Artros är en kronisk ledsjukdom som behandlas genom fysisk aktivitet och vid behov, viktminskning. Ibland kan kirurgi behövas.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Artrosbehandling?
Artros är en ledsjukdom där brosket bryts ner snabbare än kroppen hinner bygga upp nytt.1 När brosket förändras kan leden bli stel, göra ont och bli svullen. Besvären kan också göra det svårt att röra sig som vanligt.
Vanliga besvär vid artros är stelhet, värk, smärta, svullnad och svårigheter att röra sig.1 Smärtan kommer ofta när du belastar eller rör leden, men artros kan också ge ont när du vilar. Besvären kan komma i perioder med mer eller mindre symtom.
Artros kan finnas i många olika leder.1 Det gäller bland annat höft, knä, hand, fingrar, tumme, stortå, käke, axel och rygg. Vilken led som är påverkad har betydelse för vilka rörelser och delar av vardagen som blir svåra.
Artros drabbar inte bara äldre. Ungefär fem procent av personer mellan 35 och 55 år beräknas ha artros i någon led.2
Risken för artros kan öka vid övervikt, fysisk inaktivitet, tidigare ledskador och ärftlighet. Upprepad eller tung belastning kan också ha betydelse, särskilt för höft- och knäleder.
Man uppskattar att var tionde man och var femte kvinna över 60 år har artros.
Endast några få, runt 10 procent, behöver operation. Då byter man oftast ledytorna till metall och plast.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Artrosbehandling på några av våra populära platser.
Vanlig motionsaktivitet och aktivitet i det dagliga livet har inte visats påskynda artrosförloppet.3 Därför finns det vanligtvis ingen anledning att helt sluta vara aktiv på grund av artros. Du kan i stället behöva anpassa hur mycket eller hur hårt du belastar leden efter dina besvär.
Behandlingen vid artros kan beskrivas som en pyramid med flera nivåer. Grundbehandlingen består av information, fysisk aktivitet och viktreduktion vid behov.3 Grundbehandlingen erbjuds alla som har artros.
Information kan handla om vad artros är och hur fysisk aktivitet och vikt kan påverka besvären. Fysisk aktivitet och träning är en viktig del av behandlingen eftersom det kan minska smärta och andra besvär av artros.
Läkemedel, ortopedtekniska åtgärder och hjälpmedel kan användas som komplement till grundbehandlingen.2 Ortopedtekniska åtgärder kan till exempel vara en ortos, och hjälpmedel kan underlätta rörelse eller avlasta en led.
Operation är den högsta nivån i behandlingspyramiden och blir aktuell för en mindre del av personer med svår artros.2 De flesta som har artros behöver inte opereras. Den vanligaste operationen är att den drabbade leden ersätts med en konstgjord led, som kallas ledprotes.
Bedömningen börjar med att du får berätta om dina besvär, till exempel när de började, hur de påverkar vardagen och i vilka situationer du får ont. Diagnosen artros ställs vanligtvis genom sjukdomshistoria och en undersökning av leden, musklerna och ligamenten.2 Vårdpersonalen bedömer bland annat hur rörlig och stabil leden är och hur starka musklerna kring leden är.
De flesta som söker vård behöver inte röntgas för att få diagnosen artros.1 Röntgenförändringar kan saknas tidigt och stämmer inte alltid överens med hur stora besvär du har. Röntgen kan användas när diagnosen är osäker eller när ortopedisk kirurgi övervägs.3
Behandlingen börjar vanligtvis med information, fysisk aktivitet och råd om hur du kan anpassa vardagen. Fysioterapi används för att bibehålla rörlighet, muskelstyrka och funktion.4 Du kan få hjälp att hitta aktiviteter och övningar som passar dina behov och förutsättningar.
Artrosskolan kan ge information, egenvårdsråd och ett individuellt anpassat träningsprogram.2 Den kan finnas digitalt eller på plats, individuellt eller i grupp. Du kan fråga en fysioterapeut eller vårdcentralen vilka möjligheter som finns där du bor.
Om du har övervikt kan viktreduktion minska belastningen på lederna.1 Bassängträning kan användas för personer med svåra belastningssmärtor, grava felställningar eller kraftig övervikt.3 Träning i vatten kan göra det möjligt att börja träna funktion även när belastning på land är svår.
Om grundbehandlingen inte räcker kan olika tillägg användas. Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken led som är drabbad och hur dina besvär ser ut.
Kortisoninjektion kan ge en tillfällig lindring när leden är inflammerad, till exempel om den är svullen eller varm. Andra tilläggsbehandlingar kan också diskuteras när du fortfarande har ont trots regelbunden träning. Hjälpmedel kan ibland underlätta förflyttningar eller andra aktiviteter i vardagen.
Om icke-kirurgisk tilläggsbehandling inte ger tillräcklig symtomlindring kan remiss till ortoped övervägas.3 Vid knäartros brukar fysioterapi och eventuell behandling med NSAID ha prövats innan remiss, och en belastad röntgenbild kan behövas inför bedömningen. Ortopeden bedömer tillsammans med dig om operation är lämplig.
Den vanligaste operationen vid artros är att den drabbade leden ersätts med en protes.2 Knä- och höftledsoperationer är exempel på sådana operationer. I vissa fall kan en annan operation komma i fråga, till exempel en vinkelosteotomi i knät, där belastningen på leden minskas utan att hela leden byts ut.
Vid en knäprotesoperation byts knäleden ut mot en konstgjord led av metall och plast.5 Inför operationen kan du få ryggbedövning eller narkos. Läkaren gör ett snitt i knät, byter ut leden och syr sedan ihop snittet.
Efter knäoperation får patienten ett träningsprogram och stöd av fysioterapeut. Du får hjälp att börja röra på knät och får övningar att göra hemma. Du kan också behöva kryckor under de första veckorna. Uppföljning sker vanligtvis efter operationen, och då kan vårdpersonalen bland annat kontrollera såret och hur rehabiliteringen går.
Behandlingen planeras efter dina besvär, vilken led som är påverkad och hur mycket vardagen påverkas. Du ska få information om olika behandlingsalternativ och möjlighet att ställa frågor innan du tar ställning till fortsatt behandling.
Kostnaden kan skilja sig mellan olika undersökningar och behandlingar vid artros. En vanlig slätröntgenundersökning är relativt billig.3 Den kan användas när diagnosen är osäker eller när en remiss till ortoped för kirurgisk behandling övervägs.
Biologiska injektionsbehandlingar, som hyaluronsyra, PRP och stamcellsbehandling, är ofta kostsamma. Det vetenskapliga stödet för deras effekt är begränsat, och behandlingarna erbjuds därför inte i det allmänna sjukvårdssystemet.4
Höftproteskirurgi har visat sig vara en mycket kostnadseffektiv behandling.6 Vid tilläggsbehandlingar bör kostnaden vägas samman med om du upplever en förbättring och med risken för biverkningar.3 Vilken behandling som passar dig beror på dina besvär och bedöms tillsammans med vårdpersonalen.
Regelbunden träning och rörelse kan minska smärta och andra besvär av artros.1 Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen eftersom den kan göra det lättare att röra sig och bidra till att du mår bättre.
Träning stärker musklerna kring leden och gör leden mer stabil. När musklerna blir starkare kan du få mindre ont och bättre rörlighet. En fysioterapeut kan hjälpa dig att anpassa träningen efter dina behov. Träning gör också att leden blir mer stabil, vilket kan ge bättre rörlighet och mindre smärta. En fysioterapeut kan ge råd om hur just du ska träna.1 Regelbunden träning kan behöva fortsätta för att du ska behålla nyttan av den.2
Det spelar ingen roll om du tränar styrka eller kondition – båda varianterna har visat sig ha lika god effekt på minskad smärta och förbättrad funktion vid artros.2 Det kan därför vara lättare att välja en träningsform som passar dig och som du trivs med.
Om du har övervikt kan viktnedgång minska belastningen på lederna. Det kan ge mindre smärta och bättre rörlighet i lederna.1
Kunskap om artros kan göra det lättare att anpassa vardagen och hantera besvären. I en artrosskola får du information om egenvård och råd om hur du kan anpassa vardagen för att få mindre besvär. Utvärderingar visar att runt en femtedel av deltagarna kan sluta med smärtstillande läkemedel efter att de har tagit till sig informationen och gjort förändringar.2
Hjälpmedel kan underlätta förflyttning och vardagsaktiviteter. De kan till exempel hjälpa dig att avlasta en led, förflytta dig, nå saker eller klä på och av dig. Hjälpmedel kan även underlätta att gå på toaletten och sköta hygienen. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att få hjälpmedel.1
En arbetsterapeut kan ge råd om redskap, hjälpmedel och hur de används. Arbetsterapeutiska råd kan också hjälpa dig att fortsätta vara aktiv och delaktig i arbete och fritid, genom information om ergonomi och anpassning av aktiviteter.2
Vid knäartros kan en knäprotes göra det lättare att röra leden och minska smärtan. De flesta personer som opereras för knäartros kan gå och röra sig mycket bättre efter några veckor.5
Efter en knäoperation får du hjälp av en fysioterapeut att börja röra på knät igen. Du får också ett träningsprogram med övningar att göra hemma, vilket är viktigt för att knät ska fungera bra efter operationen.
Höftproteskirurgi är en välutvecklad behandling. Studier har visat mycket goda resultat, och höftproteskirurgi kan återställa funktion och välbefinnande till nivåer nära det normala för åldern. Tekniken för höftproteskirurgi är väletablerad. Efter operationen kan du i normalfallet leva ett aktivt liv med promenader, trädgårdsarbete, cykling och simning.6
Cirka 88 procent av knäprotesoperationerna är totalproteser och 12 procent är halvproteser.4
Grundbehandlingen kan minska besvär och förbättra funktionen, men den kan inte ta bort artrosen. Det finns ingen behandling som helt kan stoppa artrosutvecklingen.2 Målet är därför framför allt att minska smärtan och förbättra hur leden fungerar.
Träning kan initialt orsaka ökad smärta. Smärta som hänger ihop med aktiviteten är ofta ofarlig, men bör inte överskrida gränsen för acceptabel smärta.3 Det kan därför vara svårt att hitta en lagom nivå i början, särskilt om leden redan gör ont vid belastning.
Träningens effekt är inte bestående om du slutar träna.2 För att få en bestående nytta av träningen måste den utföras mer eller mindre kontinuerligt. Det innebär att behandlingen kan kräva regelbundenhet under lång tid, även när besvären har minskat.
Resultatet kommer inte alltid snabbt. Det tar åtminstone fem till sex veckor innan du ser resultat av träningen.2 Under den första tiden kan du därför behöva fortsätta träna trots att skillnaden ännu inte märks tydligt.
Läkemedel kan ge smärtlindring, men effekten varierar mellan olika personer och behandlingar. Vid artrossmärta är effekten av paracetamol utöver placebo i genomsnitt tveksam.3 Paracetamol kan ändå möjligen vara till hjälp vid vissa typer av artrossmärta.
Opioider bör undvikas vid artrossmärta.3 Effekten är relativt liten, läkemedlen är beroendeframkallande och risken för biverkningar är hög. Det är särskilt viktigt att väga denna begränsade effekt mot riskerna eftersom artros ofta är långvarig.
En kortisoninjektion kan ge tillfällig smärtlindring, men effekten kan vara kortvarig. Det finns inte heller säkra belägg för långtidseffekt på smärta eller sjukdomsprogress vid kortisoninjektion i knäleden.4
Evidensen för flera biologiska injektionsbehandlingar är begränsad.4 Det gäller hyaluronsyra, PRP och stamcellsbehandling. Resultaten varierar mellan studier, och behandlingarna saknar tydligt stöd för långsiktig strukturell påverkan av artrosutvecklingen.
Dessa behandlingar är ofta kostsamma och erbjuds därför inte i det allmänna sjukvårdssystemet. Kostnaden kan vara en praktisk begränsning, särskilt när nyttan är osäker och risken för biverkningar också behöver vägas in.
Akupunktur har ingen bevisad effekt utöver placebo vid höftsmärta.3 Effekten kan däremot vara annorlunda vid knäsmärta, där behandlingen kan ha viss effekt utöver placebo.
En operation kan minska besvär, men innebär också risker och en period med återhämtning. Efter en knäprotes kan komplikationer vara infektion, blodpropp och lossning.4 Det finns även risk för slitage och problem från knäskålen, och vissa patienter behöver därför opereras igen.
Återhämtningen efter en knäprotes tar relativt lång tid. Det kan ta upp emot ett halvår innan du uppnår din möjliga funktion.4 Du kan behöva kryckor i några veckor och träna enligt ett särskilt program efter operationen.
Knät kan ta upp till ett år att kännas helt bra efter operationen.5 De flesta kan gå och röra sig mycket bättre efter några veckor, men förbättringen sker alltså inte alltid samtidigt som du börjar gå bättre.
Efter en höftprotes avråds tyngre aktiviteter som löpning ofta från.6 Det kan begränsa vilka idrotts- och fritidsaktiviteter du kan återgå till efter operationen. Promenader, trädgårdsarbete, cykling och simning anges däremot som aktiviteter som en normalpatient kan leva aktivt med efter en höftprotes.
Om du har symtom på artros som påverkar dig i vardagen kan du kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut.1
Om du misstänker artros i handen eller fingrarna kan du kontakta en arbetsterapeut.1
Du kan bli undersökt av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller ibland en läkare. Vårdpersonalen pratar med dig och undersöker hur rörlig och stabil leden är. De undersöker också hur starka musklerna kring leden är. Det räcker vanligtvis för att bedöma om dina besvär beror på artros.
En fysioterapeut kan göra en individuell bedömning av ledens rörlighet, musklernas styrka och hur detta fungerar i vardagsrörelser.2 Fysioterapeuten kan också hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram som passar dina behov.
En arbetsterapeut kan undersöka din hand om du har svårt att greppa och använda den. Arbetsterapeuten kan också ge ergonomiska råd och hjälpa till att anpassa arbetsplatsen vid behov.7
Arbetsterapeuten kan dessutom ge råd om redskap, hjälpmedel och ortoser som kan underlätta vardagen. Det kan till exempel handla om hjälpmedel för att resa dig, komma i och ur badkaret eller använda handen vid olika aktiviteter.
Om du har övervikt kan du vid behov hänvisas till en dietist för intensifierade livsstilsförändringar i viktreducerande syfte.3
De flesta patienter med knäartros kan hanteras i primärvården.4 Du kan oftast följas av en fysioterapeut vid behov.
Du kan söka direkt till en artrosskola om du har ledbesvär. Du behöver inte någon remiss från läkare för att gå en artrosskola.2 Artrosskolan kan drivas individuellt, i grupp eller genom internet, och kan ge information om artros, egenvård och hur du kan anpassa vardagen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5
Vid stora besvär där du önskar diskutera kirurgi ska remiss ställas till ortopedkirurg. Inför en sådan remiss bör fysioterapi och eventuellt NSAID ha provats i minst tre månader, och det bör finnas en belastad slätröntgen som inte är äldre än sex månader.4
Du kan fråga vårdpersonalen vilka behandlingsalternativ som passar dig och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Artros kan inte botas, men går det att minska besvären?
Det går inte att bota artros men det går att minska besvären. Genom att träna regelbundet får många betydligt mindre ont.1 Det finns idag ingen behandling som helt kan stoppa artrosutvecklingen, men med behandling som inriktas på att förbättra muskelfunktionen finns goda förutsättningar för att smärtan minskar och att du upplever att din funktion förbättras.2
Vilken behandling hjälper flest med knäledsartros?
De flesta med knäledsartros får hjälp av träning och ökad kunskap. Träning och kunskap om sjukdomen räcker som behandling för de allra flesta. Endast ett fåtal behöver opereras.1
Är det farligt att träna trots smärta?
Det är inte farligt om det gör ont när du tränar, men anpassa övningarna efter vad du klarar. Hur tungt och mycket du kan träna varierar från person till person.1 Träning kan initialt orsaka ökad smärta.3
Vem kan hjälpa mig att anpassa träningen?
En fysioterapeut kan ge råd om hur just du ska träna.1 Fysioterapeuten kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram som passar för dina behov. En fysioterapeut kan också hjälpa dig att dosera din fysiska aktivitet utifrån hur du mår och vilken dagsform du har.2
När kan en operation bli aktuell?
Du kan behöva en operation om du har mycket ont trots att du tränar regelbundet. Du kan också behöva en operation om besvären gör att din livskvalitet blir sämre. De flesta som har artros behöver inte opereras.1
Vad händer om andra behandlingar inte hjälper?
Som sista alternativ kan du behöva opereras, men det är bara om andra behandlingar inte har hjälpt. Den vanligaste operationen vid artros är en så kallad protesoperation. Då ersätts den sjuka leden med en konstgjord led.1
Hjälper nyponpulver eller kollagen mot artros?
Det finns inga vetenskapliga studier som visar att kosttillskott som nyponpulver och kollagen kan minska artros eller bygga upp brosket. Vissa upplever ändå att det lindrar besvären. Det är därför viktigt att skilja mellan en egen upplevelse av lindring och vad vetenskapliga studier visar.1
Vad hjälper flest personer med artros?
Träning och kunskap om sjukdomen är den behandling som hjälper flest. Det är vetenskapligt bevisat att regelbunden träning och rörelse minskar smärta och andra besvär av artros.1 För att få en bestående nytta av träning måste den utföras mer eller mindre kontinuerligt.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.