Artros

Artros är en reumatisk ledsjukdom som påverkar brosket som finns i våra leder. Brosket är en typ av bindvävnad som hjälper lederna att glida smidigt mot varandra när vi rör på oss. Vid artros bryts brosket ner snabbare än det hinner bildas nytt, vilket gör att det blir tunnare och tunnare, och kan i värsta fall försvinna helt. Det är vanligt att få:

• knäleder
• fingrarnas leder
• ryggen
• stortåns grundleder.

Vad är orsaken till artros?

Varför får man artros? Artros är vanligare bland äldre, eftersom brosket blir skörare med åren, men personer i alla åldrar kan drabbas. Det finns också andra faktorer som kan öka risken att drabbas av artros, exempelvis:

• Yrken som innebär långvarig eller upprepad belastning på lederna
• Fysisk inaktivitet och muskelsvaghet
• Skador på lederna, till exempel idrottsskador
• Övervikt
• Ärftlighet

Man kan få artros i alla kroppens leder, men oftast är det en specifik led som drabbas. Vanligast är knäledsartros och höftledsartros. Andra leder där det är vanligt att artros uppstår är stortån, fingrarna, axeln, käkleden och ryggen. Det finns också generaliserad artros, när man får artros i flera leder, men denna variant av sjukdomen är mycket ovanlig.

De symtom du kan känna som kan tyda på att du har artros är:

• Värk
• Smärta
• Svullnad
• Nedsatt rörlighet
• Stelhet

Symtomen kommer ofta smygande långsamt, och man upplever dem till en början endast vid belastning. Vid längre gången artros kan man även uppleva symtom vid vila.

Artros är en kronisk sjukdom och kan aldrig botas helt, så behandlingen syftar till att lindra smärta och öka rörlighet i den drabbade leden. I första hand görs detta genom träning och att man får lära sig mer om sjukdomen. I många fall finns det möjlighet att gå en så kallad artrosskola och hos en fysioterapeut kan du få övningar anpassade efter dina besvär. Vid behov kan viktnedgång också vara nödvändigt för att minska besvären.

Operation är också en möjlighet vid artros, men det är inte så vanligt. Cirka 10 % av dem som drabbas av artros genomgår en operation, som oftast innebär att man byter ut den drabbade leden mot en konstgjord.

Diagnos av artros ställs oftast utifrån patientens berättelse om symtom, och en undersökning av lederna. Om det finns några oklarheter kan en röntgen vara aktuell, men det är inte det bästa verktyget för att ställa diagnos. En röntgenundersökning kan visa om det finns tecken på artros i lederna, men säger inget om hur svåra besvären är. Man han ha artrosförändringar utan att uppleva några symtom alls, eller ha svåra symtom utan att det syns tydligt på röntgen.

Det bästa du kan göra vid artros är att röra på dig. Genom rörelse minskar smärtan, och rörligheten i lederna förbättras, samtidigt som du bygger upp musklerna. Det spelar inte så stor roll vilken träningsform du väljer, både styrketräning och konditionsträning har visat sig ge god effekt vid sjukdomen, särskilt i ett tidigt skede. Det är viktigare att du väljer en träningsform som du tycker om, så att du gör den kontinuerligt.

Det gäller att vara tålmodig med träningen, det kan ta några veckor innan du ser tydliga förbättringar, men på sikt ger den goda resultat.

Hur hårt kan man träna med artros?

Det är viktigt att tänka på att det går bra att träna med artros även om det gör ont. Så länge smärtan återgår till samma nivå som den var på innan du tränade inom 24 timmar är det ingen fara. Om du upplever ökad smärta som håller i sig längre än så rekommenderas att du anpassar intensiteten på träningen, men inte att du slutar träna helt.

• Vårdcentral
• Ortoped
• Fysioterapeut/Sjukgymnast

Kan artros behandlas av nätläkare?

Om du upplever symtom som tyder på en ledsjukdom kan du vända dig till en nätläkare, som kan göra en första bedömning och hänvisa dig vidare vid behov. För att ställa diagnos behövs en fysisk undersökning av lederna, men det finns många behandlingsprogram i digital form när det konstaterats att du lider av artros.