetsätning men kan fungera som stöd och ge dig råd kring hur du ska gå vidare med sjukdomen.

Publicerad:
9 december 2022 kl 10:51
Uppdaterad:
14 maj 2024 kl 11:00
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!