Artros – symtom, orsaker och behandling

En tidigare ledskada kan göra att artros utvecklas några år senare.¹ Det gäller till exempel skador på korsband eller menisk samt benbrott nära en led. Efter en ledbandsskada kan kvarstående instabilitet och förändrad belastning i leden bidra till förändringar i ledbrosket.

• Upprepad ensidig belastning av en led, till exempel genom tunga lyft, kan öka risken för artros.¹
• Rörelser som belastar leden mycket i arbetet eller på fritiden kan öka risken för artros.⁴
• Svaga muskler kan öka risken för artros.¹
• En medfödd eller förvärvad felställning i en led kan öka risken för artros.²

Belastningen på en led påverkas av hur leden är uppbyggd och hur den används. En felställning kan därför förändra hur krafterna fördelas i leden. Vid knäledsartros kan tidigare skador på menisk eller ledband vara särskilt betydelsefulla, eftersom menisken hjälper till att fördela belastningen och dämpa stötar i knäleden.

Vikt, ålder och ärftlighet

Detta gäller särskilt leder som bär upp mycket av kroppens vikt, till exempel knän och höfter. Övervikt eller obesitas är en av de starkaste riskfaktorerna för artros.²

Risken för artros är större om sjukdomen finns i släkten.¹ Ärftliga faktorer verkar ha större betydelse för artros i händer och höfter. För knäledsartros har övervikt eller obesitas och tidigare knäskador större betydelse än ärftliga faktorer.

Hög ålder ökar förekomsten av artros, men åldern i sig orsakar inte nödvändigtvis artros.² En förklaring är att en högre ålder ofta innebär att lederna har varit utsatta för andra riskfaktorer under längre tid. Det kan till exempel handla om tidigare ledskador, övervikt eller hög fysisk belastning.

Så kan besvären variera

Artrosbesvär kan komma och gå i skov.² Det betyder att du kan ha perioder med mer intensiva besvär och andra perioder med betydligt mindre besvär eller utan symtom.

• Perioder med intensiva besvär kan följas av perioder utan symtom.²
• Hur svåra symtomen blir varierar mycket mellan personer.¹
• Förändringar som beror på artros kan finnas i en led utan att orsaka smärta.²

Symtomen kan utvecklas smygande och under lång tid. Ofta går det inte att säga exakt när besvären började. Ibland kan symtom komma efter fysisk belastning eller efter en mindre skada på leden.

Symtom från olika leder

Vilka symtom du får beror bland annat på vilken led som är påverkad. Besvären kan därför kännas olika i höft, knä, hand och stortå.

• Vid höftledsartros känns smärtan främst i ljumsken eller på utsidan av höften. Den kan stråla mot knät.¹
• Knäledsartros kan ge smärta i och runt knät.¹
• Knäledsartros kan också göra knät svullet.¹
• Vid knäledsartros kan det bli svårt att böja knäna, till exempel när du går i trappor eller reser dig upp.
• Artros i handens leder kan göra det svårare att greppa saker.¹
• Artros i handens leder kan göra handen svagare än tidigare.¹
• Artros i stortån kan göra tån smärtsam och stel.¹
• Artros i stortån kan göra det svårt att gå eller springa.¹

Vid höftledsartros kan det göra ont när du går och belastar höften. Du kan också få ont när du vilar. Det kan göra mer ont när du böjer på höftleden, till exempel när du knyter skorna eller sätter dig. Stelheten kan öka och rörligheten kan bli mer begränsad.

Vid knäledsartros kan det bli svårt att göra rörelser där knäna behöver böjas. Du kan också få svårt att gå. Knät kan dessutom låsa sig, och du kan uppleva knäppande ljud.

Vid artros i handens leder kan lederna bli svullna och stela. Det kan göra att du får svårare att greppa saker och blir svagare i handen än tidigare. Det kan också bildas knölar runt fingrarnas ytterleder.

Artros i stortån kallas ibland stel stortå. Tån kan göra ont och kännas stel, och foten kan svullna.

När besvären behöver bedömas

Källorna beskriver ingen särskild akut varningssignal eller akutmottagning för artros.¹ De beskriver i stället besvär som bör bedömas i vanlig vård.

• Kontakta en fysioterapeut eller en vårdcentral om du har ont i knät som inte går över.⁴

Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.

Röntgen och andra undersökningar

Du behöver inte röntgas för att få diagnosen artros.¹ Diagnosen ställs framför allt utifrån dina besvär och den undersökning som läkaren eller fysioterapeuten gör. Det kan därför vara möjligt att ställa diagnosen även när någon röntgen inte har gjorts.

Röntgen kan ibland användas när diagnosen är osäker.² Den kan också användas när en remiss till ortoped för kirurgisk behandling övervägs. Vid knäledsartros kan en röntgenundersökning visa kraftig artros som har funnits under flera år utan att ha gett besvär.

Tidiga artrosförändringar syns inte alltid på röntgen.⁴ Sjukdomsprocessen utvecklas långsamt, och det kan dröja flera år från att besvären börjar tills förändringar syns på röntgenbilder. Symtomen vid knäledsartros kan därför komma innan artrosen syns på röntgen.

Hur stora förändringarna på röntgen är stämmer ofta dåligt överens med hur mycket symtom personen har.² En person kan alltså ha tydliga förändringar på röntgen men ändå bara lindriga besvär. Röntgenbilden behöver därför bedömas tillsammans med det du berättar och det som framkommer vid undersökningen.

När andra orsaker behöver övervägas

Artros kan ge besvär som liknar flera andra sjukdomar eller skador. Om symtomen eller sjukdomens utveckling avviker från det vanliga kan vården därför behöva undersöka om något annat behandlingsbart tillstånd orsakar besvären.

Blodprover kan användas för att utesluta andra tillstånd som ger liknande symtom.⁵ Vid misstanke om en inflammatorisk knäsjukdom kan laboratorieprover ingå i utredningen.³ Laboratorieundersökningar ingår däremot inte i den första utredningen av höftledsartros, men kan bli aktuella vid misstanke om infektion eller en generell inflammatorisk sjukdom.

Magnetkameraundersökning och datortomografi är normalt inte nödvändiga för att diagnostisera artros.³ Sådana undersökningar kan i stället bli aktuella om vården misstänker andra tillstånd än artros, till exempel tumör, benvävnadsskada eller en mjukdelsskada i knät. Vid höftledsartros är de inte förstahandsval i utredningen.

Vikt och fysioterapi

Viktnedgång kan minska belastningen på lederna och ge mindre smärta och bättre rörlighet.¹ Detta gäller särskilt när artrosen sitter i knä eller höft och du har övervikt.

Fysioterapi syftar till att bibehålla rörlighet, styrka och funktion.³ Fysioterapi kan också hjälpa dig att anpassa fysisk aktivitet och ge råd om gånghjälpmedel när det behövs.

Bassängträning kan passa personer med svår belastningssmärta, kraftiga felställningar eller kraftig övervikt.² Träning i bassäng kan göra det möjligt att börja träna funktionen med olika former av flythjälpmedel.

En dietist kan hjälpa till med kostråd när viktnedgång behövs.⁴ Vid behov kan du hänvisas till en dietist för mer omfattande förändringar av levnadsvanor med målet att minska vikten. Uppföljande samtal kan ha viss positiv effekt och bidra till en mer varaktig förändring.² Vid behov kan dietisten ge stöd för förändringar som har viktnedgång som mål.

Läkemedel och injektioner

Smärtstillande läkemedel kan innehålla paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel.¹ Antiinflammatoriska läkemedel kan tas lokalt eller som läkemedel genom munnen. Vilket läkemedel som passar beror på din situation och bedöms av läkare.

Antiinflammatoriska läkemedel kan ge magbesvär som sveda.⁴ Därför behöver nyttan vägas mot risken för biverkningar när sådana läkemedel används.

En kortisonspruta kan ibland ge tillfällig lindring vid knäledsartros.⁴ Effekten kan vara kortvarig, och behandlingen kan övervägas som ett tillägg när annan behandling inte ger tillräcklig lindring.

Opioider bör undvikas vid artrossmärta eftersom effekten är relativt liten och läkemedlen medför beroenderisk.² Behandlingen av artros är ofta långvarig, vilket är en anledning till att vara försiktig med läkemedel som kan ge beroende.

Hjälpmedel och andra tillägg

Gånghjälpmedel som käpp, kryckor, stavar eller rollator kan provas vid artros.¹ Hjälpmedel kan avlasta leden och göra det lättare att röra sig i vardagen.

En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut handledsstöd eller griptång vid nedsatt handstyrka.¹ Vilket hjälpmedel som passar beror på dina behov och på vilken led som har artros. Vid knäledsartros kan avlastande knäortoser övervägas. De är bäst studerade när artrosen enbart sitter på insidan av knäleden.³

Akupunktur kan ha viss effekt på knäsmärta. Akupunktur har däremot ingen bevisad effekt på höftsmärta utöver placebo.²

Evidensen för hyaluronsyra, PRP och stamcellsbehandling är otillräcklig för effekt utöver kontextuella effekter.² Sådana behandlingar erbjuds i vissa sammanhang, men resultaten varierar mellan studier och behandlingarna saknar tydligt stöd för långsiktig påverkan på artrosutvecklingen.

När operation kan bli aktuell

Endast ett fåtal personer med artros behöver opereras.¹ Operation blir därför inte den första behandlingen för de flesta.

Operation kan övervägas om du fortfarande har mycket ont trots regelbunden träning och smärtstillande läkemedel.¹ Vid höftledsartros kan operation också bli aktuell när artrosen påverkar din livskvalitet betydligt trots annan behandling.

Den vanligaste operationen vid artros är en protesoperation där leden ersätts med en ledprotes.¹ Det kan göras i knäleden eller höftleden, men även i andra leder.

Vid höftledsartros kan höftproteskirurgi återställa funktion och välbefinnande nära normala nivåer för åldern.⁶ Höftproteskirurgi är en välutvecklad och etablerad behandling med goda resultat.

Vid knäledsartros är knäprotesoperation den vanligaste operationen. En annan, mindre vanlig operation är vinkelosteotomi, där knäledens belastning förändras.

Efter en operation kan du behöva rehabilitering med träning av styrka och rörlighet. Vid knäledsartros kan vinkelosteotomi vara ett alternativ för yngre, aktiva personer med artros enbart på insidan av knäleden. Operationen förändrar belastningen så att den flyttas mot den friskare utsidan av leden.³ Hur lång tid rehabiliteringen tar beror bland annat på vilken led som har opererats och på dina egna förutsättningar.

Vid artros är det bra att stärka musklerna runt leden och träna rörligheten i leden.¹ Fysisk aktivitet och styrketräning av benmusklerna kan minska smärtan från knät vid knäledsartros.⁴

Det kan ibland göra mer ont när du börjar träna. Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig även om det tillfälligt kan göra mer ont.⁴ Det är inte skadligt att ha lite ont under eller efter träningen.¹ Smärtan brukar minska efter några månader när du tränar knäna.⁴

Anpassa aktiviteter och vardag

Du kan göra små förändringar i hur du arbetar och sköter vardagssysslorna. Sådana förändringar kan bidra till att knäbesvären minskar.⁴ Det kan till exempel vara bra att dela upp en del sysslor på fler tillfällen än tidigare.¹

Försök att undvika att vara stillasittande. Ett stillasittande liv leder ofta till ökade besvär från artros och ökar risken för följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck.¹

Bra skor med dämpande sula kan bidra till att minska besvär från knät.⁴ Du kan också hitta sköna viloställningar och anpassa hur du utför vardagliga aktiviteter.

Vikt och avlastning

Om du har övervikt kan viktnedgång minska belastningen på lederna. Du kan få mindre ont och bättre rörlighet genom att minska din vikt.¹ Det gäller särskilt när belastningen på knä- eller höftlederna är hög.

När stelhet gör det svårt att röra sig kan olika hjälpmedel underlätta vardagen.⁴ Exempel på hjälpmedel är:

• Käpp.
• Toalettförhöjning.
• Extra handtag på badrumsväggen.

Vissa hjälpmedel kan du låna eller hyra.⁴ Vilka hjälpmedel som passar beror på dina behov och på vilken led som har artros.

Håll fast vid vanor som fungerar

Det gör mer nytta att träna regelbundet än att enbart ta smärtstillande läkemedel för att hantera artros. Regelbunden träning hjälper dig att behålla styrka och rörlighet.¹ Träning kan också bidra till att lederna fungerar bättre.

En träningsform som passar dig och som du tycker är rolig kan göra det lättare att fortsätta träna.¹ Målet är att fysisk aktivitet blir en naturlig del av vardagen.² Du kan variera träningen för att hitta aktiviteter som fungerar för dig.

Besvär vid artros kan förändras över tid. Därför kan ett träningsprogram behöva uppdateras.¹ Återkommande kontakt med en fysioterapeut kan vara bra eftersom träningsprogrammet kan behöva anpassas när besvären förändras.

Artros kan gå i skov, med perioder av mer besvär och perioder med betydligt mindre besvär.⁴ Försök att hålla fast vid vanor som fungerar även när besvären varierar. Om du har svårt att vara aktiv på grund av smärta kan aktiviteterna behöva anpassas.

Det finns bra hjälp att få med fysisk aktivitet och vardagsanpassning. Läs mer om artros och egenvård på 1177.se.

Om besvären inte lindras tillräckligt av annan behandling kan remiss till ortoped övervägas för bedömning av eventuell operation.² Det är vårdpersonalen som bedömer om en remiss behövs och vilken vård som passar.

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.¹ Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hitta en mottagning. Vissa mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.

Behöver alla med artros opereras?

Nej, endast ett fåtal personer med artros kan behöva opereras.¹ De allra flesta blir hjälpta av rörelseträning, fysioterapi och ökad kunskap.⁴ Operation kan bli aktuell under vissa omständigheter, till exempel om du fortfarande har mycket ont trots att du tränar regelbundet och tar smärtstillande läkemedel.