När du har prestationsångest känner du en stark rädsla och oro för att inte leva upp till verkliga eller upplevda förväntningar.
Att känna prestationsångest är att vara rädd för att misslyckas eller att inte kunna leva upp till dina egna eller andras krav. Du kan till exempel ha prestationsångest inför ditt jobb, skolan eller inför ditt föräldraskap. Du kan även ha prestationsångest inför sex. Prestationsångest är inte en psykiatrisk diagnos, men du kan ändå mycket dåligt av det. Du kan drabbas av prestationsångest både som vuxen och barn.
Känner dig igen dig på följande symtom kan du lida av prestationsångest:
Prestationsångest är mycket sällan kopplat till din faktiska prestation. Istället hänger det vanligen samman med en svag självkänsla. Hur stark din självkänsla är beror dels på din medfödda personlighet och dels på hur du behandlats under din barndom. Du kan också få en försämrad självkänsla av att exempelvis förlora ditt jobb eller en nära relation.
Då prestationsångest ofta är en konsekvens av låg självkänsla, kan du försöka träna upp den. Eftersom din självkänsla har formats under lång tid kan du behöva tålamod innan du märker en förbättring. Här är några metoder för att stärka självkänslan, sänka dina prestationskrav och hantera din prestationsångest:
En viss oro inför pressande situationer som ett prov eller en tävling är helt normalt. Men om du undviker situationer som ger dig ångest så pass att din vardag och livskvalitet påverkas negativt bör du söka hjälp. Det kan vara att du exempelvis slutar gå till skolan, träffa vänner eller inte fortsätter med en aktivitet du egentligen tycker om. Det finns test för prestationsångest som du kan göra online, som kan göra det tydligt för dig hur din prestationsångest påverkar dig i vardagen. Genom samtalsstöd eller kognitiv beteendeterapi (KBT), kan du lära dig att hantera din oro.
Prestationsångest är inte en diagnos utan en känsla. Men du kan må psykiskt dåligt och behöva hjälp för att kunna hantera den. Ibland är prestationsångest kombinerad med andra psykiska besvär såsom depression eller ångest. En psykolog eller kurator kan hjälpa dig att ställa rätt diagnos.
Du kan få samtalsstöd och rådgivning via en vårdgivare på nätet.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!